G
gentleknight
I augusti förra året tog vi hand om en underbar hankatt som annars skulle blivit hemlös,anledningen till detta var att honkatten fått diagnosen njursvikt med en dålig prognos dessvärre. Har försökt med kd mat som hon ätit under protest och när hon i december totalvägrade den maten beslöt vi att låta henne få den mat hon älskar mest (köttfärs och smakprov av våra måltider) och ha henne kvar så länge det går utan att hon har ont.
Förra fredagen blev hon sämre med frekventare uppstötningar och täta toabesök. beställde tid för provtagning och fick tid i förgår och urinprover visade skyhöga blodvärden och katten vissade total ovilja för blodprovstagning vilken slutade med att hon tagit blodprov på personalen istället.
Efter lugnande gick det att sätta kateter på henne och då upptäcktes at hennes urinblåsa var som en tennisboll. Troligen var den inflamerad av at urinstenar skavt på hinnorna. Vi beslöt då att nu var det nog av lidande för hennes del och lät henne stilla få flytta hem till katthimlen.
Här hemma är det numera tyst då katterna aldrig riktigt kom överens utan man kunde höra hur hon fräste när hanen kom lite för nära. enligt förra ägaren har hon aldrig accepterat andra katter men "lilla gubben" kunde hon sova jämte i sängen om natten. allt som oftast var det hon som kom och la sig i knät när man satt framför tvn, hanen tycker bäst om att ligga på bröstet men det blir tungt med 6kg katt. Skriver av mig saknaden av hennes små tassars trippande över parketten när det var dags för lite mat.
Gentleknight
Förra fredagen blev hon sämre med frekventare uppstötningar och täta toabesök. beställde tid för provtagning och fick tid i förgår och urinprover visade skyhöga blodvärden och katten vissade total ovilja för blodprovstagning vilken slutade med att hon tagit blodprov på personalen istället.
Efter lugnande gick det att sätta kateter på henne och då upptäcktes at hennes urinblåsa var som en tennisboll. Troligen var den inflamerad av at urinstenar skavt på hinnorna. Vi beslöt då att nu var det nog av lidande för hennes del och lät henne stilla få flytta hem till katthimlen.
Här hemma är det numera tyst då katterna aldrig riktigt kom överens utan man kunde höra hur hon fräste när hanen kom lite för nära. enligt förra ägaren har hon aldrig accepterat andra katter men "lilla gubben" kunde hon sova jämte i sängen om natten. allt som oftast var det hon som kom och la sig i knät när man satt framför tvn, hanen tycker bäst om att ligga på bröstet men det blir tungt med 6kg katt. Skriver av mig saknaden av hennes små tassars trippande över parketten när det var dags för lite mat.
Gentleknight
