Bra jobbat!
Tack, kändes väldigt bra!
Har mått bättre utan kontakt med honom på sistone, lika bra att hålla det så.
Vi kommer ju ändå inte kunna vara vänner
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Bra jobbat!
Behöver du mer tid så behöver du mer tid, och är han inte beredd att investera det i dig så kan det vara värt att gå vidare. Du måste få känna dig trygg i en relation.Långt inlägg. Men känns som att jag kan få lite reflektioner härifrån tråden där det finns folk inom samma "bransch" så att säga.
I lördags spenderade jag hela dagen med en kille jag träffar. Shopping och senare glass dejt i värmen.
Tyvärr behövde han åka hemåt åt kvällningen men vi kommer ses igen om några veckor igen om allt blir som planerat.
Inatt kunde jag inte sluta fundera över dagen som var. Tyvärr känns det som att jag har fastnat i det sociala. Jag blir fåordig och tyst och börjar tvivla på mig själv. Jag vill kunna vara lika öppen och pratsam som med mitt ex eller med bästa kompisen, men har svårt för att ta mig dit med nuvarande dejt.
Denna Coronaisolering gör inte saken bättre. Tidigare kunde jag hålla efter att prata med folk på jobbet men nu är jag mestadels hemma och även jobbar hemifrån tillsvidare, känns det som att jag tappar för mycket för varje dag som går.
Jag har svårt med att lita på folk och att öppna upp mig innan jag känner mig trygg med personen, och det tar sin (långa) tid, det vet jag sen tidigare. Mycket pga tidigare dåliga erfarenheter.
Ju mer jag umgås med någon ju lättare blir det. Jag är dock orolig för att han till slut inte vill fortsätta ses mer pga hur jag är.
Inatt dikterade jag ihop ett meddelande i huvudet där jag tänkte skriva att det känns bra att umgås med honom men att jag behöver tid och ses mer för att lära känna och öppna upp mig mer.
Det kanske är fel väg att gå, jag kanske "skrämmer" bort han istället? Samtidigt tror jag det är lättare att ta upp det den vägen än ansikte mot ansikte så att säga...
Eventuellt kanske någon som kommer i närheten av att vara värd dig? Du verkar så väldigt cool så jag håller tummarna för dig!Alltså... vem är det jag träffat egentligen...
Jag har spenderat helgenmed GK! En fantastisk helg.
Men om detta förhållande ska funka så vill jag se lite mer från hennes sida.
Eventuellt kanske någon som kommer i närheten av att vara värd dig? Du verkar så väldigt cool så jag håller tummarna för dig!
Eventuellt kanske någon som kommer i närheten av att vara värd dig? Du verkar så väldigt cool så jag håller tummarna för dig!
Jag känner igen mig!Långt inlägg. Men känns som att jag kan få lite reflektioner härifrån tråden där det finns folk inom samma "bransch" så att säga.
I lördags spenderade jag hela dagen med en kille jag träffar. Shopping och senare glass dejt i värmen.
Tyvärr behövde han åka hemåt åt kvällningen men vi kommer ses igen om några veckor igen om allt blir som planerat.
Inatt kunde jag inte sluta fundera över dagen som var. Tyvärr känns det som att jag har fastnat i det sociala. Jag blir fåordig och tyst och börjar tvivla på mig själv. Jag vill kunna vara lika öppen och pratsam som med mitt ex eller med bästa kompisen, men har svårt för att ta mig dit med nuvarande dejt.
Denna Coronaisolering gör inte saken bättre. Tidigare kunde jag hålla efter att prata med folk på jobbet men nu är jag mestadels hemma och även jobbar hemifrån tillsvidare, känns det som att jag tappar för mycket för varje dag som går.
Jag har svårt med att lita på folk och att öppna upp mig innan jag känner mig trygg med personen, och det tar sin (långa) tid, det vet jag sen tidigare. Mycket pga tidigare dåliga erfarenheter.
Ju mer jag umgås med någon ju lättare blir det. Jag är dock orolig för att han till slut inte vill fortsätta ses mer pga hur jag är.
Inatt dikterade jag ihop ett meddelande i huvudet där jag tänkte skriva att det känns bra att umgås med honom men att jag behöver tid och ses mer för att lära känna och öppna upp mig mer.
Det kanske är fel väg att gå, jag kanske "skrämmer" bort han istället? Samtidigt tror jag det är lättare att ta upp det den vägen än ansikte mot ansikte så att säga...
AbsolutKänner du att ni kan prata om det?
Absolut
Tack, Det var ett bra samtal i kväll. får se hur det utvecklas. Det är ett givande och tagande.Så skönt!! Hoppas verkligen du kan få lite mer harmoni i ditt liv och må bra
Dök upp en annons på en lägenhet i mitt fb-flöde, blev så intresserad att jag ringde värden och sen skickade en ansökan.
Sen skrev jag till V och frågade om han ville flytta ihop, han trodde väl jag slagit i huvudet för han ringde upp direkt och frågade vad jag menade men fick ett självklart ja på frågan
Jag har varit extremt anti men nu känns det bara så rätt och självklart. Bara det att han självmant hänger upp handdukarna kant i kant. Det brukar vara det som stör mig mest, folks bristande intresse för ordning och reda. Jag vägrar plocka efter någon annan eller bli en tjatig, sur jävel.
Så mycket enklare när det sker helt naturligt.
Jag är absolut ingen übermensch, tvärtom så är jag disträ och kan glömma saker. V fixar utan gnäll vilket gör mig mycket mer förlåtande om han skulle glömma något någon gång.
Men men, vi får se om lägenheten är så bra som den låter. Jag älskar verkligen min lägenhet jag bor i nu så det krävs något alldeles extra för att jag ska vilja flytta och klämma ihop oss på mina 50 kvm kommer icke på fråga, då är det bra som det är nu.
Dök upp en annons på en lägenhet i mitt fb-flöde, blev så intresserad att jag ringde värden och sen skickade en ansökan.
Sen skrev jag till V och frågade om han ville flytta ihop, han trodde väl jag slagit i huvudet för han ringde upp direkt och frågade vad jag menade men fick ett självklart ja på frågan
Jag har varit extremt anti men nu känns det bara så rätt och självklart. Bara det att han självmant hänger upp handdukarna kant i kant. Det brukar vara det som stör mig mest, folks bristande intresse för ordning och reda. Jag vägrar plocka efter någon annan eller bli en tjatig, sur jävel.
Så mycket enklare när det sker helt naturligt.
Jag är absolut ingen übermensch, tvärtom så är jag disträ och kan glömma saker. V fixar utan gnäll vilket gör mig mycket mer förlåtande om han skulle glömma något någon gång.
Men men, vi får se om lägenheten är så bra som den låter. Jag älskar verkligen min lägenhet jag bor i nu så det krävs något alldeles extra för att jag ska vilja flytta och klämma ihop oss på mina 50 kvm kommer icke på fråga, då är det bra som det är nu.
Men WHAT?! Fasiken vad kul!