M
Matilda_o_Bonita
Ja, som du ser på rubriken så vill jag nu veta det absulot galnaste ni gjort under en distanstävling. 
- Distans
- Trådstartare Matilda_o_Bonita
- Startdatum
Sv: Det galnaste?
Jag kan inte komma på något riktigt kul. Fast hjärnspöken har man ju fått... En gång var jag tvärsäker på att min häst var jättehalt. Jag hoppade av och ledde, med tårarna på väg. Mötte mina hinknissar och förklarade att tävlingen var över för vår del. De tittade misstroget på mig och till slut hörde jag vad de sa, och såg det de såg: Att hästen rörde sig precis som vanligt. Så då hoppade jag glatt upp och red igen! Hjärnan kan verkligen spöka ibland!
Jag kan inte komma på något riktigt kul. Fast hjärnspöken har man ju fått... En gång var jag tvärsäker på att min häst var jättehalt. Jag hoppade av och ledde, med tårarna på väg. Mötte mina hinknissar och förklarade att tävlingen var över för vår del. De tittade misstroget på mig och till slut hörde jag vad de sa, och såg det de såg: Att hästen rörde sig precis som vanligt. Så då hoppade jag glatt upp och red igen!
Hjärnan kan verkligen spöka ibland!
C
cano
Sv: Det galnaste?
Hej!
Jag var med och var hinknisse åt en ryttare som glömde sin sadel hemma! Tyvärr så upptäckte vi inte det förens det var dags att göra ordning hästen för start! Snacka om panik! Som tur var så fanns det sadlar (beg.) som var till salu på tävlingsplatsen, så det gick bra att få låna en sådan. Sedan blev det akutsamtal hem till någon som fick komma med den ordinarie sadeln, som tur var så var denna tävling bara ca. 12 mil hemifrån. Allt frid och fröjd till slut, men det blev lite rörigt ett tag!
Mvh. Camilla
Hej!
Jag var med och var hinknisse åt en ryttare som glömde sin sadel hemma! Tyvärr så upptäckte vi inte det förens det var dags att göra ordning hästen för start! Snacka om panik! Som tur var så fanns det sadlar (beg.) som var till salu på tävlingsplatsen, så det gick bra att få låna en sådan. Sedan blev det akutsamtal hem till någon som fick komma med den ordinarie sadeln, som tur var så var denna tävling bara ca. 12 mil hemifrån. Allt frid och fröjd till slut, men det blev lite rörigt ett tag!
Mvh. Camilla
Sv: Det galnaste?
Det har jag förträngt...
Jag själv har nog skött mig rätt bra, förutom lite delansvar den gången då två av mina elever kom med oskodda ridskolehästar till en femmilsritt... Dock fick de dispens för att de hade så bra hovar och det gick också bra hela ritten. Jag hade sagt innan att det var deras och föräldrarnas ansvar att hästarna de lånade var i tävlingsmässigt skick men som sakkunnig så fick jag ju ta på mig lite av skammen att stå där med oskodda hästar....
Annars har jag gratulerat Mia till segern på Kanonritten 2002, innan hon ens slutbesiktigat.... (hon kom in som trea men ettan och tvåan åkte ut på puls efter målspurt) Men faktiskt så vann hon så jag var ju inte så illa ute. Jag blev nog lite ivrig...
Det har jag förträngt...
Jag själv har nog skött mig rätt bra, förutom lite delansvar den gången då två av mina elever kom med oskodda ridskolehästar till en femmilsritt... Dock fick de dispens för att de hade så bra hovar och det gick också bra hela ritten. Jag hade sagt innan att det var deras och föräldrarnas ansvar att hästarna de lånade var i tävlingsmässigt skick men som sakkunnig så fick jag ju ta på mig lite av skammen att stå där med oskodda hästar....
Annars har jag gratulerat Mia till segern på Kanonritten 2002, innan hon ens slutbesiktigat....
(hon kom in som trea men ettan och tvåan åkte ut på puls efter målspurt) Men faktiskt så vann hon så jag var ju inte så illa ute. Jag blev nog lite ivrig... 
Sv: Det galnaste?
tja, galopperat in på fel sida av målstolpen när det var jag och en till som "slogs" om 5:e platsen (placering till 5) tyvärr han hon vända om före mig, då jag gick in förre henne men hade en längre bit att vända om. Kan bara säga att även hon red på fel sida om stolpen...
tja, galopperat in på fel sida av målstolpen när det var jag och en till som "slogs" om 5:e platsen (placering till 5) tyvärr han hon vända om före mig, då jag gick in förre henne men hade en längre bit att vända om. Kan bara säga att även hon red på fel sida om stolpen...
A
Ardnaxela
Sv: Det galnaste?
Här kommer ett par episoder ur mina tävlingar:
Detta hände på Roslagsritten 1998. Vi hade bokat rum på Domaruddens stugområdde. När jag ringde var allt fullt. Det var skolklasser som hyrt hela anläggningen. Men efter lite ”utpressning” gick de med på att hyra ut ett litet rum bredvid duschrummet. Tyvärr fick man inte ha hund med, men alla som vet vem pappa är vet att han går inte många steg utan sin trogna följeslagare Candy. När vi lastat allt och Rebell äntligen bestämt sig för att gå in i transporten bar det av mot Stockholm. Väl framme besiktade vi hästen och stallade upp. Vi kollade banan och åkte sen ut till Domarudden. Vad vi inte tänkt på var att det var Pingst och de stängde tidigare. Vi fick tag i dom till slut och de var inte glada. Vi fick våran nyckel och gick till bilen för att ”smuggla” in Candy. Vi ställde ner det lilla livet i en stor bag. Candy brydde sig inte om det utan satt snällt tyst och still. Vi fann ett litet rum med våningsäng. Eftersom pappa inte klättrar så bra fick jag sova där uppe. Ungefär klockan 23,00 kommer en skolklass in och ska duscha! Strålande! tänkte vi när de började ha vattenkrig och skrika och leka under cirka 1 timma.
Morgonen kom och vi steg upp klockan 05,00. Vi gick ut på toa och för att inte Candy skulle komma ut stängde pappa dörren…. Jag hörde då F-N!! Jag gick för att se vad som hänt. Pappa hade låst ut oss!!! Ingen reception, ingen vaken!! Vi hade bara två alternativ, slå sönder fönstret eller dörren. Pappa valde det senare alternativet. När han hade kastat sig på dörren ett par gånger gav den vika och gick sönder. Jag kröp in och skulle försöka låsa upp. Men pappa kastade sig mot dörren en gång till och den small upp, rakt på mitt öga. Behöver jag skriva att jag fick ett rejält blåöga…. Det var flisor överallt och dörren var blodig efter pappas krossade knogar! Vi skrev ett brev till personalen (som inte öppnade förrän klocka 09,00) att vi var ledsna för det inträffade och vi givetvis ersatte dörren. Vi har inte fått någon räkning än….
Rebell och jag blev fyra i 50 km.
Nu har det gått ett år och vi ska återigen till Roslagsritten. Denna gång bokar vi inte rum på Domarudden. I stället har vi fått sovplats på Vallentuna Sporthotell. Där hade dom inte heller någon reception. De skulle lägga nyckeln i brevlådan i ett kuvert med mitt namn på. Efter besiktning, uppstallning och koll av banan åker vi dit. Vi kommer samtidigt som en annan familj från Dalarna. I postlådan ligger två kuvert med namn på. Tyvärr inte våra namn. Men vi tänkte att de måste ha tagit fel kuvert så vi tog varsitt kuvert. Vi käkade och gick och la oss. Klockan 01,00 vaknade vi av det var ett fruktansvärt liv utanför. Efter cirka en timme blev det tyst och vi somnade om. Sen vaknade vi av att någon kom in i lägenheten. Hallå! var det någon som skrek! Hallå skrek pappa och Candy skällde. Då stängde de dörren och gick ut. Det gick ytterligare en timme innan vi somnade om igen… Inte mycket sova under den natten. På måndagen ringde jag upp och frågade vad som hänt. De förklarade det med att några som inte bokat rum hade tagit våra nycklar.
Rebell och jag klarade vår första 8-milare.
Nu är det år 2000 och vi ska till Sydnärkeritten. Vi har bokat ett rum för fyra personer. Efter besiktningen ska vi stalla upp hästarna innan bangenomgången. Eftersom Rebell måste åka ensam i sin transport har vi med ett russ som heter Pyssling. Det är Fridas ponny. Det visade sig att de placerat Ohio och Pyssling med 3 mils avstånd. Detta resulterade i att vi inte hann tillbaka till bangenomgången. Den enda vi hörde var att vi skulle se upp när vi passerade de stora vägarna, vilket vi kunde ha räknat ut själva.
Vi åkte till stället där vi skulle sova och jag sa till pappa att: - Jag undrar vad som händer den här gången när vi ska sova borta? Han sa att den här gången ska det nog gå bra.
Vi gick in och skulle kolla vilket rum vi skulle sova i. Tyvärr fanns inte vårat namn med på lisan, men det stod ”Sundqvist 4 personer” på ett ställe. (Eftersom vi betalade för både stallplats och uppehälle i sekretariatet var vi ju inbokade enligt deras listor på Lundqvist.) Vi tänkte att de måste ju ha skrivit fel så vi la in våra saker och åkte i väg och gav hästarna kvällsmat och kollade banan. När vi kom tillbaka låg våra saker i dagrummet. Sundqvist hade kommit….
Den snälla farbrorn som hade stället lät oss sova i dagrummet. Pappa och Frida sov på varsin soffa medan jag sov i en juniorsäng med en 5 centimeter tjock madrass. Eftersom det inte fanns någon dörr till rummet lös lampan från korridoren rakt på oss. Precis utanför rummet låg toaletterna. Varje gång någon gick på toa under natten vaknade man. De som skulle rida 12 mil startade klockan 06,00. De gick upp vid 4-tiden för att fodra och hämta hästar. Då var man återigen vaken för att sedan inte somna om något mer den natten.
På morgonen gick pappa till sekretariatet och berättade vad som hänt, allt från uppstallning till övernattning. Vi fick pengarna tillbaka som ett litet plåster på såren.
Ohio skötte sig bättre än någonsin. Jag låg i täten och han travade på i ett härligt tempo. Han rasade ner i puls så vi behövde inte ens kyla. Efter 62 km tog det stopp i veterinärgrinden. Han hade en sten i hoven och markerade vid upptravningen. Det känns skönt att det ”bara” var en sten, men ändå så onödigt när allt annat (på ritten) gick så bra.
Det var några grejer som hänt när vi skulle övernatta.
Här kommer ett par episoder ur mina tävlingar:
Detta hände på Roslagsritten 1998. Vi hade bokat rum på Domaruddens stugområdde. När jag ringde var allt fullt. Det var skolklasser som hyrt hela anläggningen. Men efter lite ”utpressning” gick de med på att hyra ut ett litet rum bredvid duschrummet. Tyvärr fick man inte ha hund med, men alla som vet vem pappa är vet att han går inte många steg utan sin trogna följeslagare Candy. När vi lastat allt och Rebell äntligen bestämt sig för att gå in i transporten bar det av mot Stockholm. Väl framme besiktade vi hästen och stallade upp. Vi kollade banan och åkte sen ut till Domarudden. Vad vi inte tänkt på var att det var Pingst och de stängde tidigare. Vi fick tag i dom till slut och de var inte glada. Vi fick våran nyckel och gick till bilen för att ”smuggla” in Candy. Vi ställde ner det lilla livet i en stor bag. Candy brydde sig inte om det utan satt snällt tyst och still. Vi fann ett litet rum med våningsäng. Eftersom pappa inte klättrar så bra fick jag sova där uppe. Ungefär klockan 23,00 kommer en skolklass in och ska duscha! Strålande! tänkte vi när de började ha vattenkrig och skrika och leka under cirka 1 timma.
Morgonen kom och vi steg upp klockan 05,00. Vi gick ut på toa och för att inte Candy skulle komma ut stängde pappa dörren…. Jag hörde då F-N!! Jag gick för att se vad som hänt. Pappa hade låst ut oss!!! Ingen reception, ingen vaken!! Vi hade bara två alternativ, slå sönder fönstret eller dörren. Pappa valde det senare alternativet. När han hade kastat sig på dörren ett par gånger gav den vika och gick sönder. Jag kröp in och skulle försöka låsa upp. Men pappa kastade sig mot dörren en gång till och den small upp, rakt på mitt öga. Behöver jag skriva att jag fick ett rejält blåöga…. Det var flisor överallt och dörren var blodig efter pappas krossade knogar! Vi skrev ett brev till personalen (som inte öppnade förrän klocka 09,00) att vi var ledsna för det inträffade och vi givetvis ersatte dörren. Vi har inte fått någon räkning än….
Rebell och jag blev fyra i 50 km.
Nu har det gått ett år och vi ska återigen till Roslagsritten. Denna gång bokar vi inte rum på Domarudden. I stället har vi fått sovplats på Vallentuna Sporthotell. Där hade dom inte heller någon reception. De skulle lägga nyckeln i brevlådan i ett kuvert med mitt namn på. Efter besiktning, uppstallning och koll av banan åker vi dit. Vi kommer samtidigt som en annan familj från Dalarna. I postlådan ligger två kuvert med namn på. Tyvärr inte våra namn. Men vi tänkte att de måste ha tagit fel kuvert så vi tog varsitt kuvert. Vi käkade och gick och la oss. Klockan 01,00 vaknade vi av det var ett fruktansvärt liv utanför. Efter cirka en timme blev det tyst och vi somnade om. Sen vaknade vi av att någon kom in i lägenheten. Hallå! var det någon som skrek! Hallå skrek pappa och Candy skällde. Då stängde de dörren och gick ut. Det gick ytterligare en timme innan vi somnade om igen… Inte mycket sova under den natten. På måndagen ringde jag upp och frågade vad som hänt. De förklarade det med att några som inte bokat rum hade tagit våra nycklar.
Rebell och jag klarade vår första 8-milare.
Nu är det år 2000 och vi ska till Sydnärkeritten. Vi har bokat ett rum för fyra personer. Efter besiktningen ska vi stalla upp hästarna innan bangenomgången. Eftersom Rebell måste åka ensam i sin transport har vi med ett russ som heter Pyssling. Det är Fridas ponny. Det visade sig att de placerat Ohio och Pyssling med 3 mils avstånd. Detta resulterade i att vi inte hann tillbaka till bangenomgången. Den enda vi hörde var att vi skulle se upp när vi passerade de stora vägarna, vilket vi kunde ha räknat ut själva.
Vi åkte till stället där vi skulle sova och jag sa till pappa att: - Jag undrar vad som händer den här gången när vi ska sova borta? Han sa att den här gången ska det nog gå bra.
Vi gick in och skulle kolla vilket rum vi skulle sova i. Tyvärr fanns inte vårat namn med på lisan, men det stod ”Sundqvist 4 personer” på ett ställe. (Eftersom vi betalade för både stallplats och uppehälle i sekretariatet var vi ju inbokade enligt deras listor på Lundqvist.) Vi tänkte att de måste ju ha skrivit fel så vi la in våra saker och åkte i väg och gav hästarna kvällsmat och kollade banan. När vi kom tillbaka låg våra saker i dagrummet. Sundqvist hade kommit….
Den snälla farbrorn som hade stället lät oss sova i dagrummet. Pappa och Frida sov på varsin soffa medan jag sov i en juniorsäng med en 5 centimeter tjock madrass. Eftersom det inte fanns någon dörr till rummet lös lampan från korridoren rakt på oss. Precis utanför rummet låg toaletterna. Varje gång någon gick på toa under natten vaknade man. De som skulle rida 12 mil startade klockan 06,00. De gick upp vid 4-tiden för att fodra och hämta hästar. Då var man återigen vaken för att sedan inte somna om något mer den natten.
På morgonen gick pappa till sekretariatet och berättade vad som hänt, allt från uppstallning till övernattning. Vi fick pengarna tillbaka som ett litet plåster på såren.
Ohio skötte sig bättre än någonsin. Jag låg i täten och han travade på i ett härligt tempo. Han rasade ner i puls så vi behövde inte ens kyla. Efter 62 km tog det stopp i veterinärgrinden. Han hade en sten i hoven och markerade vid upptravningen. Det känns skönt att det ”bara” var en sten, men ändå så onödigt när allt annat (på ritten) gick så bra.
Det var några grejer som hänt när vi skulle övernatta.
Sv: Det galnaste?
Jag tävlade distans en gång när jag va mindre. Det va en kompis häst. Vi hade tränat och kände oss jätteredo. Hela ritten gick jättebra och vi låg tvåa när vi närmade oss mål. Hästen fick av nån anledning fnatt och slängde av mig och travade snällt förbi hästen som låg 1 och in i mål. Lungt och snällt också, inte full kareta liksom Sen kom jag traskande lerig och blöt.. Det va pinsamt
Jag tävlade distans en gång när jag va mindre. Det va en kompis häst. Vi hade tränat och kände oss jätteredo. Hela ritten gick jättebra och vi låg tvåa när vi närmade oss mål. Hästen fick av nån anledning fnatt och slängde av mig och travade snällt förbi hästen som låg 1 och in i mål. Lungt och snällt också, inte full kareta liksom
Sen kom jag traskande lerig och blöt.. Det va pinsamt
M
Moheed
Sv: Det galnaste?
Pjaa, glömt vaccinationskortet hemma i mappen i bokhyllan! Inte smart... Grejen var att jag precis vaccinerat hästen och tagit ut kortet ur min distansmapp och inte lagt tillbaka det bums = bortglömt. Efter telefonsamtal med min snälla veterinär och domaren på tävlingsplatsen fick jag starta med förbehållet att jag snarare än snarast faxade mitt vaccinationsintyg när jag kom hem. Annars skulle det bli anmälan till förbundet och böter! Klart man startar och lovar det. Nu till det fina i kråksången: jag hade ju tänkt att min veterinär hemma skulle ha kollat i sin dator och intyga att vaccinationen var gjord när jag hävdade att den var det. Han befann sig då i bilen och hade ingen möjlighet att kolla det. Nähä, det var ju typiskt! När jag kom hem kollade jag vaccinationsintyget och jo, allt stämde med stämplar och rubbet. Dessutom hade även min veterinär kollat i sin dator när han kom hem. Gissa vad, han hade glömt både att ta betalt för vaccinationen och föra in den i datorn!!! (vi gjorde en massa annat också det besöket) Dagen därpå åkte jag ut till honom med vaccinationskort och en påse bullar som kompensation för krånglet under helgen, haha. Vi har skrattat gott åt det där många gånger!
Pjaa, glömt vaccinationskortet hemma i mappen i bokhyllan! Inte smart... Grejen var att jag precis vaccinerat hästen och tagit ut kortet ur min distansmapp och inte lagt tillbaka det bums = bortglömt.
Efter telefonsamtal med min snälla veterinär och domaren på tävlingsplatsen fick jag starta med förbehållet att jag snarare än snarast faxade mitt vaccinationsintyg när jag kom hem. Annars skulle det bli anmälan till förbundet och böter! Klart man startar och lovar det. Nu till det fina i kråksången: jag hade ju tänkt att min veterinär hemma skulle ha kollat i sin dator och intyga att vaccinationen var gjord när jag hävdade att den var det. Han befann sig då i bilen och hade ingen möjlighet att kolla det. Nähä, det var ju typiskt! När jag kom hem kollade jag vaccinationsintyget och jo, allt stämde med stämplar och rubbet. Dessutom hade även min veterinär kollat i sin dator när han kom hem. Gissa vad, han hade glömt både att ta betalt för vaccinationen och föra in den i datorn!!! (vi gjorde en massa annat också det besöket) Dagen därpå åkte jag ut till honom med vaccinationskort och en påse bullar som kompensation för krånglet under helgen, haha. Vi har skrattat gott åt det där många gånger! 
Sv: Det galnaste?
Jag har också glömt pappren hemma förut, och då menar jag ALLA papper, inte bara vaccinationen
Men det var länge sedan, och inte lika många som startade distans så vi fick starta ändå utan knussel. Behövde inte ens faxa in senare, de sa inget om det men jag gjorde det ändå för att känna mig "duktig"
Annars har jag nog inte gjort något direkt galet. Däremot har min häst det - Noora. Vi åkte till gotland och sto som hon är tappade hon humöret på färjan och sa - jag vill ut - NUUUUUUUU! Utan möjlighet att kunna lasta ur henne blev hon bara argare och argare, hon kastade sig ilsket mot väggarna i transporten, sparkade bakut och försökte krypa under bommen Hon var SKITförbannad. Jag och min kompis fick sitta med henne på bildäck och blåsa henne på mulen hela resan..... Hon älskar nämligen när man blåser på hennes mule... :smirk:
Jag har också glömt pappren hemma förut, och då menar jag ALLA papper, inte bara vaccinationen
Men det var länge sedan, och inte lika många som startade distans så vi fick starta ändå utan knussel. Behövde inte ens faxa in senare, de sa inget om det men jag gjorde det ändå för att känna mig "duktig"
Annars har jag nog inte gjort något direkt galet. Däremot har min häst det - Noora. Vi åkte till gotland och sto som hon är tappade hon humöret på färjan och sa - jag vill ut - NUUUUUUUU! Utan möjlighet att kunna lasta ur henne blev hon bara argare och argare, hon kastade sig ilsket mot väggarna i transporten, sparkade bakut och försökte krypa under bommen
Hon var SKITförbannad. Jag och min kompis fick sitta med henne på bildäck och blåsa henne på mulen hela resan..... Hon älskar nämligen när man blåser på hennes mule... :smirk:
Sv: Det galnaste?
Galet eller bara korkat kanske är frågan, men på min allra första distansritt någonsin så tvingade jag min häst att stå helt still i strilande ISregn i 15 minuter efter målgång för jag var så rädd för att PULSEN inte skulle gå ner annars. Behöver jag säga att min häst var så stel i bakkärran så att hon blev utesluten på hälta vid besiktningen sen?
Hade dessutom inte ens med mig nåt regntäcke till tävlingen (men det vaaar ju soligt när vi lastade hemma?? :smirk: ) så inga priser för mest välplanerade och smartast genomförda ritt den dagen iaf!
/JES
Galet eller bara korkat kanske är frågan, men på min allra första distansritt någonsin så tvingade jag min häst att stå helt still i strilande ISregn i 15 minuter efter målgång för jag var så rädd för att PULSEN inte skulle gå ner annars. Behöver jag säga att min häst var så stel i bakkärran så att hon blev utesluten på hälta vid besiktningen sen?
Hade dessutom inte ens med mig nåt regntäcke till tävlingen (men det vaaar ju soligt när vi lastade hemma?? :smirk: ) så inga priser för mest välplanerade och smartast genomförda ritt den dagen iaf!
/JES
B
Boije
Sv: Det galnaste?
Min nya häst har gjort en pinsam grej. Hon har startat två gånger. Första gången i Sveg, där viloområdet består av sand, sand och sand. Både innan besiktningen i grinden och innan målbesiktningen rullade hon sig. Det spelade ingen roll att jag försökte hålla farten uppe - hon bara lade sig ner i farten. Samma sak gjorde hon på Sydnärke, där det var en plätt med sand precis innan man gick in till besiktingen. Min groom hade onda aningar att hon skulle rulla sig, så han stod redo med vattenhink och svamp för att få henne någorlunda ren. Vid målbesiktningen gick vi runt sandplätten..
Min nya häst har gjort en pinsam grej. Hon har startat två gånger. Första gången i Sveg, där viloområdet består av sand, sand och sand. Både innan besiktningen i grinden och innan målbesiktningen rullade hon sig. Det spelade ingen roll att jag försökte hålla farten uppe - hon bara lade sig ner i farten. Samma sak gjorde hon på Sydnärke, där det var en plätt med sand precis innan man gick in till besiktingen. Min groom hade onda aningar att hon skulle rulla sig, så han stod redo med vattenhink och svamp för att få henne någorlunda ren. Vid målbesiktningen gick vi runt sandplätten..
D
Desert_Wind
Sv: Det galnaste?
Ja det galnaste jag har varit med om tänker jag nog hålla för mig själv...
Men kan berätta om Rimboritten 2005....
När jag rider i sandtaget bara någon mil från start, ligger i tätet, så hör jag att Deli slår i en sko. Jag tittar ner, konstaterar att där ser jag ingen sko. Snabbt ringer jag medhjälparna och talar om var jag är och att jag rider tillbaka en liten bit för att möta dem med hovslagare. De ringer Börje som är tävlingsveterinär ( får tag i numret via andra) och precis när de ska ringa och säga att de är påväg ringer jag tillbaka...
Jo öh, jo, hihi får jag ur mig... Eh jo det var sand runt hoven så jag, ehö nä jag rider vidare, behöver ingen hovslagare.... klick....
ÅÅÅÅHHH vad arga de var på mig vill jag lova! Rutinerad så fan heller säger de... Kolla bättre nästa gång. Jo, jag har ju faktiskt inget till försvar... Inget alls.... Börje skrattade gott åt mig med....
Ja det galnaste jag har varit med om tänker jag nog hålla för mig själv...
Men kan berätta om Rimboritten 2005....
När jag rider i sandtaget bara någon mil från start, ligger i tätet, så hör jag att Deli slår i en sko. Jag tittar ner, konstaterar att där ser jag ingen sko. Snabbt ringer jag medhjälparna och talar om var jag är och att jag rider tillbaka en liten bit för att möta dem med hovslagare. De ringer Börje som är tävlingsveterinär ( får tag i numret via andra) och precis när de ska ringa och säga att de är påväg ringer jag tillbaka...
Jo öh, jo, hihi får jag ur mig... Eh jo det var sand runt hoven så jag, ehö nä jag rider vidare, behöver ingen hovslagare.... klick....
ÅÅÅÅHHH vad arga de var på mig vill jag lova! Rutinerad så fan heller säger de... Kolla bättre nästa gång. Jo, jag har ju faktiskt inget till försvar... Inget alls.... Börje skrattade gott åt mig med....
L
Lone_Rider
Sv: Det galnaste?
Får väl bidra med repris på ett inlägg jag skrev i Stallet.com om detta år 2000.
"På Sydnärkeritten i höstas var jag banläggare och började ett halvår före med att reka slingor för att sista veckan arbeta heltid med röjning, skyltning mm. Jag skrev också banbeskrivningen i ryttarmeddelandet, ritade kartan och var med vid bangenomgången och talade om hur de olika banorna började så det inte skulle bli några missförstånd i start och vetgrind. Kort sagt var jag den enda som kunde varenda meter av de 12 mil som den längsta banan var.
Jag var anmäld till 80 km-klassen och efter att ha varit med vid 12 milstarten letade jag på min häst och hann med sadling och snabbuppvärmning innan vår start gick. Starten och skrittsträckan i början gick bra och man kunde andas ut när fältet började dra isär och allt lugnade ner sig. Då red en ryttare upp bredvid mig och frågade om vi verkligen red rätt slinga. Dum fråga tyckte jag. Det borde väl jag veta som lagt banan när det gick upp för mig att VI RIDER 12-MILARNAS FÖRSTASLINGA!!! Det blev till att vända hela startfältet och rida tillbaks till starten inklusive skrittsträckan och rida åt rätt håll. Hästarna blev minst sagt upplivade av att få rida hemåt så tidigt och bl a min häst gjorde flera vackra skolsprång.
Vare sig funktionärerna eller ryttarna hade reagerat på felridningen direkt vid starten för alla förutsatte ju att jag som red i täten var den enda som verkligen var säker på vart man skulle rida. Det enda trösten var att 80 km banan var en aning kort men genom min felridning blev banan 80 km med råge."
Lone Rider
Får väl bidra med repris på ett inlägg jag skrev i Stallet.com om detta år 2000.
"På Sydnärkeritten i höstas var jag banläggare och började ett halvår före med att reka slingor för att sista veckan arbeta heltid med röjning, skyltning mm. Jag skrev också banbeskrivningen i ryttarmeddelandet, ritade kartan och var med vid bangenomgången och talade om hur de olika banorna började så det inte skulle bli några missförstånd i start och vetgrind. Kort sagt var jag den enda som kunde varenda meter av de 12 mil som den längsta banan var.
Jag var anmäld till 80 km-klassen och efter att ha varit med vid 12 milstarten letade jag på min häst och hann med sadling och snabbuppvärmning innan vår start gick. Starten och skrittsträckan i början gick bra och man kunde andas ut när fältet började dra isär och allt lugnade ner sig. Då red en ryttare upp bredvid mig och frågade om vi verkligen red rätt slinga. Dum fråga tyckte jag. Det borde väl jag veta som lagt banan när det gick upp för mig att VI RIDER 12-MILARNAS FÖRSTASLINGA!!! Det blev till att vända hela startfältet och rida tillbaks till starten inklusive skrittsträckan och rida åt rätt håll. Hästarna blev minst sagt upplivade av att få rida hemåt så tidigt och bl a min häst gjorde flera vackra skolsprång.
Vare sig funktionärerna eller ryttarna hade reagerat på felridningen direkt vid starten för alla förutsatte ju att jag som red i täten var den enda som verkligen var säker på vart man skulle rida. Det enda trösten var att 80 km banan var en aning kort men genom min felridning blev banan 80 km med råge."
Lone Rider
Liknande trådar
Hoppning
Ja, som rubriken lyder. Jag kanske har missat en viktig poäng med detta eftersom jag själv aldrig tävlat i hoppning annat än på...
Senast: co-SMAD4
·
Relationer
Visste inte vad jag skulle döpa tråden till...
Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person.
Kanske...
Senast: gullviva
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Jovian tillbaka hos Helgstrand inför danskens comeback på tävlingsbanorna- Hästnyheter Alltså dansk dressyr har verkligen gått från att vara ett ganska otroligt fenomen till att vara bland det sämsta med dressyrsporten.
- Fiorano
- Svar: 2
- Visningar: 228
- Hästnyheter
-
Ridskolan hälsade god jul från hästryggen: ”Lite annorlunda”- Hästnyheter Dunebo ridskola har som tradition att hälsa Mörrumsborna en god jul från hästryggen. – Ingen hästparad, ingen jul, säger Mörrumsbon...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 51
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Secret Santa 2024- Tjatter Eller min? :)
- Masqueradee
- Svar: 816
- Visningar: 25 031
- Allmänt
Hästrelaterat
-
Återuppta ridningen efter 20 år! Tankar?
- Hästmänniskan Ja, utifrån den aspekten skulle det vara bra med ridlektioner. Jag kan nog absolut vara hemmablind då hästen jag hade sist var ”perfekt”...
- lilsan
- Svar: 83
- Visningar: 3 829
- Hästmänniska