Den nya Fjordhästtråden!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Har också en 09 henne rider jag på vanliga 3 delade bett, 3 delat för att jag inte är så förtjust i 2 delade.
Funkar bra på henne hon har inte hunnit blivit så stark i ridningen än.

Sedan har jag en 12 åring som jag rider på 3 delat babypelham och 3 delat kimblewick (hon hatar stång ).
Har mer eller mindre gett upp vanliga bett på henne.
Ju mer hon rids ju starkare blir hon och dom funkar jättebra på henne.
Fick tips av ridläraren att göra mycket halter och det funkar för stunden, men efter ett tag så blir hon stark igen.
Det är ingen olat utan hon bara är sådan så väldigt pigg och vill så mycket.

Det din hovlsagare menar tror jag är att kallblod naturligt är starka och det behövs krafter om man ska orka rida dom.

Har någonstans hört också att ju fler brytpunkter ju skarpare bett,så varför inte prova ett 3 delat ?
Även om det blir lite skarpare så ska det ändå vara snällare för munnen.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Jag rider min på tredelat eller pelambett. Köpte pelambettet för att inte behöva bråka mer än nödvändigt med henne. Men tycker att de regelbundna dressyrträningarna har gjort mycket, så idag kan jag utan problem rida med det tredelade jämt om jag vill.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Är det någon här som har shires till sin fjording? Är ute efter ett ofodrat regntäcke och ett tunn fodrat. Har ganska mycket bog, men liten bringa. Eller kan HW funka?
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

En dum fråga, men tänkte att någon här kanske vet. När man ska skicka iväg skär för slipning, är det det bägge delarna eller bara den ena som slippas?
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

För mig är målet att kunna rida på tränsbett i alla lägen. Med undantag för när jag rider i westernsadeln, då jag trivs bäst på enhandsfattning när det kommer till delade tyglar. I dressyren rider jag alltid på tränsbett.
På utejobb varierar jag beroende på vad vi ska göra, vart vi ska rida och hur hästens sinnesstämning känns. Kastor blir lätt stark när han blir stressad, då flyktinstinkten slår till. Han har nära till instinkterna, och var extremt flockbunden som yngre. På bortaplan kan det bli lite för "spännande", när det är mycket nytt och mycket hästar och mycket allt. Därför rider jag på ett skarpare bett på distansritt/distansträning och uteritt på bortaplan, och eftersom jag vill att hästen ska vara van vid utrustningen (vill inte lägga till nya saker på tävling) åker det på hemma också. Jag kan dock rida ut på tränsbett, och gör det lika ofta som med ett skarpare bett. Jag vill helt enkelt slippa ha hela hästen i händerna i flera mil, både för mina händer/armars skull och för hästens muns skull. Det riktigt långsiktiga målet är att kunna rida en bra distansritt på tredelat tränsbett - vi jobbar på hela kittet.
I övrigt varierar jag gärna både bett och nosgrimma, för munhålans skull.

Jag rider min valack på:
- tredelat tränsbett (fasta ringar)
- Bombers lockup tvådelat tränsbett (lösa ringar) (provar det nu under hösten, i dressyren)
- kimblewick med tygeln i nedre skåran eller lös i bettringen
- rakt tränsbett med mullenmouth (fasta ringar)
- Stång med Billy Allen-mundel (endast på enhandsfattning och lös tygel - under inskolning!)

Tanken är att införskaffa ett postkandar till inkörning/tömkörning, då han emellanåt har lite hyss för sig ute för töm när han tycker att det blir tråkigt vilket jag inte uppskattar när det är halt. Vill då slippa ta i/bråka med honom för mycket.
Planen är också att skola in på S-hackamore alt kapson under sommaren, då i kombination med ett tränsbett. (Har ridit honom en handfull gånger på S-hack innan, och det funkar ypperligt tills hästen blir rädd för något och drar iväg. Målet är att kunna rida på bettlöst "blankt", utan bett till.)

Jag har också ett waterfordbett, som numera ligger i garderoben men funkade ok för oss ute (dock inte alls lika bra som kimblewickbettet). Jag vill helst ha en jämn anläggning i hästens mun.
Jag red en period på pelham med dubbla tyglar, men hästen började efter ett par månader att skygga när jag tog i stången så det såldes. Han är väldigt känslig för stångbett med mycket hävstångsverkan, och är inte alls bekväm med bett med tungfrihet/port.

//Liten, som visst råkade skriva en hel roman.. :o . Men i allmänhet inte köper att man behöver ett skarpare bett för att hästen är kallblod.
 
Senast ändrad:
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Hm det låter som att man får testa sig fram lite. Kanske ha ett lite skarpare bett när vi är ute i skogen. Behöver känna att jag får en reaktion när jag tar i tyglarna och att det inte blir så mycket kamp. Känns som en säkerhetsfråga. Dottern rider ju honom också och vill inte att hon ska bli rädd när det tar lite för lång tid att få stopp på honom. Allt är ju så kul när vi är ute tycker han;). Men som sagt målet är att kunna rida honom på ett så enkelt bett som möjligt. Någon som rider på hackamore?
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Kl
Jag har lite funderingar på bett. Rider min kille född -09 på vanligt tvådelat tränsbett för att jag inte vill krångla till det men ibland undrar jag m man nätet ska ta till ett skarpare bett. Jobbar mkt med övergångar men det är lång stoppsträcka ibland och när man är ute i terrängen så kan det bli lite farligt. Min hovslagare som också har kallblod säger att det är typiskt kallblod. Är det så? Har bara haft halvblod innan och tycker att man ska kunna rida nästan alla hästar på enkla bett men jag börjar vackla:crazy

Jag rider alla mina hästar på tredelade tränsbett i grund men har börjat "betsla upp" en av dem. Den som "betslas upp" är väl grundutbildad i dressyr och har fått börja med kandar, där jag dock huvudsakligen rider på det tredelade bridongbettet och försöker lära mig hur jag ska få till den där extra inverkan av stången som ska göras när han blir lite ostadig i formen...han är en kallblodstravare så det är också ett kallblod.
Jag har fyra fjordingar som jag rider, och två kallblodstravare. Ingen av dem är svårbromsad eller okänslig på bettet.
Betty, min förra fjording som jag tyvärr fick ta bort för 1½ år sedan, var jättetung i munnen när jag fick henne men lärde sig att bli lätt och mjuk och känslig.
Så jag kan tycka att det är ett enkelt sätt att resignera och kapitulera, att säga att "det är typiskt för kallblod att göra sig stumma i munnen".

Jag anser att man "betslar upp" när hästen är så utbildad att det egentligen inte spelar någon roll vad man har i munnen på den.
Jag tycker inte att man ska sätta in ett skarpare bett för att få kontroll på hästen utan man ska skaffa kontrollen på annat sätt.
Om hästen blir för pigg och stark av att galoppera långa sträckor, så bryt av till trav och skritt innan den börjat bli stark. Galopp korta sträckor kan väl räcka?
Och om du vill galoppera i friskt tempo längre sträcka så välj en plats där det inte gör något om du har lite svårt att bromsa...

Har diskuterat "uppbetsling" på Jenta (-09) med en av mina tränare men vi har enats om att vänta tills hon sätter galoppombytena i språnget på tränsbett innan vi ska göra detta.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Det din hovlsagare menar tror jag är att kallblod naturligt är starka och det behövs krafter om man ska orka rida dom.

Har någonstans hört också att ju fler brytpunkter ju skarpare bett,så varför inte prova ett 3 delat ?
Även om det blir lite skarpare så ska det ändå vara snällare för munnen.

Fast det där med att det krävs krafter för att orka rida dem, är ju ganska dumt.
Fjordingar har lika känslig mun och hud som andra hästar. Alla hästar känner en fluga som sätter sig på kroppen, alltså har de ett väl utvecklat känselsinne.
En häst som är stark på korrekt sätt (stark i bakdelen och skolad), använder ju bakdelen till att bära och behöver därmed mindre stöd framtill. Och det gäller ju oavsett vad det är för ras på dem.

Dock har ju fjordingar ganska kort, kraftig hals vilket innebär att de kanske har lättare än ett halvblod för att utnyttja sin kraftiga hals när de inte vill vara lydiga eller inte vill jobba aktivt bakifrån.
Jag kan ha lite problem med att Lester "hänger sig" på bettet/tyglarna ibland. Då gäller det att jobba upp honom på bakdelen igen, så släpper munnen. Lösningen är INTE att sätta på ett skarpare bett.

Tredelat tränsbett är inte "skarpare" än tvådelat. Möjligen till och med snällare, eftersom det inte ställer sig som ett uppochnedvänt V och trycker på gommen (jag har slutat med tvådelade bett efter att ha sett ett sådant tryckmärke i gommen på en häst jag hade tidigare och insett vad jag utsatte hästen för genom att ha ett något för långt tvådelat bett).
Det tredelade tränsbettet lägger sig mjukare och formar sig mer runt tungan.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Någon som rider på hackamore?

Nej men tidigare red jag en het häst på sidepull (också verkan på nosen, utan mundel, men ingen skänkel) vilket fungerade väldigt bra på henne. Kan helt klart vara värt att testa!
Snällt mot hästens mun eftersom all inverkan ligger med den ganska hårda kärnan mot nosryggen, men man får se till att det inte hamnar för långt ner för nedersta delen av skelettet i nosryggen är väldigt tunt och skört.


KL.
Har nu ställt av Jenta och Yngve på vintervila, och enda fjordingarna som är igång är Lester och Ärlig.
Nu är det fruset i paddocken så den är inte så bra i underlag, och jag rider mest ut.
Jobbar båda killarna lösgörande i skritt och trav, och fokuserar på att inte fastna alls i bettet. Det blir ganska mycket trav på båda, i öppna och lite sluta, samt arbete med varierande grad av samling. Galoppen blir lite styvmoderligt behandlad men jag brukar ta en sträcka i höger och en i vänster galopp i stort sett varje ridtur, för att det ska göras.

Killarna nöjda och glada, lagom framåt. Ärlig, som varit svårmotiverad, har fått lite bättre bjudning vilket är glädjande.
Lester kan hänga sig på tygeln ibland så jag får se till att vara väldigt uppmärksam och korrigera så fort det kommer antydan om "häng".
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Ska också låta Cesar vila åtminstone fram till jul hade jag tänkt. Han fick inte så mycket vila i somras. Ska testa lite olika bett när vi sätter igång igen. Börja med ett tredelat och även testa bettlöst. Har ju äntligen fått tag på en sadel som passar häst och min rumpa;).
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Tack, du skrev vad jag tänkte men inte riktigt lyckades sätta ord på.
Jag blir lite ledsen varje gång nån säger/skriver att "fjordingar är starka hästar, man måste orka rida dem" och liknande, vilket dök upp i diskussionen om storlek bl.a. (menar inte att hänga ut någon, bara reflekterar). För det rimmar fel för mig. En fjordhäst på 150cm är stark, det är självklart. Men en ardenner är knappast mindre stark, eller för all del en nordsvensk. Och ett halvblod på 175cm som spänner musklerna och sticker, är inte lite kraft det heller.

Kastor är ju runt 146cm hög. Han är inte det minsta stark/tung att rida i dressyren. I hoppningen (hoppar i princip bara på terrängbanan, pga brist på hindermaterial) blir han lätt stark, eftersom han blir så taggad. Då gäller det att plocka med honom, och använda hela kroppen för att få tillbaka kontrollen. Men det brukar faktiskt reda sig; jag håller mig då till stockarna tills han lyssnar, och han vet att lyssnar han inte får han inte hoppa. Visst blir det en del häst att rida, men jag har ridit bra mycket större hästar (ej kallblod) i samma scenario och det är minst lika mycket häst att behålla kontrollen över. Samma sak på uteritterna.
Det krävs inte mer kraft för att rida honom än någon annan häst.

Däremot är han väldigt stark när han bråkar ordentligt, det sticker jag inte under stol med. När han spänner halsen, sparkar bakut/hoppar rakt upp (han gör det samtidigt, för att "komma loss") och sticker iväg, då känns det som att sitta på ett ånglok med två lädersnören som broms :cautious: . Det är mycket massa i kallbloden, absolut. Och de har ofta en annan råstyrka än t.ex. ett fullblod, upplever jag. Men samtidigt; ridning bygger inte på råstyrka, den bygger på samarbete - kommunikation. Med råstyrka kan en människa aldrig vinna mot en häst som sätter musklerna emot, det är jag övertygad om - vi är och förblir lättare och svagare. Det är det jag jobbar med i distansritten med Kastor; att han ska lyssna på mig, och ta det lugnt. Jag har betslat upp där för att undvika farliga situationer - då både han, jag och andra riskerar att råka väldigt illa ut. Men bettet är inte lösningen i sig - det är ett hjälpmedel på väg mot lösningen.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Någon som rider på hackamore?

Jag gör. Eller rättare sagt; jag har ridit Kastor en handfull gånger på hackamore; det funkade bra tills han blev rädd och stack iväg. Planen är att skola in honom på det ordentligt. (Målet är alltså att det ska funka lika bra som ett tränsbett. Han är inte riden på bettlöst alls tidigare i livet.)
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Är det någon här som har shires till sin fjording? Är ute efter ett ofodrat regntäcke och ett tunn fodrat. Har ganska mycket bog, men liten bringa. Eller kan HW funka?

Jag använder hööks basic rain, trevligt täcke med fleece-foder, de få gånger mina behöver täcken. Skaplig passform.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Fast det där med att det krävs krafter för att orka rida dem, är ju ganska dumt.
Fjordingar har lika känslig mun och hud som andra hästar. Alla hästar känner en fluga som sätter sig på kroppen, alltså har de ett väl utvecklat känselsinne.
En häst som är stark på korrekt sätt (stark i bakdelen och skolad), använder ju bakdelen till att bära och behöver därmed mindre stöd framtill. Och det gäller ju oavsett vad det är för ras på dem.

Dock har ju fjordingar ganska kort, kraftig hals vilket innebär att de kanske har lättare än ett halvblod för att utnyttja sin kraftiga hals när de inte vill vara lydiga eller inte vill jobba aktivt bakifrån.

Så du menar alltså att jag har en oskolad och olydig häst ?
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Så jag kan tycka att det är ett enkelt sätt att resignera och kapitulera, att säga att "det är typiskt för kallblod att göra sig stumma i munnen".

Är det någon här som skrivit det ?

Jag tycker inte att man ska sätta in ett skarpare bett för att få kontroll på hästen utan man ska skaffa kontrollen på annat sätt.
.

Kan vara ett utmärkt alternativ vid tillfällen när man vill ha lite säkerhet, tycker absolut som du att det inte ska betsla upp i onödan.
Men vid tex uteritter känner jag en stor säkerhet med ett lite skarpare bett.

Bättre det än att slita och dra i ett som det inte finns någon respekt för.
Och ett bett är ju aldrig skarpare än handen som håller i det.
Sedan kan man ju tycka olika och inget behöver vara mer rätt eller fel än det andra.
Alla är vi saliga i våran tro.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Visst, min valack född 08 kan vara "stark". Det märks nästan bara i lägen då han grips av det jag i brist på bättre beskrivning kallar för panik. Det sker sällan. Innan jag började lastträna ordentligt kunde det hända vid lastning. Nu, när vi nyligen bytt stall, kan det hända om han tror att hans hagkompis ska försvinna (däremot inte om han försvinner från hagkompisen, t.ex. när jag rider ut).

Jag har ingen aning om huruvida hans reaktioner är kopplade till hans ras, men jag tänker att fjordingar generellt har någon sorts grundstabilitet som är rätt typisk för robusta hästraser. Dvs. han freakar sällan ur, men när han får panik är det en lågmäld sorts panik som yttrar sig att han blir stark och går iväg utan att bry sig om vem eller vad som står framför.

I ridningen händer det här i princip aldrig och lösningen för just oss skulle nog inte vara ett skarpt bett. Jag rider honom på två- och tredelade tränsbett eller rakt gummibett.

Har precis beställt ett nytt träns, ett Rambo med möjlighet till bettlöst. Det ska bli jättespännande att testa.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Så du menar alltså att jag har en oskolad och olydig häst ?

Jag har inte sett din häst men när du beskriver att den är olydig på uteritt så du har behov av en extra säkerhet för att inte "slita och dra i ett som de inte har respekt för" (direkt citerat från ditt nästa inlägg) så ja, då är den i mina ögon olydig.

Men jag är ganska kräsen:p och kräver stor lydnad av mina hästar.
De är inte heller till 100% lydiga, men jag har ganska god koll på dem och känner av dagsformen snabbt. Känner jag att det är en lite vansklig dag, som det kan vara med mitt islandssto, så rider jag inte fortare än skritt där hon aldrig blir besvärlig.
Just för att hindra behovet av att ta i mycket.

Övergångar mellan skritt och halt är effektiva, liksom arbete i öppna, sluta och skänkelvikning.
Då blir det jobb, och lydnadsträning samtidigt. Mycket praktiskt:p
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Och ett bett är ju aldrig skarpare än handen som håller i det.

Jag tycker folk tar det där lite väl bokstavligt.

Om hästen är stark och drar när du rider ut så hjälper det inte hästen att du sätter på ett skarpare bett.
DU får en annan känsla i din hand, men kraften blir densamma i hästens mun eftersom bettet är just skarpare.
Det är liksom inte som att det sker ett mirakel och hästen blir lydig bara för att man får i ett skarpt bett i munnen.

Men jag tycker definitivt att det är en bra tillfällig lösning om hästen är lite olydig när man tex rider ute.
Min första fjording stack hem med mig när jag var ute och red i början. Jag satte dit ett pelhambett så jag orkade få stopp på henne och parallellt med detta tränade jag lydnad. Med lite mer förtroende för varandra (och kunskap från min sida) så kunde jag rida henne med lika mjuka händer som jag hade på alla andra hästar.
 
Sv: Den nya Fjordhästtråden!

Kul, vad är det för stam?

Till alla: vad har ni för mål med era Fjordhästar under 2014?

Min 2007:a ska fortsätta tävlas med stabila resultat (över 62%) i LA, om vi hinner bygga upp styrkan tillräckligt debutera i Msv C. Samt att jag hoppas att vi gör ett minst lika bra, helst ännu bättre SM.

2011:an ska köras och ridas in samt visas på treårstest.

2012:an ska tömköras och kanske dra något lätt framåt hösten.

1044748_10151729915717074_184090150_n.jpg

2007:an
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gnägg Tack för allt kära vän. Mitt ute i Smålands skogar, på en gård med vackra stenrösen och gärdsgårdar, inne i en liten mörk gruppbox, där...
2
Svar
28
· Visningar
3 730
Hästvård Min häst har pga av trauma en mycket liten hov. Hon tappade hela tån pga en hornklyfta som växte ner. När hästen blev ohalt så började...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 455
Senast: Mitra
·
Hästvård Bakgrund: Köpte min älskade häst i juli, 5-årig valack 172cm. Min första häst, en dröm gick i uppfyllelse!! Red igång mycket försiktigt...
2
Svar
27
· Visningar
5 635
Senast: Anna Lilja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp