Det ena ger det andra här i livet

[Fredrik_]

Tankar om Pat och NH
Jag har komit i kontakt med en hel del NH utan att söka upp NH själv.
Jag har tyckt den till största delen varit ointressant då den fokuserat så gott som enbart på dominans och gett uttråkade passiviserade hästar: jag har även sett en hel del härjande med häst på de ställen jag varit.

Sedan så kom jag i kontakt med en person och blev nyfiken och surfade och det hela slutade med att jag fick en gratis dvd med Pat Parelli. Jag är varken för eller emot, men det som förvånade mig var att han faktistk sa att människan skulle ha rollen som hästens mamma. Och också att hans system bottnade i förståelse inte dominans.

Vad hände på vägen? Hur kunde hans system som då bygger på att hästen skall känna sig trygg och ha roligt - urarta till ren dominans som jag ändå ofta ser och hör och läser? ( menar nu inte att all NH är sådan, men det förekommer)


Jag har ockå sett folk utöva seven games, och sett uttråkade hsätar. Sedan såg jag Pat - hans häst är ju road - det är ju en lek på riktigt.

Är det så att seven games bara blir bra om utövaren har timingen som krävs


Någonsom har några tankar om jus detta?
Självklart vänder sig tråden till utövare och är ingen för eller emot tråd

 

[schelin_j]

Sv: Det ena ger det andra här i livet

Min personliga reflektion... jag är bara nybörjare/lite intresserad av NH tänket så ta det jag säger med en nypa salt dock.

En persons sätt att hantera en häst skall avspegla både hästens personlighet och hästägarens personlighet för att fungera bra. Man kan visst det köra seven games på en häst med tvångsmetod men då undrar jag vad syftet är? Att träna ska förstås vara roligt för både hästen och människan och detta förutsätter att man läser av sin häst och framför allt att man GER SIG med träningen när hästen börjar visa att "jaja nu kan jag det här, det är inte roligt längre" eller att den är trött.

Jag försöker bygga min relation till min häst på ett ömsesidigt förstående och respekt. Det har visst krävts lite inslag av dominans från min sida - hästen ville gärna ta över helt - men jag har alltid slutat när jag sett att hästen gett sig och accepterat att jag har rätt att tex. flytta honom. Skulle jag fortsätta och fortsätta i all oändlighet så skulle jag enligt min uppfattning om NH vara en respektlös person.

För mig skall alla relationer bygga på RESPEKT, oavsett om relationen är till hästen eller till en annan människa eller vad som helst!

 

[Kattennizze]

Sv: Det ena ger det andra här i livet

Jag tror inte riktigt jag förstår dig, vad är det egentligen som är fel med dominans enlig dig? Om du menar dominans=maktutövning som leder till smärta och våld, ja, då är jag såklart helt emot det. Däremot är dominans för mig ett sätt att hantera min häst så att hon respekterar mig och mitt utrymme. Jag har en unghäst, som jag haft sedan föltiden, och jag var helt på det klara med att jag måste sätta gränser mot henne, och faktiskt använda min dominans gentemot henne, precis som vilken hästmamma som helst skulle göra.
Jag tänker såhär: en häst väger så oändligt mycket mer än jag, och är så oändligt mycket starkare. Jag försöker förtjäna mitt ledarskap genom att sätta upp mycket tydliga gränser för min häst som alltid, utan undantag gäller. På så vis visar jag min respekt för mitt djur, alltid samma regler, varje dag, varje minut, varje sekund. Alltid samma konsekvenser, alltid. Jag kräver att hon lyder mig. Punkt. Det finns inget annat sätt för mig att hantera hästar säkert på. När hon lyder mig, är allt bra. När hon inte gör det, blir det obehagligt, och så fort när hon har gjort som jag vill enligt de ursprungliga reglerna, blir det bra igen, givetvis, och det är väl här som timing kommer in, att man inte kan släppa på obehaget försent så att säga.
Jag vet inte riktigt vad du menar med uttråkade hästar, jag tycker nog inte att jag "tränar" NH, det känns mer som ett sätt att vara tycker jag. Om hästen är uttråkad känns det mer som att kommunikationen mellan människan och hästen kanske inte fungerar? Personkemin kanske inte stämmer? Om min häst tycker att jag är världens tristaste person att vara med, då skulle jag ju fundera både en och två gånger.
Jag har faktiskt aldrig sett någon "ren dominans" inom NH, vad är det?

 

[Fredrik_]

Sv: Det ena ger det andra här i livet

Om vi tar Parellis friendly game, så säger han själv att övningen är något som sker tillsammans med hästen, men rör den på kroppen och _tänjer_ gränsen, eller snarare hästen tänjer gränsen för vad den accepterar.

Samma övning kan göras på en fasthållen häst, genom att klapap den med tex en plastpåse över hela kroppen oavsett om den visar tecken på obehag eller inte. detta är dominans enbart - man säger till hästen "din kropp tillhör mig" att fritt förfoga över


Dominans är inte fel, men om det blri det enda förhållningsättet, den enda vägen till kommunikation - så blir det kanske fel....