Nu kanske jag aldrig mer får ett föl men för att lära mig mer och diskussionen ändå är inne på det här med råmjölken!
Min var uppe snabbt på benen men hade problem att både hitta spenen och sen fatta hur han skulle göra. Det funkade efter typ 2-3 h om jag minns rätt, efter mycket hjälp och lirkande. Jag velade fram och tillbaka om jag skulle mjölka ur och nappa men valde att inte göra det. Jag hade satt en gräns för mig själv på 3 h. Tänkte att det bästa var om de själva fick sköta så mycket som möjligt och ev fanns risk att han blev präglad på mig/nappflaskan men det kanske inte alls är en risk när man bara gör det en eller ett par gånger i början?
Ni som är vana uppfödare, ger ni alltid några slurkar ur flaska innan de diar själva?
Om fölet är svagt och ger upp att försöka fattar jag att det inte är nåt att snacka om dock.
Vi brukar göra som Karro-Lina och ge ca. 300 ml i intervaller tills de fixat att dia själva, inga problem med att de präglas på flaskan på så få gånger. Fölet vi fick nappa i 3 dygn innan ammastoet kom tog det lite tid för innan hon gick till juvret och diade själv, men efter en för mig mycket lång natt så satt det i ryggmärgen på henne.
Appropå underlag—förr hade vi tjock bädd halm vid fölning, men så många fölungar hade svårt att ta sig upp att vi nu har en väl packad bädd av spånpellets under och bara ett tunt lager halm ovanpå. Jag upplever att det underlättar för fölen, även om det är mysigare med en fluffig halmbädd. Vi brukar ha halm i en del av boxen sen och fölen ligger gärna där så det är tydligt vad de föredrar.