Dilemma! What shall I do? =(

[Angely]

Jag har, vad som kan tyckas vara ett riktigt i-landsproblem, men för mig är det verkligen superjobbigt. Jag går i ettan på naturbruksgymnasiet Bollerup i Skåne, och har sedan terminsstarten en underbart söt liten 4-åring på foder, som skolan äger. Meningen var att jag från början skulle få hjälp och så med den här hästen av en av lärarna, men så har det inte blivit. Hon har slängt av mig två gånger, en gång reste hon sig i ridhuset (min värsta mardröm. Bakutsparkar och bockningar klarar jag av, men just att de reser sig tycker jag är läskigt.) och en gång utomhus. Sen har hon varit allmänt jobbig i stallet och när man ska sitta upp och så. På senaste tiden har hon dock blivit bättre, men har insett att jag antagligen skulle ha större glädje av en äldre häst, varpå vi sagt upp Delfi, och ska titta på en 12-åring v. 9.

Har dock börjat fundera de senaste dagarna. Försökte jag verkligen tillräckligt, gav jag upp alldeles för lätt? Jag känner mig inte trygg på hästen, det gör jag inte, men samtidigt tycker jag så otroligt mycket om henne. Är hemma nu på sportlov och hon är kvar nere på skolan, och när jag har tänkt på henne de senaste dagarna har jag börjat sakna henne något så otroligt, det är först nu det verkligen har börjat kännas som min häst. Men nu har vi som sagt sagt upp henne, men jag vet inte om jag ångrat mig eller inte, allt är verkligen skitjobbigt rent ut sagt!

Till saken kan tilläggas att vi har två hästar här hemma, ett halvblod och en ponny, som syrran och mamman har, så Delfi har verkligen bara varit MIN häst.

Jag är mycket väl medveten om att det här kan låta extremt bortskämt och snorkigt, men jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Får bara ont i magen när jag tänker på allt det här, att ingenting kan vara enkelt! Så snälla bukefalister, har ni något/några råd ni kan ge mig? Jag är verkligen i desperat behov av det!

Mvh

Mathilda

 

[Angely]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Someone? Plz?

 

[the_connemara]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Jag har ingen efarenhet av din situation och jag är inte så blödigt när det gäller hästar, spec inte de jag inte kan hantera/rida bra. Jag blir bara arg och vill def inte ha ngt med dem att göra (dvs jag inser att jag inte klarar av dem och blir arg på min bristande förmåga).

MEN jag tycker mig ha sett så otroligt många hästar som blivit "förstörda" (elelr iaf hindrade) av ryttare som inte passat/haft kunskap nog så jag tycker att man i alla situationer hellre ska ge upp om man inte känner att man reder ut situationen. Hjälp i alla ära, det ska man alltid ha, men känner man sig osäker/är tveksam/inte vill då går det direkt ut över hästen och för hästens skull är det bättre om den får ngn som kan utbilda den ordentligt. Det gör så ont i mig att se hästar som springer runt med ryttare som uppebarligen inte förstår dem, de hästarna mår inte bra!! Då tycker jag hellre att människan kan må lite dåligt å sakna sin häst om den har det bättre med ngn annan. Men som jag sa så är jag ju heller inte så blödig utan har lite mer perspektiv och fäster mig inte vid vad jag känner för hästen i fråga.

Inget positivt inlägg, förlåt! Visst kan man lösa sådana problem som du har/har haft och många gånger mkt värre problem än så men ja, jag vill ha en lycklig häst. Hästen är inte lycklig om jag är rädd för den eller inte kan tolka den. Då kan jag heller inte berömma den rätt och stärka HÄSTENS självförtroende och det är mitt eviga mål med min ridning. Hästen ska tro på sig själv och vilja röra på sig på ett sätt som får den att må bra och gör det jag ber den om med glädje! Det kan den inte om jag med min oförmåga eller tveksamhet hindrar den, den blir bara olycklig och det visas oftast genom så kallade "dumheter".

Så sumam sumarum, jag tycker du gjorde rätt i att inse att du behöver en äldre häst. Spec när du inte kände att du fick nog med hjälp. Jag tycker du är stark som inser att ni kanske inte passar ihop, iaf inte i detta läget när hon är så pass outbildad

 

[Angely]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Tack så hemskt mycket för ditt inlägg!
Jo, jag vet ju mycket väl innerst inne att det vore mycket bättre med en äldre häst, men fasen vad det svider, man tycker ju inte mindre om hästen för det... =/

 

[giffan]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(


Tänk vad bra om flera tänkte just så...

 

[Frajda]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Tycker att du har gjort rätt. Har du så stora problem så låt ngn annan ta hästen istället. Det betyder INTE att du är en dålig ryttare, bara att du har självinsikt och tänker på hästen i första hand. Det kan ju bara vara så enkelt att ni inte passar ihop och då bilr ni båda gladare med ngn annan ryttare/häst. Hoppas att det blir bättre med den nya hästen!

 

[Angely]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Usch ja, jobbigt som fasen är det, men nu är det så helt enkelt. Och hon försvinner ju inte heller, utan finns ju kvar på skolan. Ska kanske försöka bli skötare på henne med, annars kommer hon antagligen gå in i ridskolan så småningom, så då får jag ju rida henne i alla fall! Och vem vet, en dag när jag känner mig mer mogen och hon är mer utbildad kanske jag kan ta tillbaka henne...

 

[Alazan]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Förstår att du tycker att det är jobbigt. Men fundera på om du verkligen kan klara av hästen. Om du tror att du kan, go for it! Men det är ju ingen mening att rida om man är rädd, då kommer inte hästen att bättra sig heller. Hästar som bockar och stegrar kan lära om, frågan är bara om man har mod och är beredd att ta sig an det. Det kan ju gå riktigt illa också... Red in en f.d. cirkushässt för några år sen. Han hade ju lärt sig att gå på bakbenen (och nu snackar vi om en häst som står rak som en pinne ) så detta använde han sig av så fort han inte förstog vad jag menade eller om han inte hade lust. Han var som en rodeo häst när man skulle galoppera och trava också. Men han blev jätte fin! Det tog sin tid men det vara bara att öva, öva, öva...Jag blev aldrig rädd heller, och jag är envis som bara den, annars hade jag inte fixat det. Försökte att "lura" hästen också, red ut i skogen och gjorde saker som han gillade, bara för att han skulle fokusera på det och inte på hur man på bästa sätt skulle göra ett tjusigt bocksprång.
Förstår att du verkligen gillar den här hästen, men fundera på om ni kommer att komma överens och om ni passar för varandra. Du kanske bör hitta en tränare också som kan hjälpa dig med hästen. Men om du tvekar det minsta så försök att hitta en annan häst som du kan lära dig saker och ha roligt med

 

[Angely]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Joo, skulle egentligen ha fått hjälp av en jätteduktig ridlärare på skolan, men dte blev aldrig av :S Och rädd är jag inte direkt, eller ja, när hon reser sig, men det är bara då. Men man känner sig så misslyckad liksom :S

 

[Madick]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Du väljer helt rätt tycker jag! Det finns så mycket att lära av hästar som uppför sig rätt. En dag kommer du känna att du kan ta på dig och lära dig av "svårare" hästar också, men vänta tills den dagen kommer.

 

[Alazan]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Du ska absolut inte känna dig misslyckad! Se det så i stället att du är så pass mogen att du kan se till dig och hästens bästa! Du kanske inte var mogen för en sådan häst än, och om man tycker det själv är det ett stort bevis på att man inte är misslyckad!

 

[remember_]

Sv: Dilemma! What shall I do? =(

Hejsan!
jag vet verkligen hur du känner dig..
min arab valack som jag fick när jag var 11 år gammal påminner om din häst. Jag fick honom när han precis var inriden och det var helt idiiotiskt att köpa honom eller ens tänka tanken att köpa honom, men men som sagt jag köpte honom ändå..
han var ju egentligen uppfödd till galloppör och de första gångerna jag red honom då gick inte så värst bra(man kan nog kalla det för racing:smirk: ) så att jag blev rädd för honom och så vidare och så vidare..till slut gav jag bara upp och jag ville sälja honom...tills min kompis kom och till sist övertalade mig att behålla honom för att se hur det utvecklade sig.

nu har det gått fem år sedan jag köpte honom och han är världens underbaraste hästapolle!! jag kan slänga upp vem som helst på honom och man kan vara säker på att det inte kommer hända nånting. Jag brukar till och med rida honom barbacka med grimma och grimmskaft utan några som helst problem.
med andra ord,ingen kommer någonsin på ide´n att han är arab..

jag vill bara ge dig ett exempel på att det inte alltid går åt pipan utan man kan lösa problemen..MEN jag fick väldigt mycket hjälp av mycket erfarna hästmänniskor och utan den hjälpen skulle det aldrig ha gått som det nu har gjort..visst lär man sig jättemycket av sina läromästare men när jag sedan funderar så har jag egentligen lärt mig allt av min häst, jag har helt enkelt lärt mig av mina egna misstag!

ojoj..nu har jag skrivit alldeles för mycket..hoppas att jag inte tråkade ut dig allt för mycket nu..
jag tycker att om du kan få hjälp med hästen av någon erfaren hästmänniska så go for it! men annars skulle jag vara tveksam..

en sak till..kanske hästen har ont någonstans?

lycka till i framtiden!