Dejtingtråden 31

[Modest]

Jodå. Han är ju väldigt lättpratad, saken är den att det mesta med honom är lätt. Utom att ses med nån sorts regelbundenhet. Eller ffa att veta vart vi har varann. Bara dom detaljerna liksom
Men vi ska ses idag. Eller han ville ses idag. Jag är ju som du och tänker alltid att ingen vill träffa mig, så jag räknar inte med det. Jag har stängt ner känslomaskineriet så jag är inte helt på det klara med om det bästa är att bara fortsätta att inte ses och låta saker och ting självdö, eller om det är bra att en gång för alla komma fram till nåt. Vet inte. Men en fördel med min känsloavstängning är åtminstone att jag kan agera rationellt och tala klarspråk.

Det låter som en perfekt dans mellan två personer som dras till otillgänglighet.

 

[_Taggis_]

Det låter som en perfekt dans mellan två personer som dras till otillgänglighet.

Kanske det. Men jag har fått nog av det.

Du har dock en viktig poäng. Jag avskyr att bli jagad. Jag har blivit så jagad av vissa av mina ex så jag tappat all lust att umgås med dem. Och jag är själv inte heller en som jagar, just för att min erfarenhet av det är att det bara driver bort folk.

 

[Modest]

Kanske det. Men jag har fått nog av det.

Du har dock en viktig poäng. Jag avskyr att bli jagad. Jag har blivit så jagad av vissa av mina ex så jag tappat all lust att umgås med dem. Och jag är själv inte heller en som jagar, just för att min erfarenhet av det är att det bara driver bort folk.

Jaga eller bli jagad är ju inte rätt. Men för att ha en relation så krävs det ju ändå att man kan hantera en sund närhet, våga lita på och till liten del ändå "behöva" den andra personen känslomässigt - annars blir det ju helt meningslöst. Det är varken sunt att vara helt beroende av sin partner eller tvärtom helt oberoende.

När jag läser dina inlägg så ser jag bara "håll avstånd, håll avstånd, håll avstånd" för att inte bli sårad blandat med att du innerst inne vill ha närhet (vilket är sunt!) och därför träffar honom ändå när han hör av sig med förevändningen om att ni ska "reda ut saker" eller vad det nu är för svepskäl.

Jag skriver (som vanligt när jag svarar på dina inlägg om det här) i all välmening. Det är ledsamt att läsa att du fastnat i ett sådant tråkigt mönster med den här killen.

 

[_Taggis_]

Jaga eller bli jagad är ju inte rätt. Men för att ha en relation så krävs det ju ändå att man kan hantera en sund närhet, våga lita på och till liten del ändå "behöva" den andra personen känslomässigt - annars blir det ju helt meningslöst. Det är varken sunt att vara helt beroende av sin partner eller tvärtom helt oberoende.

När jag läser dina inlägg så ser jag bara "håll avstånd, håll avstånd, håll avstånd" för att inte bli sårad blandat med att du innerst inne vill ha närhet (vilket är sunt!) och därför träffar honom ändå när han hör av sig med förevändningen om att ni ska "reda ut saker" eller vad det nu är för svepskäl.

Jag skriver (som vanligt när jag svarar på dina inlägg om det här) i all välmening. Det är ledsamt att läsa att du fastnat i ett sådant tråkigt mönster med den här killen.

Jag tänker att inga relationer är friktionsfria, alla har sina ryggsäckar. Speciellt när man levt ett tag och speciellt om ens liv inte varit en räkmacka. Varken han eller jag är perfekt, vi har våra anknytningar och vi har våra hjärnspöken. Om alla människor bara accepterade perfekta människor att ha relationer med skulle ensamheten var ännu mer utbredd än den är. Det behöver inte vara destruktivt bara för att man är kantstött, det handlar om hur man förhåller sig till det och varann.

Ja, det mesta är faktiskt ledsamt. Livet är sådant till sin natur. Det vore konstigt om det inte var det i relationer med, det speglar ju bara resten. Vi får se vad det där blir, förmodligen ingenting men alltid lär man sig nåt. Jag har inte ens bestämt mig för om vi ska ses.

 

[sorbifolia]

Jag tänker att inga relationer är friktionsfria, alla har sina ryggsäckar. Speciellt när man levt ett tag och speciellt om ens liv inte varit en räkmacka. Varken han eller jag är perfekt, vi har våra anknytningar och vi har våra hjärnspöken. Om alla människor bara accepterade perfekta människor att ha relationer med skulle ensamheten var ännu mer utbredd än den är. Det behöver inte vara destruktivt bara för att man är kantstött, det handlar om hur man förhåller sig till det och varann.

Ja, det mesta är faktiskt ledsamt. Livet är sådant till sin natur. Det vore konstigt om det inte var det i relationer med, det speglar ju bara resten. Vi får se vad det där blir, förmodligen ingenting men alltid lär man sig nåt. Jag har inte ens bestämt mig för om vi ska ses.

Måste bara kommentera att jag tycker det du skrivit här är otroligt fint och reflekterat.

Ser relativt ofta (både här och andra ställen) att man blir rekommenderad att ge upp en relation, "dumpa", på en gång det dyker upp lite friktion.... tror tyvärr inte den strategin funkar för de flesta "vanliga dödliga"....

Det där med "alltid lär man sig något" är en sund inställning.

 

[Modest]

Jag tänker att inga relationer är friktionsfria, alla har sina ryggsäckar. Speciellt när man levt ett tag och speciellt om ens liv inte varit en räkmacka. Varken han eller jag är perfekt, vi har våra anknytningar och vi har våra hjärnspöken. Om alla människor bara accepterade perfekta människor att ha relationer med skulle ensamheten var ännu mer utbredd än den är. Det behöver inte vara destruktivt bara för att man är kantstött, det handlar om hur man förhåller sig till det och varann.

Ja, det mesta är faktiskt ledsamt. Livet är sådant till sin natur. Det vore konstigt om det inte var det i relationer med, det speglar ju bara resten. Vi får se vad det där blir, förmodligen ingenting men alltid lär man sig nåt. Jag har inte ens bestämt mig för om vi ska ses.

Jag skrev inte ett ord om perfekta människor eller relationer? Förstår faktiskt inte ditt svar till mig utifrån vad jag skrev. Och nej, varken livet eller relationer behöver för alltid vara präglat av tidigare destruktiva händelser eller relationer. Det går att reparera, utvecklas och tänka om. Men det är tydligt att du inte är mottaglig för det.

 

[Modest]

Måste bara kommentera att jag tycker det du skrivit här är otroligt fint och reflekterat.

Ser relativt ofta (både här och andra ställen) att man blir rekommenderad att ge upp en relation, "dumpa", på en gång det dyker upp lite friktion.... tror tyvärr inte den strategin funkar för de flesta "vanliga dödliga"....

Det där med "alltid lär man sig något" är en sund inställning.

Man får väl leva precis som man vill. När jag läser sådana inlägg så läser jag dock: ”jag mår dåligt över att äta banan varje dag men jag köper fortfarande banan varje gång jag handlar.” Det låter för mig som att man inte är helt nöjd..?

 

[_Taggis_]

Jag skrev inte ett ord om perfekta människor eller relationer? Förstår faktiskt inte ditt svar till mig utifrån vad jag skrev. Och nej, varken livet eller relationer behöver för alltid vara präglat av tidigare destruktiva händelser eller relationer. Det går att reparera, utvecklas och tänka om. Men det är tydligt att du inte är mottaglig för det.

Vad som också är tydligt är att varken du eller jag kan tolka varandras inlägg såsom den som skrev det menade.

 

[cirkus]

Jodå. Han är ju väldigt lättpratad, saken är den att det mesta med honom är lätt. Utom att ses med nån sorts regelbundenhet. Eller ffa att veta vart vi har varann. Bara dom detaljerna liksom
Men vi ska ses idag. Eller han ville ses idag. Jag är ju som du och tänker alltid att ingen vill träffa mig, så jag räknar inte med det. Jag har stängt ner känslomaskineriet så jag är inte helt på det klara med om det bästa är att bara fortsätta att inte ses och låta saker och ting självdö, eller om det är bra att en gång för alla komma fram till nåt. Vet inte. Men en fördel med min känsloavstängning är åtminstone att jag kan agera rationellt och tala klarspråk.

Jag känner igen massor av detta i mig själv eller kanske mitt förra själv för jag känner mig helt annorlunda nu märkligt nog. Jag har ju nyligen blivit dumpad efter 27 år - dumpad för nån som är sämre på alla sätt IMHO () dumpad av en som jag vet föredrar klassisk tvåsamhet och samboliv och hela baletten - dumpad för en som han aldrig kommer få det med. Jag borde känna mig sämst, värdelös och helt jävla oattraktiv som ingen vill vara med. Men en underbar vän (@qitis ) satte ord på min känsla för ett par veckor sen - "dumjävlen har inte fattat att du är laxen och hon är mörten" . Jag är fan det bästa nån kan få och den dumme fan som inte inser det är inte värd mig.

Han som har fem katter genomgår en jäkla pärs i sitt liv just nu och det speglar hans mående och vår frekvens att skriva/prata/ses - men grundkänslan inne i mig är att jag står kvar här och är hans ljus just nu. Jag vet att det är så även om han är lite otillgänglig, för jag vet varför. Det är så ohyggligt skön känsla att jag inte har tvivlat på vilja och intention och känsla, fast jag i mitt förra jag hade blivitg sjukt osäker - men jag är laxen - inte mörten serni.

 

[Eurydome]

Jag känner igen massor av detta i mig själv eller kanske mitt förra själv för jag känner mig helt annorlunda nu märkligt nog. Jag har ju nyligen blivit dumpad efter 27 år - dumpad för nån som är sämre på alla sätt IMHO () dumpad av en som jag vet föredrar klassisk tvåsamhet och samboliv och hela baletten - dumpad för en som han aldrig kommer få det med. Jag borde känna mig sämst, värdelös och helt jävla oattraktiv som ingen vill vara med. Men en underbar vän (@qitis ) satte ord på min känsla för ett par veckor sen - "dumjävlen har inte fattat att du är laxen och hon är mörten" . Jag är fan det bästa nån kan få och den dumme fan som inte inser det är inte värd mig.

Han som har fem katter genomgår en jäkla pärs i sitt liv just nu och det speglar hans mående och vår frekvens att skriva/prata/ses - men grundkänslan inne i mig är att jag står kvar här och är hans ljus just nu. Jag vet att det är så även om han är lite otillgänglig, för jag vet varför. Det är så ohyggligt skön känsla att jag inte har tvivlat på vilja och intention och känsla, fast jag i mitt förra jag hade blivitg sjukt osäker - men jag är laxen - inte mörten serni.

Jag tänker att det måste vara upp till ditt ex vad som är bäst för honom och vad han vill ha. Han kanske har trivts utmärkt med tvåsamhet och samboskap i 27 år men är nu sugen på att testa på något nytt sätt att leva? Alternativt är han inte jättesugen men superkär och kan därför tänka sig att testa? Alternativt bara nyfiken? Uppenbarligen så föredrar han för tillfället något annat just nu än det ni två hade även om du har svårt att förstå det. Jag tror inte att man nånsin känner en annan människa fullt ut på det sättet att man alltid vet vad den vill ha eller behöver. Herregud jag överraskar mig själv hela tiden.

Sen tycker inte jag att det är den som är objektivt bäst eller bäst på pappret som behöver vara den som i verkligheten är bäst eller mest rätt för en person. Och det är inte säkert att det är samma typ av person eller samma egenskaper etc hos en person som behöver vara bäst eller mest rätt genom hela livet.

 

[Eurydome]

@cirkus sen har du såklart helt rätt i att du (och alla andra!) Förtjänar någon som tycker att just DU är världsbäst!

 

[Modest]

Jag tänker att det måste vara upp till ditt ex vad som är bäst för honom och vad han vill ha. Han kanske har trivts utmärkt med tvåsamhet och samboskap i 27 år men är nu sugen på att testa på något nytt sätt att leva? Alternativt är han inte jättesugen men superkär och kan därför tänka sig att testa? Alternativt bara nyfiken? Uppenbarligen så föredrar han för tillfället något annat just nu än det ni två hade även om du har svårt att förstå det. Jag tror inte att man nånsin känner en annan människa fullt ut på det sättet att man alltid vet vad den vill ha eller behöver. Herregud jag överraskar mig själv hela tiden.

Sen tycker inte jag att det är den som är objektivt bäst eller bäst på pappret som behöver vara den som i verkligheten är bäst eller mest rätt för en person. Och det är inte säkert att det är samma typ av person eller samma egenskaper etc hos en person som behöver vara bäst eller mest rätt genom hela livet.

Väldigt kloka ord!

 

[cirkus]

Jag tänker att det måste vara upp till ditt ex vad som är bäst för honom och vad han vill ha. Han kanske har trivts utmärkt med tvåsamhet och samboskap i 27 år men är nu sugen på att testa på något nytt sätt att leva? Alternativt är han inte jättesugen men superkär och kan därför tänka sig att testa? Alternativt bara nyfiken? Uppenbarligen så föredrar han för tillfället något annat just nu än det ni två hade även om du har svårt att förstå det. Jag tror inte att man nånsin känner en annan människa fullt ut på det sättet att man alltid vet vad den vill ha eller behöver. Herregud jag överraskar mig själv hela tiden.

Sen tycker inte jag att det är den som är objektivt bäst eller bäst på pappret som behöver vara den som i verkligheten är bäst eller mest rätt för en person. Och det är inte säkert att det är samma typ av person eller samma egenskaper etc hos en person som behöver vara bäst eller mest rätt genom hela livet.

Vilken jävla tur att du vet vad jag har svårt att förstå. Wow liksom och tack för att du berättar för mig. Tänk att du känner honom och mig bättre än vad jag gör. Jag som vet exakt vad han har gjort och sagt och fortfarande säger.

 

[cirkus]

Väldigt kloka ord!

Oh så tycker det känns bra att nån idiotfrklarar en annan? Sorry but sorry

 

[Eurydome]

Vilken jävla tur att du vet vad jag har svårt att förstå. Wow liksom och tack för att du berättar för mig. Tänk att du känner honom och mig bättre än vad jag gör. Jag som vet exakt vad han har gjort och sagt och fortfarande säger.

Jag vet inte riktig vad i det jag skrev som du vänder dig mot. Jag känner varken honom eller dig men jag ser att han har gjort ett val och att han ju ändå fattat det beslutet även om du tycker att det valet utifrån hans utgångspunkt är fel.

 

[EmmaBovary]

Jag tänker att det måste vara upp till ditt ex vad som är bäst för honom och vad han vill ha. Han kanske har trivts utmärkt med tvåsamhet och samboskap i 27 år men är nu sugen på att testa på något nytt sätt att leva? Alternativt är han inte jättesugen men superkär och kan därför tänka sig att testa? Alternativt bara nyfiken? Uppenbarligen så föredrar han för tillfället något annat just nu än det ni två hade även om du har svårt att förstå det. Jag tror inte att man nånsin känner en annan människa fullt ut på det sättet att man alltid vet vad den vill ha eller behöver. Herregud jag överraskar mig själv hela tiden.

Sen tycker inte jag att det är den som är objektivt bäst eller bäst på pappret som behöver vara den som i verkligheten är bäst eller mest rätt för en person. Och det är inte säkert att det är samma typ av person eller samma egenskaper etc hos en person som behöver vara bäst eller mest rätt genom hela livet.

Var inte det där en ganska onödig reflektion? Efter en ganska färsk separation så framstår det som lite väl hårt att behöva ha förståelse för exets perspektiv fullt ut, eller att någon okänd presenterar vad exets perspektiv skulle kunna ha varit etc. Det behöver ju inte innebära att man saknar insikt, bara att man behöver lägga fokus på saker som underlättar för en själv att gå vidare, som nydumpad.

 

[cirkus]

Jag vet inte riktig vad i det jag skrev som du vänder dig mot. Jag känner varken honom eller dig men jag ser att han har gjort ett val och att han ju ändå fattat det beslutet även om du tycker att det valet utifrån hans utgångspunkt är fel.

Exakt du känner inte honom eller mig och du har fel. Om du hade hört hur han resonerar hade du vetat att du har just fel. Om du kände mig visste du att du har fel om mig också

 

[Eurydome]

Exakt du känner inte honom eller mig och du har fel. Om du hade hört hur han resonerar hade du vetat att du har just fel. Om du kände mig visste du att du har fel om mig också

Okej. Det var absolut inte min mening att idiotförklara dig.

 

[Modest]

Oh så tycker det känns bra att nån idiotfrklarar en annan? Sorry but sorry

Sorry not sorry?
Jag tyckte inte alls att det var en idiotförklaring, för övrigt.

 

[Cherarriduracell]

Jag tänker att det måste vara upp till ditt ex vad som är bäst för honom och vad han vill ha. Han kanske har trivts utmärkt med tvåsamhet och samboskap i 27 år men är nu sugen på att testa på något nytt sätt att leva? Alternativt är han inte jättesugen men superkär och kan därför tänka sig att testa? Alternativt bara nyfiken? Uppenbarligen så föredrar han för tillfället något annat just nu än det ni två hade även om du har svårt att förstå det. Jag tror inte att man nånsin känner en annan människa fullt ut på det sättet att man alltid vet vad den vill ha eller behöver. Herregud jag överraskar mig själv hela tiden.

Sen tycker inte jag att det är den som är objektivt bäst eller bäst på pappret som behöver vara den som i verkligheten är bäst eller mest rätt för en person. Och det är inte säkert att det är samma typ av person eller samma egenskaper etc hos en person som behöver vara bäst eller mest rätt genom hela livet.

Time and place, känner jag. Just här var det ju väldigt tydligt att det rörde personens känsla och uppfattning om sig själv, stark, bra och åtråvärd. Det är väl fantastiskt att känna så om sig själv och varken exet eller nuvarande relationer tar väl skada av att man tycker om sig själv och låter andra hållas med sina tokiga beslut ifred?