Dejtingtråden 31

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det är ju däremot något som skulle få mig att dra öronen åt mig lite. Men det kanske är ur ett föräldraperspektiv. Varför har han bara baren varannan helg liksom? (du behöver inte svara)
Jag träffade på några sådana när jag dejtade, och det var inte särskilt attraktivt i mina ögon, även om det såklart skulle ha varit praktiskt ur en dejtingsynvinkel.
Jag gissar att de har med hans jobb och göra och oregelbundna tider ^^
 
Jag gissar att de har med hans jobb och göra och oregelbundna tider ^^
Nu är ju inte det här något vi ska diskutera, jag har ju inte med det att göra alls. :)

Men han har ju barn. Även när han jobbar. Om den andra föräldern också hade jobbat obekväma tider då?

Nja, jag köper det inte. Jag har också hört diverse förklaringar men jag tycker att det hela kokar ner i några få alternativ.
1. Man tar inte särskilt mycket ansvar för sina barn och/eller bryr sig inte.
2. Man är inte lämplig att ha dem på halvtid.
3. Egentligen en variant på nr 1 men man anser, uttalat eller outtalat, att det framför allt är mammans ansvar och att man är allt för viktig för att ändra tillräckligt i sitt liv för att kunna ta hälften av ansvaret.
 
Nu är ju inte det här något vi ska diskutera, jag har ju inte med det att göra alls. :)

Men han har ju barn. Även när han jobbar. Om den andra föräldern också hade jobbat obekväma tider då?

Nja, jag köper det inte. Jag har också hört diverse förklaringar men jag tycker att det hela kokar ner i några få alternativ.
1. Man tar inte särskilt mycket ansvar för sina barn och/eller bryr sig inte.
2. Man är inte lämplig att ha dem på halvtid.
3. Egentligen en variant på nr 1 men man anser, uttalat eller outtalat, att det framför allt är mammans ansvar och att man är allt för viktigt för att ändra tillräckligt i sitt liv för att kunna ta hälften av ansvaret.
Jag håller helt med, ska jag dejta någon med barn så bör de vara minst halvtidsförälder, något annat hade jag funnit väldigt oattraktivt.
(Sen vill jag ju gärna ha egna barn också, och vill inte ge upp riktigt än, så siktar främst på de utan barn för att ha större chans att kanske få egna)
 
Nu är ju inte det här något vi ska diskutera, jag har ju inte med det att göra alls. :)

Men han har ju barn. Även när han jobbar. Om den andra föräldern också hade jobbat obekväma tider då?

Nja, jag köper det inte. Jag har också hört diverse förklaringar men jag tycker att det hela kokar ner i några få alternativ.
1. Man tar inte särskilt mycket ansvar för sina barn och/eller bryr sig inte.
2. Man är inte lämplig att ha dem på halvtid.
3. Egentligen en variant på nr 1 men man anser, uttalat eller outtalat, att det framför allt är mammans ansvar och att man är allt för viktig för att ändra tillräckligt i sitt liv för att kunna ta hälften av ansvaret.
Håller helt med dig!
Jag hade aldrig kunnat dejta någon som inte tar lika stort eller större ansvar för sina barn. Nu dejtar jag ju kvinnor, och märkligt nog är det aldrig ett problem där..
 
Jag gissar att de har med hans jobb och göra och oregelbundna tider ^^

Jag håller med flera andra om att det inte är en förklaring jag hade köpt. En person som har sina barn mindre än 50% hade jag sett som extremt oattraktiv och det hade varit helt uteslutet att dejta vidare (om det inte hade handlat om en väldigt särskilda omständigheter/anledningar men jag kan inte riktigt komma på vad det skulle vara).

Har man barn så får man ta ansvar för dem liksom och inte prioritera bort dem för ett jobb. Det kanske fungerade att jobba väldigt oregelbundet när man levde ihop som en familj men fungerar det inte när man har separerat får man väl byta jobb helt enkelt vilket kanske innebär att man byter bransch/vidareutbildar sig.

Jag tycker du uttrycker det klockrent @SaraXX ; att antingen bryr man sig inte tillräckligt om dem eller så är man inte lämplig. Båda alternativen är sjukt oattraktiva.
 
Nu är ju inte det här något vi ska diskutera, jag har ju inte med det att göra alls. :)

Men han har ju barn. Även när han jobbar. Om den andra föräldern också hade jobbat obekväma tider då?

Nja, jag köper det inte. Jag har också hört diverse förklaringar men jag tycker att det hela kokar ner i några få alternativ.
1. Man tar inte särskilt mycket ansvar för sina barn och/eller bryr sig inte.
2. Man är inte lämplig att ha dem på halvtid.
3. Egentligen en variant på nr 1 men man anser, uttalat eller outtalat, att det framför allt är mammans ansvar och att man är allt för viktig för att ändra tillräckligt i sitt liv för att kunna ta hälften av ansvaret.

Agree. S hade sina barn hemskt oregelbundet och ville inte riktigt berätta varför. Redan här borde jag dragit öronen åt mig :)
 
Nu är ju inte det här något vi ska diskutera, jag har ju inte med det att göra alls. :)

Men han har ju barn. Även när han jobbar. Om den andra föräldern också hade jobbat obekväma tider då?

Nja, jag köper det inte. Jag har också hört diverse förklaringar men jag tycker att det hela kokar ner i några få alternativ.
1. Man tar inte särskilt mycket ansvar för sina barn och/eller bryr sig inte.
2. Man är inte lämplig att ha dem på halvtid.
3. Egentligen en variant på nr 1 men man anser, uttalat eller outtalat, att det framför allt är mammans ansvar och att man är allt för viktig för att ändra tillräckligt i sitt liv för att kunna ta hälften av ansvaret.
Det finns också de som bor på för stort avstånd pga jobb för att inte kunna ha en 50/50 vårdnad.
Livet kan ändras.
 
Det ingår under punkten 1. Tycker jag.
Fast nä.
Har man ett jobb där resande ingår eller man jobbar obekväma arbetstider när man skiljer sig så behöver man inte vara en dålig förälder. Att bara byta karriär är ingen självklarhet eller gör nödvändigtvis ett barns liv bättre. Man kan vara sjukt engagerad i sina barns liv på all övrig tid och via telefon mm.

Jösses så många oengagerade morsor det finns med barn på heltid. Tycker verkligen inte att 50/50 eller en heltid säger att man är en bra eller dålig förälder.
 
Fast nä.
Har man ett jobb där resande ingår eller man jobbar obekväma arbetstider när man skiljer sig så behöver man inte vara en dålig förälder. Att bara byta karriär är ingen självklarhet eller gör nödvändigtvis ett barns liv bättre. Man kan vara sjukt engagerad i sina barns liv på all övrig tid och via telefon mm.

Jösses så många oengagerade morsor det finns med barn på heltid. Tycker verkligen inte att 50/50 eller en heltid säger att man är en bra eller dålig förälder.
Nej visst finns det undantag, men de är oerhört få. En bekant träffade en kvinna vars ex var på sjön, och då var han borta i månader men sedan hemma på heltid. Då är det ju svårt såklart. Men det är ju extremt sällsynt att en kvinna inte lyckas anpassa sitt liv till barn. Konstigt.
 
Nej visst finns det undantag, men de är oerhört få. En bekant träffade en kvinna vars ex var på sjön, och då var han borta i månader men sedan hemma på heltid. Då är det ju svårt såklart. Men det är ju extremt sällsynt att en kvinna inte lyckas anpassa sitt liv till barn. Konstigt.
Det är sorgligt nog inte alls ovanligt. Beror nog på var man bor men i vissa förorter och småsamhällen så....
Jag har själv bott på en sådan plats där vinboxen med tjejerna var viktigare än ungarna på helgerna och det var papporna som tog med kidsen på sportaktiviteter och korvgrillning i skogen.

Jag tycker det är rätt onödigt att döma en person på förhand utefter hur mycket hen har sina barn.
 
Fast nä.
Har man ett jobb där resande ingår eller man jobbar obekväma arbetstider när man skiljer sig så behöver man inte vara en dålig förälder. Att bara byta karriär är ingen självklarhet eller gör nödvändigtvis ett barns liv bättre. Man kan vara sjukt engagerad i sina barns liv på all övrig tid och via telefon mm.

Jösses så många oengagerade morsor det finns med barn på heltid. Tycker verkligen inte att 50/50 eller en heltid säger att man är en bra eller dålig förälder.
Jag tycker annorlunda. I

Och i fallet med de oengagerad morsorna så är de i alla fall mer engagerade än papporna till barnen som jag då antar har sina barn 0%. Känns inte som att det är mammornas bristande engagemang som är det stora problemet i de fallen.
 
Jag tycker annorlunda. I

Och i fallet med de oengagerad morsorna så är de i alla fall mer engagerade än papporna till barnen som jag då antar har sina barn 0%. Känns inte som att det är mammornas bristande engagemang som är det stora problemet i de fallen.
En del var sambo/gifta. Andra hade barnen 50/50 eller mindre.
Men över lag tycker jag "egentid" och "mysa med tjejerna" är ett ord jag hört i mycket större utsträckning hos kvinnor än män.

Oavsett vilket som är vanligast så tycker jag att det alltid är ocharmigt att sätta en stämpel på folk bara för att "det brukar vara så".
Fördomsfullt.
 
En del var sambo/gifta. Andra hade barnen 50/50 eller mindre.
Men över lag tycker jag "egentid" och "mysa med tjejerna" är ett ord jag hört i mycket större utsträckning hos kvinnor än män.

Oavsett vilket som är vanligast så tycker jag att det alltid är ocharmigt att sätta en stämpel på folk bara för att "det brukar vara så".
Fördomsfullt.
Kan det vara så att kvinnor behöver mer egentid för att de generellt har mindre av den varan pga ansvar för barn och hem, och du därför hör kvinnor sukta mer efter just egentid?
 
Jag är också sån som tycker det är extremt oattraktivt med män som inte tar ansvar för sina barn. Vill inte ens umgås med dem som vänner, jag tycker att det generellt säger något om värderingar och personlighet. Är helt ok med att jag "kanske missar fantastiska personer genom att vara så fördomsfull".
 
Det är sorgligt nog inte alls ovanligt. Beror nog på var man bor men i vissa förorter och småsamhällen så....
Jag har själv bott på en sådan plats där vinboxen med tjejerna var viktigare än ungarna på helgerna och det var papporna som tog med kidsen på sportaktiviteter och korvgrillning i skogen.

Jag tycker det är rätt onödigt att döma en person på förhand utefter hur mycket hen har sina barn.
Här handlade det ju om att fundera på om en vill ha en relation med personen, och då tycker jag att det är helt okej att tacka nej för att hen hellre dricker vin än tar hand om sina barn. Det handlade inte om människovärde eller så, bara vilka värderingar och handlingar jag finner oattraktiva i en potentiell partner. Skita i sina barn är en sån. Oavsett kön då, men jag dejtar bara män och har alltså bara erfarenhet av dem.
 
Det är sorgligt nog inte alls ovanligt. Beror nog på var man bor men i vissa förorter och småsamhällen så....
Jag har själv bott på en sådan plats där vinboxen med tjejerna var viktigare än ungarna på helgerna och det var papporna som tog med kidsen på sportaktiviteter och korvgrillning i skogen.

Jag tycker det är rätt onödigt att döma en person på förhand utefter hur mycket hen har sina barn.

Kanske mammorna bar allt ansvar förutom korven på helgen?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 544
Senast: Imna
·
Relationer Hej alla kloka bukepersoner! Undrar lite hur ni upplever det här med att bli kär? Jag har alltid haft svårt att släppa in folk och rätt...
2
Svar
22
· Visningar
2 325
Senast: Triangul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp