Dejtingtråden nr 28

[Elektronen]

Kan tydligen inte kalla den senaste från dansen för danskillen nummer XX (enligt vänner) , så det får väl bli J istället.
Jag och J skrev idag, han hade iaf uppfattat att jag blev lite chockad och jag blev ju förvånad. Hade inte uppfattat att han var intresserad av mig på det viset, även om jag väl funderat på det någon gång under hösten så jag kände att det vore kul att läsa känns honom bättre. Men då kommit fram till att han inte var intresserad av mig.

Har väl kommit fram till att vi ska ses igen men at vi får se om eller vad det leder till. Jag vill bara inte att det ska bli stelt på dansen. För ja vi är en lite grupp (där han är med) som ses och dansar nästan varannan vecka.

Men blir ju lite stressad när jag tänker på att det ju antagligen innebär sex och att se varandra nakna . Jag är inte direkt brydd av mig normalt när det kommer till sånt
Vi dansar ju ändå sensuell dans tillsammans och är vana att vara väldigt nära, men för mig känns det ändå långt ifrån att ligga.
Ni som börjar dejta folk ni känt sen innan, känns det inte märkligt att göra nya saker ihop?

 

[the_connemara]

@Elektronen jag tycker det är jättefestligt men jag verkar ju vara lite tvärtom mot alla andra i allt vad det gäller relationer till vänner/bekanta/kollegor etc

Träffade kollegan en del på jobbet i veckan och det kändes om möjligt ännu mera okomplicerat än tidigare (då det också var helt okomplicerat). Var inte ett dugg konstigt den gången vi sågs mellan att jag gjorde slut o vi sågs igen heller mer än att jag var helt inne i mitt jobb och väldigt disträ.

Men jag verkar på något vis tydligen bara bli intresserad av och skapa relationer med sådana människor som är helt odramatiska än så länge, peppar peppar. Eventuellt är jag för rädd för folk för att råka träffa andra typer sedan min första pojkvän som var en galen psykopat

 

[Red_Chili]

Ni som börjar dejta folk ni känt sen innan, känns det inte märkligt att göra nya saker ihop?

Nä. Men jag har sällan inlett något sådant utan att först ha lärt känna människan. Ofta är det först när jag känner någon som den kan börja vara attraktiv.

 

[Red_Chili]

Fick höra idag att det var kul att jag börjat låta honom hjälpa till med lite småsaker hemma (typ starta vattenkokaren och hålla hundarna ute när jag slänger skräp ). Jag är så väldigt inne i "kan själv, klarar allt på egen hand!". Det är nog också därför jag trivs med honom, för att han låter mig ha saker på mitt sätt, inte håller på och pillar och donar med saker och ställer till med oreda. Ju mer bekväm jag blir desto mer ok känns det att låta andra göra lite allt möjligt.

Att alls ha någon annan hemma hos mig är vanligtvis svinjobbigt, men nu har han kommit hem till mig varje dag i över en månads tid och än har vi inte blivit sura på varandra. Tydligen var jag grinig idag, pga trötthet efter jobbet, men då la vi oss i soffan med hundarna och han kramade mig tills jag somnade. Efter att ha sovit ett tag var allt bra igen Det känns väldigt fint allting.

 

[Cherarriduracell]

Har träffat personen från gemensamma intresset igen men tror egentligen inte att vi direkt dejtar. Ska ses igen i helgen iaf.

Och ska så småningom försöka gå med på att träffa personen från för åtta år sedan. Oklart när/var/hur bara

 

[Tonto]

Har typ 45 matches på Tinder och kan inte ens hålla koll på folket längre.

I övrigt så har dramat hemma lagt sig och jag har nästan fått en ursäkt för beteendet (så nära en ursäkt man kan komma, så det är skönt.) Är också sjukt stolt över mig själv för att jag hållit mig helt lugn genom hela skiten. Jag som kan få ångest över att behöva handla liksom.

 

[Elektronen]

@Elektronen jag tycker det är jättefestligt men jag verkar ju vara lite tvärtom mot alla andra i allt vad det gäller relationer till vänner/bekanta/kollegor etc

Träffade kollegan en del på jobbet i veckan och det kändes om möjligt ännu mera okomplicerat än tidigare (då det också var helt okomplicerat). Var inte ett dugg konstigt den gången vi sågs mellan att jag gjorde slut o vi sågs igen heller mer än att jag var helt inne i mitt jobb och väldigt disträ.

Men jag verkar på något vis tydligen bara bli intresserad av och skapa relationer med sådana människor som är helt odramatiska än så länge, peppar peppar. Eventuellt är jag för rädd för folk för att råka träffa andra typer sedan min första pojkvän som var en galen psykopat

Är nog för att jag är ovan, har fram tills cirka 20 års ålder alltid haft killkompisar och aldrig haft känslan av att alla killar som tar kontakt gör det för att den är intresserade av mig som något annat än vän .

J verkar vara en odramatisk typ också. Jag har aldrig dragits till dem som hörs och syns mest och är supermacho. Är nog snarare jag som är risken för att det blir komplicerat och lite stelt.
Men aja jag överlevde ju att fortsätta dansa göra hösten när första danskillen höll på att bjuda ut mig fast jag inte var intresserad.

Känner mest att jag inte hoppas att han inte bara vill ligga med mig för att han träffat en tjej på dansen han blivit attraherad av. Har inte fått den känslan av honom, men fått lite den känslan av andra förut.

Men visst måste jag iaf berätta att jag och danskillen träffats? De vet ju om varandra och jobbar på samma företag...

 

[Elektronen]

Nä. Men jag har sällan inlett något sådant utan att först ha lärt känna människan. Ofta är det först när jag känner någon som den kan börja vara attraktiv.

Ja det känner jag igen mig i, jag har överlag väldigt svårt att bli attraherad av människor. Jag upplever att om man gått på tinderdejt t. ex så ska man ju bestämma dig nästan på en gång om man vill ses igen.

Men alla jag dejtat fram tills nu har jag träffat genom dejtingapp/krogen (när jag var yngre) eller ja utom danskillen, men vi hade ju då bara träffats en gång innan.

 

[the_connemara]

Men visst måste jag iaf berätta att jag och danskillen träffats? De vet ju om varandra och jobbar på samma företag...

Måste berätta för den nya om den gamla danskillen? Hur mycket kontakt har du med den gamla? Men alltså jag tycker du måste ingenting alls där. Jag själv hade dock inte lyckats att inte nämna det redan typ första gången om jag känner mig själv rätt oavsett om jag velat eller inte Jag är väldigt osmidigt i att undvika samtalsämnen oavsett vad det är

 

[athena_arabians]

Så härligt att höra @Fetaost

 

[Elektronen]

Måste berätta för den nya om den gamla danskillen? Hur mycket kontakt har du med den gamla? Men alltså jag tycker du måste ingenting alls där. Jag själv hade dock inte lyckats att inte nämna det redan typ första gången om jag känner mig själv rätt oavsett om jag velat eller inte Jag är väldigt osmidigt i att undvika samtalsämnen oavsett vad det är

Ja precis berätta om den gamla danskillen för den nya, just eftersom de känner varandra. Hade känt som att jag undanhöll något, om det nu skulle bli något seriöst .
Men jag har ju noll kontakt med "gamla" danskillen.

 

[Red_Chili]

Oookey, jag sitter på en stol och slappar. Han springer runt i köket och lagar mat, fixar och donar. Det här känns väldigt, väldigt skumt. Jag vill egentligen lägga mig i precis allt men håller tyst (än så länge). Han har bestämt maträtt, handlat och tillagar allt. Hoppas för allt i världen att det är gott så att jag slipper sticka till ica och köpa fryspizza

 

[the_connemara]

Ja precis berätta om den gamla danskillen för den nya, just eftersom de känner varandra. Hade känt som att jag undanhöll något, om det nu skulle bli något seriöst .
Men jag har ju noll kontakt med "gamla" danskillen.

Hmm, vet faktiskt inte hur jag hade tänkt där. Jag hade ju försagt mig oavsett redan dag ett typ

 

[the_connemara]

Wieho! Jag övar på min obekvämhet bland folk (okej, män mest, de få kvinnor som är med är jag ännu mer livrädd för ) och tränar thaiboxning denna sommarterminen. Älskar den träningsformen men är så obeskrivligt sämst både i att vara otränad och oteknisk. Var 10 år sedan jag tränade och det var lite oregelbundet 1 år bara. Det är skräckblandad förtjusning och mycket ångest men jag har tagit mig dit mina två möjliga tillfällen hittills och gör allt för att inte låta skräcken över att förstöra någons träningspass få mig att stanna hemma. Det är trots allt mycket hjälpsam och trevlig stämning Eremiten i mig är så tacksam över att få lite positiva erfarenheter.

 

[ekra]

Ja precis berätta om den gamla danskillen för den nya, just eftersom de känner varandra. Hade känt som att jag undanhöll något, om det nu skulle bli något seriöst .
Men jag har ju noll kontakt med "gamla" danskillen.

Enklaste sättet att ta upp det på är väl typ: ”-visst känner du Gamla Danskillen? Jag dejtade honom ett tag häromåret, tänkte att det kan vara bra att säga så det inte blir några awkward moments om du hör det från annat håll.” Eller nåt sånt. Eller så är du bara tyst om det, det kanske inte är så noga att han vet det. Det beror nog lite på hur väl de känner varandra. Han kanske redan vet att ni dejtat.

 

[Modest]

Ja precis berätta om den gamla danskillen för den nya, just eftersom de känner varandra. Hade känt som att jag undanhöll något, om det nu skulle bli något seriöst .
Men jag har ju noll kontakt med "gamla" danskillen.

Hade absolut inte lagt mig i det. Däremot hade jag velat berätta för nya att jag dejtat gamla, men det kanske är out in the open, så att säga?

 

[Raderad medlem 19815]

Är nog för att jag är ovan, har fram tills cirka 20 års ålder alltid haft killkompisar och aldrig haft känslan av att alla killar som tar kontakt gör det för att den är intresserade av mig som något annat än vän .

J verkar vara en odramatisk typ också. Jag har aldrig dragits till dem som hörs och syns mest och är supermacho. Är nog snarare jag som är risken för att det blir komplicerat och lite stelt.
Men aja jag överlevde ju att fortsätta dansa göra hösten när första danskillen höll på att bjuda ut mig fast jag inte var intresserad.

Känner mest att jag inte hoppas att han inte bara vill ligga med mig för att han träffat en tjej på dansen han blivit attraherad av. Har inte fått den känslan av honom, men fått lite den känslan av andra förut.

Men visst måste jag iaf berätta att jag och danskillen träffats? De vet ju om varandra och jobbar på samma företag...

Jag hade nämnt det. Inte som någon stor grej utan mer bara fyi. Har hänt mig att jag inte berättat i en liknande situation och det blev inget bra.

 

[Elektronen]

Hmm, vet faktiskt inte hur jag hade tänkt där. Jag hade ju försagt mig oavsett redan dag ett typ

Enklaste sättet att ta upp det på är väl typ: ”-visst känner du Gamla Danskillen? Jag dejtade honom ett tag häromåret, tänkte att det kan vara bra att säga så det inte blir några awkward moments om du hör det från annat håll.” Eller nåt sånt. Eller så är du bara tyst om det, det kanske inte är så noga att han vet det. Det beror nog lite på hur väl de känner varandra. Han kanske redan vet att ni dejtat.

Hade absolut inte lagt mig i det. Däremot hade jag velat berätta för nya att jag dejtat gamla, men det kanske är out in the open, så att säga?

Jag hade nämnt det. Inte som någon stor grej utan mer bara fyi. Har hänt mig att jag inte berättat i en liknande situation och det blev inget bra.

Ja jag är ändå inne på att berätta det, men inte gå in på detaljer. Typ säga något i stil med "på tal om att dejta folk man dansar med så har jag träffat (tror inte vi dejtat enligt gamla danskillen) gamla danskillen tidigare, bara så du vet eftersom ni ju ändå känner varandra".
Jag tror ingen annan inom dansen vet att jag och gamla danskillen dejtat, men skulle det vara tvärtom hade jag ändå velat höra det. Tänker att det är större risk för missförstånd om man inte säger något. Och skulle han inte vilja ses pga. det ja då är det ju så.
Vet ju ändå inte om det blir något av det här .

 

[sorbifolia]

Verkar bli dejt i Lund med SM i morgon, spännande! Och en till som vill träffas någon dag senare i veckan, plus att nu i kväll matchade jag med en jättesnygg tjej.. men tror kanske hon bor i Mexico?! Måste fråga...

Dejten med SM var trevlig, och framförralt var han lika snygg IRL som på bild! Lite osäker på om han tyckte om mig, vi har skrivit lite i dag men han känns inte väldigt "på".... En sak jag reagerade lite på dock, var att han kramade mig när vi träffades, och pussade på kinden efteråt, utan att fråga om det var okej, bara som om pandemin inte fanns typ...? Är det normalt igen numera vid en första dejt? Hemma i Norge så brukar första dejt = promenad med 1-2 meters avstånd sedan Corona dök upp....

Den andra killen vill ses imorgon, men givetvis krockar det med middag med "stallgänget". Så försöker boka om honom till en annan dag. Han säger att han ridit själv innan, så det låter ju lite lovande!

Mexikanska tjejen har tyvärr slutat svara på Tinder, så vet fortfarande inte vart i världen hon befinner sig.... (Hon har så att avståndet inte visas) Blir nog inget med henne mao.

 

[Raderad medlem 19815]

Ja jag är ändå inne på att berätta det, men inte gå in på detaljer. Typ säga något i stil med "på tal om att dejta folk man dansar med så har jag träffat (tror inte vi dejtat enligt gamla danskillen) gamla danskillen tidigare, bara så du vet eftersom ni ju ändå känner varandra".
Jag tror ingen annan inom dansen vet att jag och gamla danskillen dejtat, men skulle det vara tvärtom hade jag ändå velat höra det. Tänker att det är större risk för missförstånd om man inte säger något. Och skulle han inte vilja ses pga. det ja då är det ju så.
Vet ju ändå inte om det blir något av det här .

Ja precis, jag hade sagt något kort bara.