Det står still

Allt inom vården står still p.g.a. semester. Så jag sitter här och tankarna snurrar. Enligt den information jag fått så ska jag göra en NP-utredning i höst. Jag känner på mig att det blir åtminstone en add-diagnos, även om det inte är klockrent. Men det är ju en hel del som stämmer med det ändå.

Jag kan ju inte låta bli att undra hur livet kommer att bli med en bekräftelse på att jag permanent "defekt", att jag liksom inte kan vissa saker och aldrig kommer att lära mig heller. Kommer jag alltid att sitta med en rastlös känsla i kroppen? Kommer jag alltid sitta med beslutsångest över vilken uppgift jag ska ta tag i och blir det alltid svårt att ta tag i tråkiga uppgifter och slutföra dessa? Kommer mitt liv alltid kännas kaotiskt?

Som vuxen så borde jag ju klara mig på egen hand och tanken att jag inte kan lösa saker själv känns jobbig.

Sen funderar jag på det här med mina föräldrar. Att farsan var knäpp insåg jag tidigt. Tyvärr verkar morsan också vara det. Vad är då sannolikheten att jag själv har klarat mig från att vara knäpp? Lika med noll skulle jag tro. Jag kan nog inte riktigt låta bli att vara lite bitter över mina gener, men tyvärr går det inte att göra något åt.

Och med de förutsättningarna så kan jag inte se särskilt positivt på framtiden.

 

[Alexandra_W]

Det är ju tyvärr inte många som har öppet nattetid, vilket i sig eg är jättekonstigt för det är ju nätterna som oftast är värst för de som mår psykiskt dåligt. Och var så även för mig när jag mådde dåligt.

Jag vet inte men kan 1177 vara någon hjälp eller hänvisa till någon? Eller kan de bara erbjuda ring jourhavanze medmänniska, jourhavande präst eller åk till psykakuten?

 

[Magiana]

Jag har inget tips kring ångest eller så, men jag har adhd och är mästare på att slarva bort saker!

Jag är ganska duktig på att komma ihåg vart jag har varit, vilken väg jag har gått genom lägenheten. Och genom att följa den vägen och titta mig omkring så kan jag oftast hitta det jag har lagt ifrån mig.

Det fungerar dock inte om jag är stressad, utan jag måste vara ganska lugn när jag följer mina spår baklänges.

Om du är som jag i det avseendet så kanske det sättet kan vara något för dig?

Jo, men ibland hittar jag ändå inte saker. Jag vet var jag har varit och vilka de vanligaste ställena är där jag brukar lägga saker. Dessvärre fungerar det långt ifrån alltid. Ibland springer jag varv efter varv utan att hitta vad jag letar efter. Ibland har det hänt att jag fått ringa min telefon från jobbmobilen när den bara är puts väck. Andra saker går tyvärr inte att spåra på det sättet.

Det är ju tyvärr inte många som har öppet nattetid, vilket i sig eg är jättekonstigt för det är ju nätterna som oftast är värst för de som mår psykiskt dåligt. Och var så även för mig när jag mådde dåligt.

Jag vet inte men kan 1177 vara någon hjälp eller hänvisa till någon? Eller kan de bara erbjuda ring jourhavanze medmänniska, jourhavande präst eller åk till psykakuten?

De kan nog inte ge andra råd än de du föreslog.

 

[Saeta]

Jo, men ibland hittar jag ändå inte saker. Jag vet var jag har varit och vilka de vanligaste ställena är där jag brukar lägga saker. Dessvärre fungerar det långt ifrån alltid. Ibland springer jag varv efter varv utan att hitta vad jag letar efter. Ibland har det hänt att jag fått ringa min telefon från jobbmobilen när den bara är puts väck. Andra saker går tyvärr inte att spåra på det sättet.

Det där är en klockren beskrivning av mig. Jag är exakt likadan. Dessutom tänker jag alltid när jag lägger ifrån mig något att HÄR kommer jag ju hitta det nästa gång jag behöver det. Men jag tror problemet med mig är att jag inte har hittat exakt rätt plats för rätt sak. Utan det kan hamna lite var som helst.
Typ: Jag kommer in och ska lägga ifrån mig mina solglasögon. Tänker att jag hänger dom på kroken där jag även hänger min väska. Då är det omöjligt för mig att missa när jag ska ut nästa gång. När jag väl ska ha solglasögonen nästa gång så behöver jag inte väskan, och då kommer jag inte heller kolla där = helt onödigt att jag hängde dem där.

Men det är svårt och jag jobbar på det fortfarande. Det är en grej jag och boendestödet kommer greja med. Nycklarna däremot börjar jag bli bättre på att hänga in i nyckelskåpet bredvid ytterdörren. Men det är inte alltid jag gör det utan jag kanske är akut kissnödig och lägger ner nycklarna i fickan. Och sen får jag leta ihjäl mig.

Att märka upp lådor med vad som finns i kanske kan vara något som fungerar. Jag ska testa det!

Jag hoppas verkligen att du snart kommer få rätt hjälp när du gjort din utredning.
För även om det inte känns så, så har du kommit väldigt långt framåt. Det märks på sättet du skriver och vad du gör, även om du är i en dipp.

 

[Magiana]

Det där är en klockren beskrivning av mig. Jag är exakt likadan. Dessutom tänker jag alltid när jag lägger ifrån mig något att HÄR kommer jag ju hitta det nästa gång jag behöver det. Men jag tror problemet med mig är att jag inte har hittat exakt rätt plats för rätt sak. Utan det kan hamna lite var som helst.
Typ: Jag kommer in och ska lägga ifrån mig mina solglasögon. Tänker att jag hänger dom på kroken där jag även hänger min väska. Då är det omöjligt för mig att missa när jag ska ut nästa gång. När jag väl ska ha solglasögonen nästa gång så behöver jag inte väskan, och då kommer jag inte heller kolla där = helt onödigt att jag hängde dem där.

Men det är svårt och jag jobbar på det fortfarande. Det är en grej jag och boendestödet kommer greja med. Nycklarna däremot börjar jag bli bättre på att hänga in i nyckelskåpet bredvid ytterdörren. Men det är inte alltid jag gör det utan jag kanske är akut kissnödig och lägger ner nycklarna i fickan. Och sen får jag leta ihjäl mig.

Att märka upp lådor med vad som finns i kanske kan vara något som fungerar. Jag ska testa det!

Jag hoppas verkligen att du snart kommer få rätt hjälp när du gjort din utredning.
För även om det inte känns så, så har du kommit väldigt långt framåt. Det märks på sättet du skriver och vad du gör, även om du är i en dipp.

Nycklar brukar jag aldrig tappa bort. Bilnyckeln kan komma bort ibland om jag lagt den i en ficka så jag får då ta reservnyckeln, men i regel så bor nycklarna i två fickor på min handväska.

Solglasögonen bor i antingen min handväska eller bilen. Klockrent.

Mobilen är hopplös nu när den är så stor att den inte får plats i någon ficka. Jag bär runt på den hela tiden. Och den kan därmed hamna var som helst.

Men sen är de en massa andra saker som kan hamna lite varstans. Antingen har de ingen plats där de ska vara, eller så lägger jag inte tillbaka grejerna för det är för långt att gå tillbaka och jag ska ju ändå använda det snart igen. (Och hinken med bevattningsutrusning är bortstädad. Jag la den på en bra plats men vet inte var. )

 

[Saeta]

Nycklar brukar jag aldrig tappa bort. Bilnyckeln kan komma bort ibland om jag lagt den i en ficka så jag får då ta reservnyckeln, men i regel så bor nycklarna i två fickor på min handväska.

Solglasögonen bor i antingen min handväska eller bilen. Klockrent.

Mobilen är hopplös nu när den är så stor att den inte får plats i någon ficka. Jag bär runt på den hela tiden. Och den kan därmed hamna var som helst.

Men sen är de en massa andra saker som kan hamna lite varstans. Antingen har de ingen plats där de ska vara, eller så lägger jag inte tillbaka grejerna för det är för långt att gå tillbaka och jag ska ju ändå använda det snart igen. (Och hinken med bevattningsutrusning är bortstädad. Jag la den på en bra plats men vet inte var. )

Mobilen är verkligen hopplös! Min kan också hamna exakt överallt. Det är som den får egna ben, och även om jag "vet" vart jag lagt den så har den gömt sig och sprungit till ett annat ställe. Varje gång. Fattar inte hur det kan gå till...

De där bra platserna är ju så otroligt bra i stunden, men är omöjliga att hitta nästa gång. Herregud, jag hittade en sax som varit borta i flera månader. Den låg UNDER en kruka. Antagligen tyckte jag att det var smart att lägga den där just då. Jättesmart verkligen

 

[mandalaki]

Det bästa sättet att hitta en försvunnen sak är att köpa en ny. Då dyker den första upp

 

[ginnies]

Mobilen är hopplös nu när den är så stor att den inte får plats i någon ficka. Jag bär runt på den hela tiden. Och den kan därmed hamna var som helst.

Skaffa en midjeväska. Jag har en som är för löpare,i stretch, då kan man jobba och damma ner sig och mobilen är alltid ren och med.

Sedan skulle jag lägga vindskivorna på framtiden eller be/ få hjälp, det blir för stort projekt i nuläget för dig ensam och du kommer inte må bättre av det. Om någon kan hjälpa dig så be att de tar med egna verktyg så slipper du få oordning bland dina.

 

[Magiana]

Skaffa en midjeväska. Jag har en som är för löpare,i stretch, då kan man jobba och damma ner sig och mobilen är alltid ren och med.

Sedan skulle jag lägga vindskivorna på framtiden eller be/ få hjälp, det blir för stort projekt i nuläget för dig ensam och du kommer inte må bättre av det. Om någon kan hjälpa dig så be att de tar med egna verktyg så slipper du få oordning bland dina.

Jag har två midjeväskor, såna där "strech-pocket-belt". De funkar inte så bra när jag hela tiden plockar fram telefonen och sen ska den knölas ner igen. Det är ganska osmidigt. Ibland är väskan i vägen och så tar jag av mig den. Jag tycker inte om när bältet är för spänt och inte när det är för löst heller.

Jag kan nog inte skjuta på vindskivorna då en plåt har lossnat, antagligen för att vindskivan ruttnat. Den lär nog inte gå att skruva fast igen, misstänker jag, men har inte kollat.

Det finns aldrig folk som kan hjälpa mig. Jag har ingen att fråga. Så har mitt liv alltid sett ut. Vill jag få något gjort så måste jag göra det själv. Det är mycket det som gör att jag känner mig sårbar. Det finns ingen back-up när jag inte klarar saker själv. Sen är det alltid ett bekymmer med att jag inte kan betala folk för att hjälpa mig.

 

[tuaphua]

Jag har två midjeväskor, såna där "strech-pocket-belt". De funkar inte så bra när jag hela tiden plockar fram telefonen och sen ska den knölas ner igen. Det är ganska osmidigt. Ibland är väskan i vägen och så tar jag av mig den. Jag tycker inte om när bältet är för spänt och inte när det är för löst heller.

Jag kan nog inte skjuta på vindskivorna då en plåt har lossnat, antagligen för att vindskivan ruttnat. Den lär nog inte gå att skruva fast igen, misstänker jag, men har inte kollat.

Det finns aldrig folk som kan hjälpa mig. Jag har ingen att fråga. Så har mitt liv alltid sett ut. Vill jag få något gjort så måste jag göra det själv. Det är mycket det som gör att jag känner mig sårbar. Det finns ingen back-up när jag inte klarar saker själv. Sen är det alltid ett bekymmer med att jag inte kan betala folk för att hjälpa mig.

Kan man testa fråga en granne eller stallkompis?
Iom att du har svårt för att be om hjälp och inte vill vara obekväm sas kanske man kan lägga upp det som att ”jag kan inte själv få upp mina vindskivor. Skulle du ha möjlighet att hjälpa mig om jag hjälper dig med ”infoga valfritt”?”

Eller kanske starta ett litet nätverk för folk i trakten som lever ensamma/behöver hjälp och kunna hjälpa varann?

Jag vet inte om du orkar hjälpa tillbaks iofs just nu?
Men kanske infinner sig orken iaf när man hjälps åt och kan umgås och ha kul kring en tråkig uppgift?

Fö så har jag en nära vän som jag inte riktigt orkat hålla regelbunden kontakt med nu ett tag när jag jobbat mkt och varit slut. Det är en som jag vet finns kvar iaf. Jag har sett på sociala medier att personen går på lite kul tillställningar och ibland med nytt folk etc. Jag har trott det varit nya vänner, givande kontakter etc. Dock har personen kännt sig otroligt ensam utan att ha velat oroa mig iom att jag har mkt iaf.
Nu kom det fram och jag hade ju ingen aning alls om hur det var ställt. Nu när jag vet kan jag ju agera och hjälpa till. Jag blev så ledsen över min väns situation och över att jag inte förstått hur det var.
Om det är så att du inte frågat/berättat så kan det ju vara så att tex dina grannar eller någon stallkompis etc jättegärna VILL hjälpa dig om de vet.
Jag VILL ju hjälpa nu när jag vet. Och gör så.

Du behöver absolut inte svara!
Och det kanske inte är ngt som funkar för dig. Men food for thoughts kanske..

 

[MJLee]

Jag har lagt massor av viktiga grejor på särskilda platser så att de inte ska komma bort. Sedan glömmer jag alltid var de särskilda platserna är så det bästa hade varit om de varit framme med all skiten jag aldrig tappar bort.

Har du försökt med mind.se? Du kan både ringa, chatta och maila. Tror de är öppna tom midnatt from sex på morgonen. Ingen medicinsk personal utan volontärer men bra om du behöver prata.

Dessutom, när det är sån här värme så lägg ner allt, ärligt. Drick massor, sov så mycket du kan, skriv lite på Buke så vi vet att du är relativt ok och tänk inte på alla projekt du borde/ska göra.

 

[Magiana]

Kan man testa fråga en granne eller stallkompis?
Iom att du har svårt för att be om hjälp och inte vill vara obekväm sas kanske man kan lägga upp det som att ”jag kan inte själv få upp mina vindskivor. Skulle du ha möjlighet att hjälpa mig om jag hjälper dig med ”infoga valfritt”?”

Eller kanske starta ett litet nätverk för folk i trakten som lever ensamma/behöver hjälp och kunna hjälpa varann?

Jag vet inte om du orkar hjälpa tillbaks iofs just nu?
Men kanske infinner sig orken iaf när man hjälps åt och kan umgås och ha kul kring en tråkig uppgift?

Fö så har jag en nära vän som jag inte riktigt orkat hålla regelbunden kontakt med nu ett tag när jag jobbat mkt och varit slut. Det är en som jag vet finns kvar iaf. Jag har sett på sociala medier att personen går på lite kul tillställningar och ibland med nytt folk etc. Jag har trott det varit nya vänner, givande kontakter etc. Dock har personen kännt sig otroligt ensam utan att ha velat oroa mig iom att jag har mkt iaf.
Nu kom det fram och jag hade ju ingen aning alls om hur det var ställt. Nu när jag vet kan jag ju agera och hjälpa till. Jag blev så ledsen över min väns situation och över att jag inte förstått hur det var.
Om det är så att du inte frågat/berättat så kan det ju vara så att tex dina grannar eller någon stallkompis etc jättegärna VILL hjälpa dig om de vet.
Jag VILL ju hjälpa nu när jag vet. Och gör så.

Du behöver absolut inte svara!
Och det kanske inte är ngt som funkar för dig. Men food for thoughts kanske..

En anledning till att jag har svårt att be om hjälp är ju för att jag oftast inte kan betala tillbaka på något sätt.

Den enda jag kan tänka mig att fråga är väl stallkompisen. Jag har passat hennes hund en del, lånat ut min bil till henne och idag ska jag hjälpa henne att lassa hö eftersom hennes kille inte kan hjälpa till p.g.a. att han är nyopererad och har armen i gips. Men hon är alltid så upptagen med en massa. Jag vet inte ens om det skulle gå fortare att byta vindskivor. Möjligen vid uppsättningen då jag tror det kan vara bra att få hjälp att hålla i virket när man spikar.

Jag har lagt massor av viktiga grejor på särskilda platser så att de inte ska komma bort. Sedan glömmer jag alltid var de särskilda platserna är så det bästa hade varit om de varit framme med all skiten jag aldrig tappar bort.

Har du försökt med mind.se? Du kan både ringa, chatta och maila. Tror de är öppna tom midnatt from sex på morgonen. Ingen medicinsk personal utan volontärer men bra om du behöver prata.

Dessutom, när det är sån här värme så lägg ner allt, ärligt. Drick massor, sov så mycket du kan, skriv lite på Buke så vi vet att du är relativt ok och tänk inte på alla projekt du borde/ska göra.

Jag kände inte till Mind. Eventuellt kan jag ha sett det men den sajten verkar inte riktad till såna som mig. Jag tillhör ju inte någon av de tre grupper de vänder sig till.

Jag gör inget nu när det är så varmt. Igår var jag och badade. Annars sitter jag inne och glor på Buke och broderar. Idag kom jag på idén att slå på luftvärmepumpen och ställa in den på kylning. Så mitt nittonhundratalshus har AC. Men jag har varit ute och vattnat både bin och lite växter idag i alla fall. Sova är det inte bra att jag gör på dagen för då sover jag inte på natten och ligger bara och har ångest i stället. Egentligen bör jag göra något som är fysiskt mitt på dagen så jag blir trött. Men i den här värmen är det f-n inte lätt. Det enda jag kan komma på är väl en promenad på gåbandet precis under luftvärmepumpen/ACn.

 

[MJLee]

En anledning till att jag har svårt att be om hjälp är ju för att jag oftast inte kan betala tillbaka på något sätt.

Den enda jag kan tänka mig att fråga är väl stallkompisen. Jag har passat hennes hund en del, lånat ut min bil till henne och idag ska jag hjälpa henne att lassa hö eftersom hennes kille inte kan hjälpa till p.g.a. att han är nyopererad och har armen i gips. Men hon är alltid så upptagen med en massa. Jag vet inte ens om det skulle gå fortare att byta vindskivor. Möjligen vid uppsättningen då jag tror det kan vara bra att få hjälp att hålla i virket när man spikar.


Jag kände inte till Mind. Eventuellt kan jag ha sett det men den sajten verkar inte riktad till såna som mig. Jag tillhör ju inte någon av de tre grupper de vänder sig till.

Jag gör inget nu när det är så varmt. Igår var jag och badade. Annars sitter jag inne och glor på Buke och broderar. Idag kom jag på idén att slå på luftvärmepumpen och ställa in den på kylning. Så mitt nittonhundratalshus har AC. Men jag har varit ute och vattnat både bin och lite växter idag i alla fall. Sova är det inte bra att jag gör på dagen för då sover jag inte på natten och ligger bara och har ångest i stället. Egentligen bör jag göra något som är fysiskt mitt på dagen så jag blir trött. Men i den här värmen är det f-n inte lätt. Det enda jag kan komma på är väl en promenad på gåbandet precis under luftvärmepumpen/ACn.

Nja, mind är till för extremt mycket mer än självmordslinje. Spänner över de flesta som mår dåligt helt enkelt.

 

[Magiana]

Nja, mind är till för extremt mycket mer än självmordslinje. Spänner över de flesta som mår dåligt helt enkelt.

Synd att det inte framkommer på hemsidan.

 

[MJLee]

Synd att det inte framkommer på hemsidan.

Ja, tyvärr. Men det är verkligen de som mår dåligt inte 'bara' självmord. Försök nästa gång du mår dåligt. Kan vara lite svårt att nå fram just nu gissar jag med tanke på att det är slutet av juli. Men försök!

 

[Raderad medlem 6459]

Synd att det inte framkommer på hemsidan.

Mind kan man vända sig till om man har problem med psykisk ohälsa och vill tala med någon. Ring dem nästa gång så får du se!

Jag har haft mycket kontakt med den organisationen genom mitt jobb och mitt intryck är att det gör ett superbra jobb. Strunta i att det heter självmordslinjen, ring ändå!

 

[bettysmatte]

Den enda jag kan tänka mig att fråga är väl stallkompisen. Jag har passat hennes hund en del, lånat ut min bil till henne och idag ska jag hjälpa henne att lassa hö eftersom hennes kille inte kan hjälpa till p.g.a. att han är nyopererad och har armen i gips. Men hon är alltid så upptagen med en massa. Jag vet inte ens om det skulle gå fortare att byta vindskivor. Möjligen vid uppsättningen då jag tror det kan vara bra att få hjälp att hålla i virket när man spikar.

Det är klart att du ska fråga stallkompisen om hjälp! Om hon kan be dig om hjälp, så blir det ju naturligt för dig att fråga henne när du behöver en tjänst tillbaks.

 

[tuaphua]

En anledning till att jag har svårt att be om hjälp är ju för att jag oftast inte kan betala tillbaka på något sätt.

Den enda jag kan tänka mig att fråga är väl stallkompisen. Jag har passat hennes hund en del, lånat ut min bil till henne och idag ska jag hjälpa henne att lassa hö eftersom hennes kille inte kan hjälpa till p.g.a. att han är nyopererad och har armen i gips. Men hon är alltid så upptagen med en massa. Jag vet inte ens om det skulle gå fortare att byta vindskivor. Möjligen vid uppsättningen då jag tror det kan vara bra att få hjälp att hålla i virket när man spikar.


Jag kände inte till Mind. Eventuellt kan jag ha sett det men den sajten verkar inte riktad till såna som mig. Jag tillhör ju inte någon av de tre grupper de vänder sig till.

Jag gör inget nu när det är så varmt. Igår var jag och badade. Annars sitter jag inne och glor på Buke och broderar. Idag kom jag på idén att slå på luftvärmepumpen och ställa in den på kylning. Så mitt nittonhundratalshus har AC. Men jag har varit ute och vattnat både bin och lite växter idag i alla fall. Sova är det inte bra att jag gör på dagen för då sover jag inte på natten och ligger bara och har ångest i stället. Egentligen bör jag göra något som är fysiskt mitt på dagen så jag blir trött. Men i den här värmen är det f-n inte lätt. Det enda jag kan komma på är väl en promenad på gåbandet precis under luftvärmepumpen/ACn.

Fråga kan du alltid!
Och om du nu hjälper henne med ex lassa hö så gör ju du förmodligen så att det går på halva tiden det skulle gjort om hon var själv.
Då har ju du tjänat tid åt henne.
Precis som om du hjälper henne med ngt annat som då vinner tid åt henne.
Då går det ju jämt upp känner jag.

Sen måste det ju inte alltid gå jämt upp direkt där och då. Det brukar jämna ut sig upplever jag.

Men jag tänker att iom att du inte vill vara till besvär kanske det är skönt för dig att tänka enligt ovan. Plus att det ju ofta är så att det är roligare att göra saker ihop enligt många. Så du får iaf något mindre hinder inför att våga fråga.

 

[Unafraid]

En anledning till att jag har svårt att be om hjälp är ju för att jag oftast inte kan betala tillbaka på något sätt.

Den enda jag kan tänka mig att fråga är väl stallkompisen. Jag har passat hennes hund en del, lånat ut min bil till henne och idag ska jag hjälpa henne att lassa hö eftersom hennes kille inte kan hjälpa till p.g.a. att han är nyopererad och har armen i gips. Men hon är alltid så upptagen med en massa. Jag vet inte ens om det skulle gå fortare att byta vindskivor. Möjligen vid uppsättningen då jag tror det kan vara bra att få hjälp att hålla i virket när man spikar.


Jag kände inte till Mind. Eventuellt kan jag ha sett det men den sajten verkar inte riktad till såna som mig. Jag tillhör ju inte någon av de tre grupper de vänder sig till.

Jag gör inget nu när det är så varmt. Igår var jag och badade. Annars sitter jag inne och glor på Buke och broderar. Idag kom jag på idén att slå på luftvärmepumpen och ställa in den på kylning. Så mitt nittonhundratalshus har AC. Men jag har varit ute och vattnat både bin och lite växter idag i alla fall. Sova är det inte bra att jag gör på dagen för då sover jag inte på natten och ligger bara och har ångest i stället. Egentligen bör jag göra något som är fysiskt mitt på dagen så jag blir trött. Men i den här värmen är det f-n inte lätt. Det enda jag kan komma på är väl en promenad på gåbandet precis under luftvärmepumpen/ACn.

Det är nog många som inte gör så mycket i värmen! Jag har vattnat blommor och hängt på bryggan. Ätit glass flera gånger. Faktiskt kört lite slipmaskin i skuggan en stund också. Men det är inte mycket på en hel dag. Man får ha såna dagar också!

 

[Sonic76]

Ett tips gällande vindskivan är att spika upp tillfälligt stöd för den medan man sätter fast den
Typ en regel eller en stor spik

 

[Mabuse]

Om du ringer innan kanske du slipper få attacken?

Nu kommer du ju själv med råd och förslag på hur Magiana ska göra, var det inte precis det du just ondgjorde dig över att andra gör?