Dejtingtråden 31

[Cherarriduracell]

Jag tyckte att programledarupplägget i finalen inte var bra alls.

Jag tyckte programledarupplägget i år var dåligt, ingen hade ju tid att växa med uppdraget utan det var One Night only för alla inblandade och det blev ett störningsmoment.

Nej, jag har ingen aning om det är en person som lider av Toxic masculinity eller om han bara har otur när han formulerar sig. Men hur han sa det fick mig ju att tappa intresset.

Vet fortfarande inte hur jag ska lyckas hålla liv i intresset länge nog under talking stage för att komma till att ses

 

[Ceta]

Jag ställde in, igen.
Måste ta tag i mig själv och mitt mående känner jag.

Var väl jättebra att du ställde in om du inte känner för det

 

[cirkus]

Jag misströstar - att det ska ara så satans svårt att få ihop en träff?
Är det inte han som har hysteriskt schema så är det jag som måste minutpassa kattungar.
Vi pratar varje dag i telefon även om det varit mindre nu när han haft folk hemma. Hoppas att vi får till en träff i veckan som kommer, han trodde att hans schema skulle vara lugnare och jag kan komma ifrån mot slutet av veckan tror jag

 

[Tonto]

Vi kollade på actionfilm och spelade kortspel hela helgen. Mkt bra.

 

[ii-ssa]

Ska försöka träffa herrn lite mer under denna vecka då vi båda har lite mer tid ^^ men igår pratade vi i telefon i ca 3h

 

[hopphast]

Har dejtat en kille lite mer än en månad, vi har hörts av nästan dagligen hela tiden. Nu har han inte hört av sig på en vecka och inte svarat när jag hör av mig.

Är det detta som kallas att bli ghostad? Om man inte vill ses mer, kan man inte göra det på ett snyggare sätt än att bara försvinna när man ändå setts ett tag? Eller hur gör ni?

 

[pepp]

Har dejtat en kille lite mer än en månad, vi har hörts av nästan dagligen hela tiden. Nu har han inte hört av sig på en vecka och inte svarat när jag hör av mig.

Är det detta som kallas att bli ghostad? Om man inte vill ses mer, kan man inte göra det på ett snyggare sätt än att bara försvinna när man ändå setts ett tag? Eller hur gör ni?

Jag har ghostat folk, om jag bara träffat dom en gång eller bara pratat via nätet.

Tycker man kan sköta det snyggare, mina två senaste snubbar ghostade mig efter 3 månader, det känns inte okej.

 

[the_connemara]

Har dejtat en kille lite mer än en månad, vi har hörts av nästan dagligen hela tiden. Nu har han inte hört av sig på en vecka och inte svarat när jag hör av mig.

Är det detta som kallas att bli ghostad? Om man inte vill ses mer, kan man inte göra det på ett snyggare sätt än att bara försvinna när man ändå setts ett tag? Eller hur gör ni?

Hade def avslutat det tydligt! Trist beteende.

 

[AraSlei]

Har dejtat en kille lite mer än en månad, vi har hörts av nästan dagligen hela tiden. Nu har han inte hört av sig på en vecka och inte svarat när jag hör av mig.

Är det detta som kallas att bli ghostad? Om man inte vill ses mer, kan man inte göra det på ett snyggare sätt än att bara försvinna när man ändå setts ett tag? Eller hur gör ni?

Men vilket trist sätt!
Det kan inte ha hänt honom något?

 

[Nahar]

Som historiker blir jag nästan sugen på att dejta män igen. Nästan.

 

[cirkus]

Hörni - en modig och jobbig sanning smäller som ett fyrverkeri i hela mig.

Jag var tvungen att fråga han med fem katter en sak. Han berättade för ett par veckor sen när vi ställde in att en skitjobbig grej hade hänt. Jag frågade inte vidare utan lät det vila. Sen har han varit jättegullig men haft sjukt svårt med planering (jag misströstade ju). Så idag frågade jag om han tappat sugen på att träffa mig. Då sköt han iväg vad som hänt då för ett par veckor sen och jag förstår precis hans reaktion och varför han handlat som han gjort. Jobbigt som fan för honom, men jag kände att shit - jäklars

 

[AraSlei]

Vi fick till en superspeeddejt idag, 10 min typ jag skulle på hans håll för en grej och det passade bra att ta med en hund som han ska prova i några veckor. Så, överlämning av hund och lite hångel på en parkering, innan vi behövde flänga vidare på varsitt håll igen.

Han har en så gullig grej för sig när han åker från mig på måndagsmorgonen. Han åker svintidigt och jag sover som en död, men brukar vakna till när han kommer upp för att ge mig en hejdå-puss och sedan borrar in näsan i mitt hår och drar in världens djupaste andetag. Som för att spara doften tills vi ses till helgen igen.
Blev påmind om det idag när han gjorde samma sak innan vi skiljdes åt tror inte att han är medveten om att han gör det men, haha.

 

[the_connemara]

Vi jobbar knasigt denna veckan så ska ses i morgon efter stall och gym och innan hans kvällsskift (jag går på natt). Det känns så ovant för mig så jag blir genast lite stirrig och det yttrade sig i att jag frågade nu om han fortfarande vill ses i morgon. Jag uppskattar mycket att han direkt frågar om det är någon speciell anledning till varför han skulle ha ändrat sig. Då blir det så enkelt för mig att bara svara just det, att det är helt ovan tid så jag blev helt villrådig.

Förstår inte alls det där allmängiltiga tyckandet att man måste (!!!) PRATA med varandra IRL för att inte skapa missförstånd, reda ut saker osv. 3 meddelanden totalt (2 från mig och ett från honom) så var det helt ur världen för mig. Gillar verkligen vår kommunikation!

 

[Red_Chili]

Förstår inte alls det där allmängiltiga tyckandet att man måste (!!!) PRATA med varandra IRL för att inte skapa missförstånd, reda ut saker osv. 3 meddelanden totalt (2 från mig och ett från honom) så var det helt ur världen för mig. Gillar verkligen vår kommunikation!

Nä, det där är så olika tycker jag. Jag har sällan problem att reda ut saker skriftligt, men det beror kanske också lite på hur väl man känner varandra och hur duktiga/vana de inblandade är vid att uttrycka sig skriftligt? Tex killen jag träffar, han har bland annat dyslexi och framförallt att skriva på svenska är inte riktigt hans grej. Hade vi inte kunnat prata IRL eller åtminstone i telefon så hade det lätt kunnat bli missförstånd pga det. Nu när vi lärt känna varandra bra så kan jag ofta tolka hans meddelanden på rätt sätt, och vi har skrivit så mycket att han blivit bättre på skrivandet också. I början var det hopplöst

 

[ii-ssa]

Har en fundering, har ju aldrig dejtat någon som har barn tidigare.
Om man märker att de är seriöst intresse från båda att fortsätta ses och inleda något, hur länge hade ni velat vänta med o träffa barnen?

 

[the_connemara]

Nä, det där är så olika tycker jag. Jag har sällan problem att reda ut saker skriftligt, men det beror kanske också lite på hur väl man känner varandra och hur duktiga/vana de inblandade är vid att uttrycka sig skriftligt? Tex killen jag träffar, han har bland annat dyslexi och framförallt att skriva på svenska är inte riktigt hans grej. Hade vi inte kunnat prata IRL eller åtminstone i telefon så hade det lätt kunnat bli missförstånd pga det. Nu när vi lärt känna varandra bra så kan jag ofta tolka hans meddelanden på rätt sätt, och vi har skrivit så mycket att han blivit bättre på skrivandet också. I början var det hopplöst

Nej det beror ju såklart på alla inblandade! Men jag tycker ofta många bestämt tycker att allt viktigt/svårt osv ska tas irl för det blir bara fel annars. Det vänder jag mig ännu mer emot nu. Kan vara min autistiska sida som talar dock men det stör mig som fan när ett sätt ska vara det enda rätta sättet liksom.

 

[Eurydome]

Har en fundering, har ju aldrig dejtat någon som har barn tidigare.
Om man märker att de är seriöst intresse från båda att fortsätta ses och inleda något, hur länge hade ni velat vänta med o träffa barnen?

Jag kan bara svara som förälder och där vill jag inte att min nya partner träffar barnen förrän jag är säker på att förhållandet är etablerat, stabilt, seriöst menat och långsiktigt.

 

[cirkus]

Har en fundering, har ju aldrig dejtat någon som har barn tidigare.
Om man märker att de är seriöst intresse från båda att fortsätta ses och inleda något, hur länge hade ni velat vänta med o träffa barnen?

När jag träffade han jag levde med i 27 år så träffade han nog barnen dag 2 eller nåt. Det gick jäkligt snabbt alltihop.

 

[Fetaost]

Har en fundering, har ju aldrig dejtat någon som har barn tidigare.
Om man märker att de är seriöst intresse från båda att fortsätta ses och inleda något, hur länge hade ni velat vänta med o träffa barnen?

Det beror på hur gamla barnen är. Sen behöver man inte basunera ut för barnen att man är par/ dejtar direkt. Men jag ser fördelar i att barnen+ dejt har träffats lite lätt innan det blir för seriöst. Det blir enklare för barnen att ta in den nya personen. Det kan också vara så att de och dejten inte alls har kemi och då är det lika bra att dumpa direkt.
Jag tror inte barn tar skada av att föräldrarna har "vänner" av motsatt kön som hälsar på nån gång ibland. Tvärt om.

 

[SaraXX]

Har en fundering, har ju aldrig dejtat någon som har barn tidigare.
Om man märker att de är seriöst intresse från båda att fortsätta ses och inleda något, hur länge hade ni velat vänta med o träffa barnen?

Så här var det för oss.

Första dejten var 1 februari. I slutet av maj bjöd vi hem honom på rabarberpaj. Då presenterades han som min kompis, de hade sett bild på honom innan och jag hade nämnt honom lite då och då, berättat om vi hade gjort något speciellt osv. Mina barn är i fsk/lågstadieålder. Nu vet de såklart att vi är kära i varandra, men i början tog vi det lugnt med den biten.

En viktig del för mig var att vi är båda överens om att vi inte ska flytta ihop. Han kommer alltså inte inverka särskilt mycket på mina barns vardag. Hade målet vara att flytta ihop hade "takiken" kanske varit annorlunda, jag vet inte.

Nu har det gått 2 år och barn och särbo saknar varandra om det går för många dagar mellan de ses. Vi har varit på semester ihop, han har varit barnvakt och sover över här nån gång i veckan när barnen är hos mig. Väldigt lagom tycker jag!