Den förbisedda hobbyhästen – varför väljer så många bort travare?

Sofia Vikström var tidigare en av alla ryttare som hade fördomar mot travhästar som ridhäst. Att travhästar var hopplösa att utbilda och stela som plankor. Tills hon träffade Harry – travaren som rasade alla hennes fördomar och som blev hennes hjärtehäst och bästa vän. Läs hennes fina hyllning till travaren som hobbyhäst.

 

[Grazing]

Lite generaliserande det där, många travhästar är absolut underbara och trevliga att rida men många av dom kräver en duktig ryttare som skolar om dom först. Plus att galopp trots allt inte är en naturlig gångart för dom även om man kan lära dom och vissa har såklart lättare för det än andra.

Sen är en hel del travhästar tyvärr väldigt stressade av livet som travhäst som kan sitta i, precis som såklart alla hästraser kan ha en bakgrund som har gjort dom stressade och svårare senare i livet.

Dom är ju individer som alla hästar, är man skicklig och kunnig kan man få fram mer om hästen vill och har läggning för det. Men klart att en omskolad travhäst är en minst lika bra hobbyhäst som vilken annan häst som helst kan vara.

 

[co-SMAD4]

På "min tid" var det "inte fint" att ha en travare. Kanske för att de är billigare, och inte är byggda som dressyrhästar. Är det inte lite som vi har fått för oss om märkesgrejer och dyra prylar - dyr häst, mer status? De fördomarna kanske lever kvar än i stallgången?

 

[Grazing]

På "min tid" var det "inte fint" att ha en travare. Kanske för att de är billigare, och inte är byggda som dressyrhästar. Är det inte lite som vi har fått för oss om märkesgrejer och dyra prylar - dyr häst, mer status? De fördomarna kanske lever kvar än i stallgången?

Jag upplevde aldrig när jag växte upp att det var något negativt med travhästar, då bara konstaterades det att "det är ett varmlod" och sen inget mer med det. Men jag rörde mig dock inte i tävlingskretsar och det fanns inga sociala medier så kanske därför jag inte stötte på något negativt om dom riktigt. Då var dom som vilka andra som helst bara att vissa hade svårt med galoppen.

 

[MissFideli]

När jag hade en travare i slutet av 90-talet, var det tränare som inte tog emot fd travare på sina lektioner.

 

[corzette]

I mitt fall som rider så mkt dressyr är travare inte aktuellt. Det FINNS jättefina travare (har sett dem på tävling tom) som ser ut som "vilket halvblod som helst" men att få dem i rund och tävlingsmässig gallopp tar typ inte bara bort 99% av travarna utan skulle säga att hitta "den där" dressyrmässiga travaren är sämre odds än så, men de finns. Men då köper jag mej hellre ett halvblod med de rätta förutsättningarna utan att behöva leta i höstacken efter "nålen"...

 

[WildHorse]

Jag har travare och kommer nog alltid ha travare men jag kan absolut förstå att man väljer bort travaren som hobbyhäst. Det är inte alls så konstigt som visst ridtravar folk vill få det till.

Travare är underbara men de som säljs omskolade är få och vill man inte lägga ner jobbet på att omskola själv utan vill ha en lätt okomplicerad hobbyhäst att "tuta o köra med" direkt så finns det bättre val.

Jag har dock aldrig upplevt "rasmobbning" som en del med ridtravare beskriver man jag rör mig inte i de kretsarna där jag tror det kan förekomma (dvs tävlingsvärlden iom tvättäkta skogsmulle).

 

[Sel]

Alltså jag är ganska Glad att travaren inte blivit mer populär som hobbyhäst på sätt och vis. När jag växte upp var det många som köpte en "avdankad" travare till slaktpris - alltså många förstahästägare som fick en kuse direkt från banan medan de själva kom direkt från ridskolan. En saga som ofta inte hade världens bästa slut.
Travare (både varmblod och kallblod) är fantastiska hästar! De har ett lynne som är guld, de vill och de arbetar och de försöker hela vägen ut i tåspetsarna, men de behöver också hjälp på vägen.
Jag önskar att fler som köpte travare också utbildade sig själva både i omskolning och faktiskt i körning, då det är himla härligt att ha en mångskolad häst.

Artikeln tycker jag var rätt blah.
Jag har aldrig varit med om att någon sett ned på mina travare heller.

 

[ameo]

Utan att ha läst artikeln, så kan man ju rent generellt säga att de flesta köper en häst som passar de behov och det intresse man har. Tidigare i livet när jag var aktiv tävlingsryttare i hoppning och red några Msv klasser med sikte att nå högre, blev jag mer eller mindre idiotförklarad av en fjordfrälst människa för att jag inte ville köpa en fjording att ha som hopphäst. För "det finns faktiskt fjordingar som tävlar Lätt A hoppning!". Ja, det finns fjordingar som hoppar bra. Det finns travare som har balanserade taktmässiga gångarter också. Men man får leta en hel del för att hitta dem. Och, framförallt, det finns andra hästraser med individer som generellt passar bättre för ändamålet dressyr och hoppning, om det är det man är intresserad av.
Jag har några gånger de senaste ca 10 åren sökt efter lämplig promenadhäst till mig. Och även här blivit dumförklarad för att jag inte köper en varmblodstravare. Men saken är den att med min trasiga kropp behöver jag ha en häst med ett visst rörelsemönster och taktmässiga gångarter. Jag vill inte heller "byta ner mig" ur ridbarhetssynpunkt (har haft några helt fantastiska hästar på den fronten tidigare) bara för att jag inte längre tränar eller tävlar. Ridtravare (vbl) är helt enkelt fel häst för mig.
Men, jag har numera en kallblodstravare, som rör sig enligt mina önskemål.

 

[Spelberoende]

Alltså jag är ganska Glad att travaren inte blivit mer populär som hobbyhäst på sätt och vis. När jag växte upp var det många som köpte en "avdankad" travare till slaktpris - alltså många förstahästägare som fick en kuse direkt från banan medan de själva kom direkt från ridskolan. En saga som ofta inte hade världens bästa slut.
Travare (både varmblod och kallblod) är fantastiska hästar! De har ett lynne som är guld, de vill och de arbetar och de försöker hela vägen ut i tåspetsarna, men de behöver också hjälp på vägen.
Jag önskar att fler som köpte travare också utbildade sig själva både i omskolning och faktiskt i körning, då det är himla härligt att ha en mångskolad häst.

Artikeln tycker jag var rätt blah.
Jag har aldrig varit med om att någon sett ned på mina travare heller.

Jag har ju haft ett varmblod från travet och det är den absolut roligaste häst jag haft, det där med omskolning visste vi nog inte ens vad det var utan vi bara körde på. Jag ville ha en skogsmulle och bästa kompis och hon trivdes alldeles utmärkt med det livet. Många vet nog inte vad dom ger sig in på när dom får en travare som gjort sitt på banan i stallet, min hade aldrig sprungit in matpengarna ens, rödfuxmärr ända in i själen och humör som en uppretad grizzlybjörn utanpå men med ett hjärta av guld innerst inne, och en rävfarm bakom öronen. En sån häst är inte för alla, det kan gå väldigt snett men kan man se igenom fasaden när dom "bjuder upp till vals" och inte backar utan hänger på blir det hur kul som helst för känsla har varmbloden, riktig fingertoppskänsla, dessutom är dom oftast väldigt smarta, iallafall stona.

 

[Marita73]

2019 släppte jag svenska halvblodet och köpte mig en travare.
Han har sprungit in över 3 miljoner och har gått i avel runt om i Europa.

Provred i spöregn, endast skritt och trav och blev så förvånad över hur mycket jag tyckte om honom. Det skadar inte att gå han är lagoma 175 cm heller.

Fick höra att han bara ville galoppera i djup sand och tänkte att vi tar det som det kommer. Jag rider i stort sett alltid själv och bara ute.
Tredje ridturen bjöd han in till galopp på en rätt hård grusväg. Släppte fram och sen dess är galoppen favoriten för oss båda. Han är rolig att rida och en perfekt skogsmullehäst.

 

[Jordgubbkiwi]

Dom travare jag haft fått möjligheten att umgås med har varit otroligt trevliga på marken. Stabila i huvudet, lugna och inte så reaktiva. Då har jag tänkt ”vilken bra första häst”.
Hur de är att rida har jag mindre erfarenhet av så där kan jag inte uttala mig.

 

[BornAgain]

Jag har mött ett par med stenskallar - de ska våga och vilja gå om, de ska fortsätta kämpa trots mjölksyra. INGET som inte packar en rejäl punch går ut på V75 (Samtidigt ska de vara hanterbara i vagn och de flesta jag mött har varit absolut ). Underbara hästar MEN alla skulle inte greja att vara skogsmullar

 

[karamelldrottningen]

Jag hade en kallblodstravare för 100 år sedan. Han var rolig och lärde mig massor. Eller vi lärde varandra kan man väl säga. Dock ingen häst jag skulle välja som barnhäst i första hand.

Varmblodstravare är generellt inte de lättaste hästarna att omskola. Sen beror det givetvis mycket på vilken typ av häst det rör sig om. Stam osv. Vissa har aldrig haft ryttare på sig och vissa har tränats uppsuttet också. Galoppen kan vara svår att få till.
Men sen beror det helt på vad man är ute efter med sitt hästägarskap. Vilken inriktning och vilka mål man har. Men travare kan man behöva tänka om inte bara en gång utan femtielva gånger. På ett annat sätt än med en annan ras.

 

[Spelberoende]

Inridningen av min oinridna gjorde jag på väg hem från sommarbetet i bara grimma och barbacka och sen var den detaljen klar. Man ska inte krångla till saker så förbaskat och gångarter hade hon ett helt gäng av, favoriterna var tralopp och tölt men även en busgalopp var skoj och försöka få stopp på henne då var bara att glömma. "Husse, du styr och jag gasar" tyckte hon alltid men ibland gick styrningen sönder och då hamnade vi på nån helt annan skogsväg än den jag tänkt ta.

Hon var perfekt i svamp och bärskogen för det var bara att släppa henne och låta henne leka hund och hålla koll på mig istället för tvärt om, är man ett team lämnar man inte varann utan håller ihop.

 

[Marita73]

Jag har mött ett par med stenskallar - de ska våga och vilja gå om, de ska fortsätta kämpa trots mjölksyra. INGET som inte packar en rejäl punch går ut på V75 (Samtidigt ska de vara hanterbara i vagn och de flesta jag mött har varit absolut ). Underbara hästar MEN alla skulle inte greja att vara skogsmullar

Min häst kan vara riktigt hård men anammade livet som skogsmulle på lösdrift hyfsat snabbt. Det hjälper med rätt sällskap där det busas rejält dagligen.

 

[stjarnhimmel]

Jag tycker artikeln blir lite märklig när hon skriver att man hellre väljer ett hslvblod/import som knappt kan lämna stallplan eller gå rakt fram pga existensiell ångest.
Men- det är väl inte enda alternativet och framförallt inte för de flesta. Det är väl ingen som föreslår att en person utan kunskap eller tid ska köpa sig en knepig häst bara för att den har dressyrstam?

 

[tara]

Hur lång tid tror ni att omskolning tar? Naturligtvis inser jag att det är individberoende.

 

[stjarnhimmel]

Jag kan om jag ska vara ärlig tycka det är rätt bra att vissa väljer bort travaren. Förstå mig rätt- jag har träffat massa trevliga fd travare varav vissa också tränat och tränat dressyr på lite högre nivå. Så jag har absolut inget emot de som hästar. Men- jag tycker man ska vara realistisk när man skaffar häst både för sin egen och hästens skull. Vilken tid, kunskap och pengar har jag till förfogande. Den lättaste vägen är oftast att skaffa en häst som är avlad för det man vill göra. De bästa fd travarna jag har sett har varit erfarna personer som varit villiga att lägga väldigt mkt tid. Och om man ska vara krass så tror jag det finns fler fd travare än vad det som finns erfarna personer som är villiga att lägga tid på omskolning.

I artikeln skriver hon bla om pengar att folk klagar på att hästar kostar pengar att köpa och travaren är billig. Men det är väl just dessa fall som ofta gått fel? När folk köper en häst och "billig" är främsta skälet till att man köper just den hästen dvs jag tror att främsta skälet till köp bör vara att man gillar att omskola hästar och fastnade för denna. Jag tycker det är lite sorgligt när man ser ovana ofta unga personer som är ledsna för att det inte funkar med hästen de köpt, och det blir ju varken bra för människa eller häst.

 

[Sel]

Jag kan om jag ska vara ärlig tycka det är rätt bra att vissa väljer bort travaren. Förstå mig rätt- jag har träffat massa trevliga fd travare varav vissa också tränat och tränat dressyr på lite högre nivå. Så jag har absolut inget emot de som hästar. Men- jag tycker man ska vara realistisk när man skaffar häst både för sin egen och hästens skull. Vilken tid, kunskap och pengar har jag till förfogande. Den lättaste vägen är oftast att skaffa en häst som är avlad för det man vill göra. De bästa fd travarna jag har sett har varit erfarna personer som varit villiga att lägga väldigt mkt tid. Och om man ska vara krass så tror jag det finns fler fd travare än vad det som finns erfarna personer som är villiga att lägga tid på omskolning.

I artikeln skriver hon bla om pengar att folk klagar på att hästar kostar pengar att köpa och travaren är billig. Men det är väl just dessa fall som ofta gått fel? När folk köper en häst och "billig" är främsta skälet till att man köper just den hästen dvs jag tror att främsta skälet till köp bör vara att man gillar att omskola hästar och fastnade för denna. Jag tycker det är lite sorgligt när man ser ovana ofta unga personer som är ledsna för att det inte funkar med hästen de köpt, och det blir ju varken bra för människa eller häst.

Exakt så.