Det här med städning

Oj, och jag som tänkte skriva att om TS tycker att det är stökigt så får väl TS städa.

Jag är den minst pedanta i detta hus. Jag vill ha det rent i köket, sen är det inte så noga med resten av huset. Min sambo ska ha det helröjt hela tiden och dammsuger gärna dagligen typ. Jag låter honom hållas och sköter disk, matlagning och tvätt i stället som jag tycker är viktigare.
Haha, har läst ett par trådar rörande städning och annat hushållsgöra och tycker att det allt som oftast blir som jag skrev :p
 
Jag och min sambo bor på en gård. Vi har ett stort hus (drygt 300 kvm), tre katter och en hund. Jag är en pedantisk människa av mig och absolut HATAR att ha det stökigt hemma (jag blir skitstressad av det också). Jag dör en smula när det fastnar grus eller liknande under fötterna och fullkomligt spyr på dammråttor.

Min sambo, han är en person som har ordning i oredan. Jag kan till exempel komma ut i garaget och behöva en hammare. Det ser ut som ett jäkla bombnedslag med grejjer på varenda fri yta över hela golvet och på varenda bänk och vägg. Allt ser ut som att det bara är inkastat. Men har stenkoll och vet precis vart han har varenda verktyg och skruv. Han skulle kunna rabbla i sömnen vart han har sina prylar.

Inne hos oss kan han vara lika dan. Han lägger prylar överallt, helst där han står för stunden. Han tänker inte på det. Och jag blir galen. Han blir galen. Och mest tokig blir han när jag plockat undan allt som ligger framme och han inte hittar någonting :D

Vi har helt olika syn på städning. När jag tycker att det är grusigt, hårigt och stökigt hemma så ser han inte alls samma sak som jag. Han tycker vi har det fint, hela tiden. Han kan städa om jag säger till honom, men han själv tar inget initiativ då han som ovan nämnt inte ser det jag ser. Jag känner mig tjatig och han kan vissa dagar bli riktigt sur på mig när jag tycker att vi ska städa och han absolut inte tycker vi behöver det. Då slutar det oftast med att jag städar själv. Och eftersom det aldrig hinner bli (enligt honom) smutsigt här hemma så hinner jag alltid före honom med att städa. Vilket resulterar i att det nästan är enbart jag som städar nu för tiden :banghead:

Hur har ni det? Är ni pedanter eller kan ni låta saker vara och ändå slappna av? Ni som lever ihop med någon, ser ni städning på samma sätt eller är ni olika?

Här är vi båda två ganska måna om att det ska vara rent och snyggt, så vi hjälps åt. Börjar den ena städa så rycker den andra oftast in automatiskt. Men bara för att jag börjar plocka osv så förväntar jag mig inte att han ska rycka in om han inte känner för det just då, och tvärtom. Vi vet ändå att den andre tar igen det någon annan gång isf. Delar upp sysslorna och turas om utan att egentligen ha pratat om det - går också mer el mindre automatiskt. Sen en gång i veckan eller något sånt så tar vi ett ordentligt ryck och städar "på djupet", eller hur man ska kalla det (storstädning) ;) Men det är heller ingenting vi planerar utan det bara blir så när vi känner att det är dags.

Sen har jag haft perioder när jag varit nere och inte orkat bry mig ett skit om hur det ser ut, och då har han tagit i princip allt, och när han är i samma sits så tar jag på mig det.

Sen har vi väl haft någon period när ingen av oss varit game för städning heller och då har det sett mindre angenämt ut här :angel:
 
Jag och min sambo bor på en gård. Vi har ett stort hus (drygt 300 kvm), tre katter och en hund. Jag är en pedantisk människa av mig och absolut HATAR att ha det stökigt hemma (jag blir skitstressad av det också). Jag dör en smula när det fastnar grus eller liknande under fötterna och fullkomligt spyr på dammråttor.

Min sambo, han är en person som har ordning i oredan. Jag kan till exempel komma ut i garaget och behöva en hammare. Det ser ut som ett jäkla bombnedslag med grejjer på varenda fri yta över hela golvet och på varenda bänk och vägg. Allt ser ut som att det bara är inkastat. Men har stenkoll och vet precis vart han har varenda verktyg och skruv. Han skulle kunna rabbla i sömnen vart han har sina prylar.

Inne hos oss kan han vara lika dan. Han lägger prylar överallt, helst där han står för stunden. Han tänker inte på det. Och jag blir galen. Han blir galen. Och mest tokig blir han när jag plockat undan allt som ligger framme och han inte hittar någonting :D

Vi har helt olika syn på städning. När jag tycker att det är grusigt, hårigt och stökigt hemma så ser han inte alls samma sak som jag. Han tycker vi har det fint, hela tiden. Han kan städa om jag säger till honom, men han själv tar inget initiativ då han som ovan nämnt inte ser det jag ser. Jag känner mig tjatig och han kan vissa dagar bli riktigt sur på mig när jag tycker att vi ska städa och han absolut inte tycker vi behöver det. Då slutar det oftast med att jag städar själv. Och eftersom det aldrig hinner bli (enligt honom) smutsigt här hemma så hinner jag alltid före honom med att städa. Vilket resulterar i att det nästan är enbart jag som städar nu för tiden :banghead:

Hur har ni det? Är ni pedanter eller kan ni låta saker vara och ändå slappna av? Ni som lever ihop med någon, ser ni städning på samma sätt eller är ni olika?

Jag är precis som dig. Både i hemmet och stallet. Vet inte hur många gånger jag och min sambo rykt ihop (men ändå skrattat åt det senare) på grund utav våran olika syn på städning och ordning och reda. Han är hemsk rent utsagt. En riktig gris. Jag städar varje dag. Gör jag inte det mår jag dåligt, haha!
 
Både jag och sambo gillar när det är städat och fint men ingen av oss vill göra jobbet. Jag HATAR att städa.
Vi jobbar dock på det. Försöker att byta sängkläderna när det blir grusigt, dra fram dammsugaren när hundarna dragit in en massa smuts, inte låta disken bli till ett berg och skura golvet när det är allt för mkt leriga tassavtryck.
Det går i perioder, jag är väl den som anstränger mig mest men vi försöker hjälpas åt.
 
Jag är den pedantiske utav oss. Min man ser inte stöket på alls samma sätt.

Den vardagliga städningen har vi lagt på min nivå. Dvs vissa saker görs oberoende av om min man tycker det är dags eller inte. Och vi gör nog dessa ganska så lika. Skulle tro att min man gör lite mer pga att jag oftast är upptagen med att agera mjölkbar.

Däremot de där lite extra sakerna som tex tvätta fönster det gör jag själv.

Min man har alltså höjt sin nivå enormt för min skull. Han störs inte av lite grus under fötterna men tycker ändå att det känns bättre utan grus.

Som han uttrycker det "Det är ju aldrig fel att ha städat men ibland krävs det någon som tjatar lite på en för att det skall bli gjort."

Nu brukar jag aldrig tjata för vi vet båda vad som skall göras varje dag och vi försöker båda fixa det så fort som möjligt. Tar max 30 min utan barn och minst 1 timme när barnen vill hjälpa till :D
 
Det här med att vara pedant verkar ju vara en tjejgrej.

Jag är städnazi och kan inte göra nånting annat om det inte är perfekt städat, sad but true.
Så jag städar varje dag.
Det var egentligen inget problem när jag var sambo, jag kom alltid hem från jobbet innan han så jag städade innan han kom hem. På helgerna fick han sköta dammsugning och disk för det är det jag gillar minst.
Ibland när jag hade dåliga dagar bad jag han om hjälp och då städa han.
Det är ju omöjligt för honom att det ska komma naturligt eftersom det aldrig blir skitigt här så som jag håller på.
 
Jag är en allt eller inget-personlighet i det mesta, även när det gäller städning. Jag mår bra av att ha det rent, städat och ha allt i sin ordning och då går jag gärna till överdrift. "Kan" inte äta om jag inte diskat allt utom tallriken och besticken innan jag sätter mig och äter tex. När jag är i den fasen mår jag bra, men får påminna mig själv ibland om att inte bli för kontrollerande, jag är en person som lätt skulle tippa över i tvångsbeteenden :p

Den andra fasen är SKITSTÖKIG. Alltså jag fattar inte hur jag gör, men jag kan gå från totalt pedant till bombnedslag på ett dygn. Det är grus från hunden, sand från kattlådan, kläder hänger över varje dörr och stol, sminkbordet är kaos, på soffbordet står 20 nagellack, massor av skolpapper och gamla glas huller om buller. Då kan disken få vänta till det absolut inte finns några gafflar kvar. Det är när jag inte mår så bra som det blir så stökigt, och då mår jag ännu sämre av att det är stökigt men jag orkar inte ta tag i det, ond cirkel :p.

Jag försöker hitta en balans. Under hösten har jag haft rejäl utrensning i min lägenhet och rensat ut halva garderoben, smycken, skor, smink och prylar (resulterade i 1000 kr i inkomst på en loppis igår, och sminket gav 4500 när jag sålde av det på facebook ;) ). Förut har jag fått lite ångest av att göra mig av med saker och känt lite "Men NÅN gång kanske jag vill använda den/det", men nu är jag tvärtom och det är så skönt! Använder jag det inte, nej men då är det bara en tyngd att ha det hemma hos mig, jag ser inte det jag faktiskt tycker om för alla andra plagg tex. Hellre lite som jag tycker om än massor av billigt skräp som hänger med prislapparna kvar. Innan hade jag även när lägenheten var superren på utsidan KAOS i garderober och skåp, nu ligger allt hyfsat prydligt i högar och var sak på sin plats. Befrielsen i att rensa ut, älskar det! På riktigt gör det gott för själen. Gjorde likadant med min sminkkollektion, jag är sminknörd av rang och har minskat ner min samling så jag bara har kvar det jag verkligen tycker om och använder så det numera ryms i en stor utdragslåda i mitt sminkbord + ovanpå bordet, istället för att ha en byrå med 9 lådor full brevid. Jag har fortfarande 25 rouge, 10 foundations och 10 ögonskuggspaletter tex dvs mer än jag behöver, men förut hade jag det dubbla och då använde jag bara samma saker för att jag inte orkade leta.

Idag ska jag ha städdag för det blev lite kaos iom loppisen, men det räcker nog med en timma-en och en halv så är det fint. Den känslan, av att allt ser prydligt och rent ut och luktar gott, när man sätter sig i soffan och blickar ut över ordningen är ju fantastisk ;). Och nya lakan och handdukar. Härligt.

Behöver jag säga att jag bor själv? ;)
Jag har varit sambo också och då var jag nog i den rena fasen mest hela tiden för att han aldrig var det :p
Vi är precis likadana! :D
 
Jag gör i stort sett ingenting hemma. Min partner gör nästan allt, stackarn. Jag hatar allt hushållsarbete och kan bo i en soptipp. Det kan inte mannen :P
 
Min sambo är väl rätt mellan, det är papper i högar och oordning, kanske lite kläder på golvet men han föredrar städat

Jag däremot... vet inte hur det går till men det hamnar grejer ÖVERALLT, kan hitta nycklarna på sovrumsgolvet, skorna halvvägs in i vardagsrummet, en jacka i soffan, helt kaos, hur får man ordning ens?
 
Alltså, förr var jag som du och mitt ex var typ världens rörigaste som inte SÅG hur stökigt det var och det kunde driva mig till vansinne. Nu när jag är lite äldre och visare (:D) tänker jag som så att om jag tycker det är jobbigt att det är stökigt så får väl jag göra någonting åt det. Min sambo är inte direkt stökig av sig men att till exempel diska, dammsuga och skura är väl inte direkt hans starkaste sidor, men ber jag honom göra något så gör han det oftast utan att grumsa om det :) Jag tror att det kanske helt enkelt är bäst att antingen tagga ner lite och om inte det går, ja då kanske du får ta och städa själv. Sedan är man ju givetvis två i ett förhållande och ingen ska ju behöva göra allt, men hela den här grejen med att "nu ska vi städa" kanske går att göra till någonting som är lite enklare för honom att ta till sig?
 

Liknande trådar

Hemmet Har funderat på en grej främst idag när jag gått med dammsugaren i högsta hugg och frenetiskt städat varje liten vrå. Tycker det blir...
20 21 22
Svar
423
· Visningar
21 229
Senast: Nytant
·
Hemmet Jag har så länge jag kan minnas tyckt om att organisera saker. Sen jag ställde upp som frivillig på konserterna i skolan för att få...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
9 387
Senast: Fruentimber
·
Relationer Varning för en lång skriva-av-sig-tråd... Hur lika måste man egentligen vara i en relation? Jag har en relation sedan drygt 4 år...
30 31 32
Svar
631
· Visningar
41 888
Senast: norrsol
·
Hemmet Det undrar jag ibland. Jag bor själv, kan nämnas :cautious: . Jag försöker hela tiden hålla efter men jag stökar ner snabbare än jag...
2
Svar
20
· Visningar
2 551
Senast: Magiana
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp