dräktig...?

[lady_vip]

Ett möjligt fruktansvärt problem har kanske uppstått, jag hoppas verkligen inte att det är så här...

Min lilla terrier har efter löpet blivit väldigt slö och okoncentrerad, ledsen och gärna gragit sig undan lite. Vilket är helt normalt för henne, hon blir nämligen alltid skendräktig och då lite deprimerad, dessutom är henns päls väldigt lång i väntan på trimmning, vilket hon inte heller uppskattar och blir därför ännu mer moloken.

Så häromdagen började jag märka att hon kissar mer än vanligt och har större aptit, men annars är reltivt pigg, normaltemp osv... men märkte då också att hon *hrmmm* lite rund om magen

Dvs inget direkt fett runt revbenen, men hon är "svullen" runt magen... Jag skakade av mig alla misstankar snabbt, självklart är hon INTE dräktig.
Har nu hållit noga koll på hennes mage, helt okunnig som jag är om hunddräktighet så frågade jag igår en uppfödare av rottweiler. Hon kände och frågade om löp osv, kom fram till att hunden mycket väl kan vara dräktig!!!!!!!!!

??????????????????

Jag ska inte måla fan på väggen men vad gör man om hon är dräktig???

Hon är blandis och fadern då antingen foxterrier eller lakelandterrier... om ni undrar över uppmärksamheten på tiken så har jag strikt uppsikt eftersom jag absolut inte vill ha valpar, men mina föräldar kan mkt väl ha haft henne ute när någon av ovanstående pojkar passerat... Vilket är fruktansvärt!!

Så för att gå alla händelser i förväg.... Jag anser att blandrasvalpar inte bör produceras, absolut inte efter henne med tanke på humöret. Är det möjligt och humant att avliva alla valpar utom en vid födslen?? (för att slippa mjölkstockning...) Eller ska alla födas upp och ska jag sedan hitta bra hem åt alla för att det är etiskt rätt..?

Hon ska på ultraljud, men enligt löp så är det för sent att ta bort ev valpar genom abortering och jag och uppfödaren kan mkt väl ha fel, det är inte så himla lätt att känna valpar i en liten hund. De ska dock nedkomma om 3 veckor om beräkning stämmer och ja...

Jag vet inte vad jag ska skriva, antagligen blir jag påhoppad för grymma tankar om de söta valparna, men de ska leva i minst 10 år hos någon väldigt seriös mänmniska, och vilken väldigt seriös människa köper en vägkorsning...?

//E

 

[Druvan]

Tikar kan vid skendräktighet bli runda och t.o.m ha dräktighetsflytningar utan att dom är dräktiga! Bara en tanke...

Min granne avlivade valparna hans blandrastik fick. Men det var 11 st valpar och tiken var bara 1 år gammal så han hade inget annat val för tikens skull. Han tog bort valparna direkt utan att tiken hann fatta något och det blev inga problem med mjölkstockning etc...

Svårt dilemma det här men jag hade nog avlivat valparna! Jag skulle inte vilja sälja en icke genomtänkt kull med tanke på vilket ansvar man har gentemot köparna så jag tycker du tänker helt rätt...

 

[Blobas]

Men du måste ju veta om din hund vart med någon hane.För man måste ha sin tik kopplad när man ute och gårt när den löper.

Så då måste du ju ha sett om det har kommit fram en hanhund å parats sig(omöjligt att ungå)

Eller har hon sprungit bort för dig å varit borta i flera timmar

OM hon är dräktig skulle ajg avliva alla valparna efter födelsen!!
Som du sa valpar efter henne är inge bra!!

 

[lady_vip]

Jag bor inte direkt i något villakvarte, vi bor väldigt själva och mina hundar stannar alltid på gården. Trots det har jag strikt uppsikt, allt kan ju hända. MEN dessa hanar som jag nämnde kan ha spatserat hit och utfört vissa tjänster när mina föräldrar haft hunden ute, de är inte lika noga som jag är.

Vilket fall som helst så är det fruktansvärt och ansvarslöst, men är det gjort så är det gjort...

Ta bort alla ja, det sa jag igår då hon kände på hunden, men en annan instruktör sa då att jag bör behålla en så att hon inte får mjölkstockning...? Tiken betyder allt för mig, så jag vill ju inte att hon ska lida mer än nödvändigt och mjälkstockning är inte direkt mysigt...

//E

 

[lady_vip]

Känns ju skönt, men hon brukar inte bli "tjock"...

Min tik är 7 år, så det är dessutom på håret att hon är för gammal. Jag är skeptisk till många renasiga valpar så hur ser det ut om jag avlar fram vägkorsningar Ska kolla upp det, känns inte bra att gå i tre veckor och veta ifall det kommer bebisar eller inte.

Så avlivning är det bästa för min egen del eftersom jag dessutom inte har tid att ta hand om några valpar. Dessutom är det nog bäst med tanke på alla oönskade blandvalpar som redan finns, eftersom jag inte vet vem pappan är så...

//E

 

[Blobas]

Nä man kan ta bort den sista hunden efter 8 veckor då men ingen valp ska leva tycker jag!!

 

[Tippan]

Nej spara inte bara en valp. Att växa upp som ensamvalp är inte bra då valparna missar mycket av hur dem ska fungera socialt... Spara hellre två i så fall.

 

[Jadzia]

Vad som är rätt och riktigt kan bara du svara på. Ingen hund lider av att vara död.
Det finns dessutom många sätt att ta sitt ansvar på när man fått tiken tjuvparad. Det finns inget som säger att man måste löpa hela linan ut och hitta goda hem till alla avkommor. Det är lika ansvarsfullt att avliva valparna direkt vid födseln. Det primära är ju att förhindra att avkommorna hamnar i olämpliga hem, inte att de måste leva vidare till varje pris.

Jag skulle välja avlivning om min tik blev parad och abortspruta inte var möjligt. Det är inte rätt mot vare sig blivande ägare eller valpar att behålla en kull efter en tik med sådana rädslor som min tik har. Man får ju se till hur valparna kommer att må mentalt också.

Det du skulle kunna göra, om du inte vill avliva alla avkommor, är att kolla runt bland de du känner och som du anser seriösa om det finns ett intresse för en valp efter din tik.

 

[lady_vip]

tänkte inte på det, är helt stirrig...

Då känns det ju bättre att ta bort alla för jag har absolut inte hjärta att ta bort någon efter 8 veckor, då är det bättre att ta bort alla innan de vet ngt..

men jag hoppas att där inte är några...

//E

 

[lady_vip]

De jag känner som jag anser vara seriösa klarar sig bra utan en oäkta valp, och jag själv har inget intresse av det.

Min första tanke var att alla ska bort, den tanken finns fortfarande. Visst skulle jag kunna lägga ner min själ och försöka hitta bra hem, men jag vet ingenting om mentaliteten, storlek, päls osv. Hade jag vetat om vem som ev var pappa så kunde jag tagit ställning på ett annat vis. Jag kan inte heller avgöra vid födslen om det är en rottis eller en foxterrier som är pappa och därefter bestämma mig.

Rent mentalt är min tik fin, men hon har vissa egenskaper som jag inte vill ska förärvas, dessutom är hon blandras själv. Och bara för att hon har blivit fin betyder det ju inte att avkomman blir bra, för jag har lagt ner åtskilliga timmar på min hund, det gör inte så många blandrasägare tyvärr..

//E

 

[Tippan]

Ja usch Hur ska man klara det ö h t?

 

[Stoppard]

Ligg inte sömnlös. Det kan vara
att du oroar dig helt i onödan.
Kolla upp det hos vet. så vet du
om du behöver fatta något beslut.
Lycka till.

 

[KaZa]

Nu beror detta väldigt mkt på din tik, men då jag nyligen haft en kull efter min tik och sett hur extremt fäst hon var vid sina valpar direkt efter nedkomst så skulle jag ha väldigt svårt för att ta bort valparna direkt efter valpning. Detta för tikens skull. Då skulle det vara lättare för tiken att ta dem vid 8 v. ålder då det ändå börjas med avvänjning.

 

[martha]

och vilken väldigt seriös människa köper en vägkorsning...?

Tror du att du är den ENDA seriösa som har blandras
Jag t ex har KÖPT blandras...och jag anser mig vara seriös, sparar du 2 valpar kan det ju inte vara så svårt att hitta bra ägare åt dom....jag tycker det är grymt att ta liv när man själv har ansvaret för att det INTE skall bli..men är tiken helt knäpp så kanske valparna blir det också, då kanske man kan kalla det lynnesfel, men fö friska valpar tycker jag det är grymt att leka Gud emot

Min tik blev också tjuvbetäckt, hon fick sina valpar, 2 behöll jag och 2 sålde jag.....henne kastrerade jag efter hon valpat.

 

[escodobe]

Ultraljuda henne, finns det valpar är inne så be vetrinären plocka bort hela packetet så slipper du både valpar och framtida löp och pyoproblem

 

[Jadzia]

Jag anser det värre att spara valpar bara för att alla hundar ska räddas och få leva till varje pris. Det är svårare att placera ut blandraser i goda hem och jag avlivar hellre än riskerar att en enda av valparna hamnar hos någon impulsköpande jeppe med väloljat munläder.

Blev min tik tjuvparad så skulle jag inte ha en chans att hitta hem till 6-10 valpar. Alla de jag känner och betecknar som seriösa vill inte ha blandras. De vill inte ens ha renrasig valp efter min tik. Jag skulle dessutom ha dåligt samvete över att jag ens försöker sälja/ge bort valpar efter föräldrar som är usla representanter för sin ras. Nej, som sagt avlivar jag hellre än att chansar på att det finns goda hem åt alla.

Säljer du av de travhästar som inte duger på banan som ridhästar?

 

[martha]

Nej men jag tyckte att hon kunde spara två iallafall...fast jag tycker det är grymt att ta bort friska djur övht...det är ju inte deras fel att de föds...men det är ju lika illa att ta bort resten av valparna...

Jo jag har både sålt och GETT bort "gamla" travare...till folk jag känner eller genom kompisar som kan bedyra att hästarna får det bra..

Vill man inte ha valpar av sin tik för att hon är en dålig representant för sin ras så får man väl se till att det inte blir valpar...alt ta smällen när den kommit.

Jag har tagit livet av nyfödda kattungar en gång...det gör jag aldrig mer om....efter det blev mina katter kastrerade, både hanar o honor......Innan hade jag fått "kvar" för många som jag inte blivit av med, så ett tag hade jag 7 katter....dvs , några för många...även om jag bor i bushen...

 

[_karamell_]

Usch vilken tråkig sits. Min första tanke är som de flesta andras, ta bort dem. Men om jag ser till mig själv hade jag nog också haft svårigheter med det... Det är det bästa - absolut. Ju snabbare desto lättare. Men usch så jobbigt.
Det näst bästa vore väl att behålla två, och göra allt för att hitta bra hem till dem. Plus att skriva kontrakt på att kastrering är ett krav när hunden uppnår rätt ålder. Så gjorde jag med en kattkull en gång.
Men visst, det de flesta andra säger är nog bäst. Att aldrig låta dem smaka på livet helt enkelt.
Låt oss hoppas att det är "falskt alarm".

 

[lady_vip]

Mitt sätt att ta smällen är att avliva ev valpar.

1. Tiken är ingen bra representant som mor, hon har egenskaper som jag inte önskar ska bli nedärvda.

2. jag vet inte vem pappan är, hur ska jag kunna sälja en valp utan att veta någonting om hur den kan komma att fungera.

3. Min tik är blandning med tysk jaktterrier och border terrier, jag har inte träffat hennes tyska linjer och vill nog inte heller göra det. Hon är otroligt skarp, antagligen beror det bla på hennes led bakåt. Om pappan är lika skarp så vet jag inte om jag öht vill se dessa valpar som vuxna och könsmogna.

4.Jag har inte tid.

Att bli av med valparna är säkert inget större problem, jag vet många som skulle ge mycket för att få en valp efter min tik, men när jag inte vet någonting om nånting och inte kan garantera nånting där känns det lite äl våghalsigt. jag känner faktiskt inte många hundägare (förutom tävlingsekipage och ev. jägare & instruktörer) som lägger ner så mycket arbete på sina hundar som jag faktiskt har gjort på denna hund för att hon ska fungera socialt. Några krokodilungar vill jag inte stå till ansvars för.

Och behålla valpar själv hade varit rena mordet mot min tik och min andra valp, de hade avlidit av avundsjuka...

Mkt möjligt att det är grymt, men jag anser att det kan vara mycket grymmare att låta dem komma till världen.

//E

 

[Jadzia]

Skulle du sälja hästarna till någon du inte alls känner?
Det verkar ju nämligen vara det som lady_vip får göra om hon väljer att behålla någon valp.

Jag anser att man tar smällen om man avlivar valparna. Jag förstår faktiskt inte varför man absolut måste föda upp alla valpar som föds. Det går dessutom att avliva dem på ett skonsamt vis.