Dejtingtråden 31

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nej vi kom ju aldrig dit.

Nä så är det. Jag kan hantera mkt men då måste jag ju få tillgång till informationen. Skitsamma. Nu är jag mest förbannad för att jag sitter i den här sitsen öht. Jag skulle ha fortsatt hålla mig undan och inte trilla dit. Jag får skylla mig själv. Relationer är inte för mig. Och inte livet heller.
Men det var lite långtgående slutsatser bara för att det här exemplaret verkar vara ett pucko. Du har ju haft relationer som har fungerat. En relation kan vara bra fast den inte varar i 10 år.

Om man vill ha en relation så måste man kasta sig ut, det finns inget annat sätt. Däremot kan man kanske behöva ta en tid och komma på benen om man har haft en tuff period.

Sen , för min del har jag lätt för att gräva ner mig sena kvällar. När jag vaknar nästa morgon och kommer igång med dagen så brukar det kännas ljusare. Hoppas att det är så för dig också.
 
Men det var lite långtgående slutsatser bara för att det här exemplaret verkar vara ett pucko. Du har ju haft relationer som har fungerat. En relation kan vara bra fast den inte varar i 10 år.

Om man vill ha en relation så måste man kasta sig ut, det finns inget annat sätt. Däremot kan man kanske behöva ta en tid och komma på benen om man har haft en tuff period.

Sen , för min del har jag lätt för att gräva ner mig sena kvällar. När jag vaknar nästa morgon och kommer igång med dagen så brukar det kännas ljusare. Hoppas att det är så för dig också.
Nja mina relationer har aldrig funkat bra. Även om de inte varit såhär, de som funkat bäst var bara smärtfriare för jag aldrig investerade riktiga känslor. Rent krasst. Så känslobiten fungerar helt enkelt inte för mig.

Jag tycker morgnarna är värst för då är det så mkt värdelös dag framför en. Kvällarna är bättre för då vet jag att jag snart får sova bort skiten. Men det absolut bästa är att jobba. Tur att detta var min enda ledighet denna vecka och halva nästa 😑
 
Nja mina relationer har aldrig funkat bra. Även om de inte varit såhär, de som funkat bäst var bara smärtfriare för jag aldrig investerade riktiga känslor. Rent krasst. Så känslobiten fungerar helt enkelt inte för mig.

Jag tycker morgnarna är värst för då är det så mkt värdelös dag framför en. Kvällarna är bättre för då vet jag att jag snart får sova bort skiten. Men det absolut bästa är att jobba. Tur att detta var min enda ledighet denna vecka och halva nästa 😑
Såklart att känslobiten inte fungerar om du inte investerar riktiga känslor. Där har du ju lösningen, även om det inte är så enkelt i praktiken. :heart
 
Min magkänsla stämde naturligtvis och det blev inte att ses. Det slår ju Aldrig fel vilket göder mitt övertänkande Ännu mer. Jag lyckades hålla näsan över ytan hela kvällen men nu gick det inte längre att intala mig att det är okej. Det är såklart okej att det inte funkade idag, men det är mer själva grejen att det aldrig någonsin kan bara få fungera för mig. Det kan aldrig få kännas bra. Det blir aldrig min tur. Lite lite hopp möts alltid av ännu mera uppgivenhet, ångest och besvikelser.
Jag blir aldrig motbevisad i mina negativa övertygelser. Varför ska livet alltid vara så jävla svårt på precis Alla plan? Varför gav livet mig Ytterligare problem att brottas med? Vad är meningen med det? Varför kunde jag inte bara fått vara ifred från början och aldrig lära känna den här personen? Jag behövde inget extra i ryggsäcken.
Jag är så less på det där talesättet "det som inte dödar det härdar", för mig är det snarare så att det som inte dödar gör bara att jag vill dö ännu lite mer för varje grej som ska härda. Det är mitt talesätt och det slår Aldrig fel.
Jag har också dejtat mer än en snubbe som var så, men särskilt en. En där det kändes bra när vi sågs, men det skavde däremellan. Eftersom det kändes bra när vi sågs så kändes liksom inte behovet av att ta upp saker så brådskande. Men så orkade jag inte ha det så längre så jag tog upp det både via telefon och på mess. Han ville inte prata om det så, utan ville ta det när vi sågs, men problemet för mig var ju att vi sågs så sällan... så jag tog hans tveksamheter som ett nej han var inte så intresserad och fick det senare även bekräftat av en gemensam vän. Fast han blev nog rätt paff när jag några veckor senare gått vidare när det passade honom att återuppta kontakten och vilja ses. Och jämför jag med nuvarande där vi faktiskt inte alls hörs mycket mellan gångerna. Det kan absolut gå dagar utan kontakt, men jag känner mig trygg och det inte är några tveksamheter och jag har fått svar inom rimlig tid på alla mina kontaktförsök så är det så det ska kännas och mitt normalt överarbetande övertänkande existerar inte ens! Så om jag vore du skulle jag släppa den där killen, det är inte värt det att kämpa så mycket. Du är värd att bli behandlad på ett sätt som du mår bra av!
 
Nu är jag på jakt efter lammkött, har matchat med flera 93or O_o (är själv född 90)
Unga klättraren som jag umgås med hela tiden är 7 år yngre än mig :cautious: Har tidigare bara träffat män som är äldre än vad jag är. Börjar vänja mig nu, men för ett litet tag sedan när gemensam bekant frågade hur gamla vi är (minns inte hur vi kom in på det samtalsämnet) så fick han för sig att han var ett år yngre, alltså helt seriöst så hade han ingen koll. Jag reagerade med typ "Håll käft, SÅ jäkla ung är du inte!!" :rofl: Gillar visserligen att han inte bryr sig om sådant och delvis pga det har dålig koll, men ja, jag vill inte känna mig gammal för det :angel:
 
Jag har också dejtat mer än en snubbe som var så, men särskilt en. En där det kändes bra när vi sågs, men det skavde däremellan. Eftersom det kändes bra när vi sågs så kändes liksom inte behovet av att ta upp saker så brådskande. Men så orkade jag inte ha det så längre så jag tog upp det både via telefon och på mess. Han ville inte prata om det så, utan ville ta det när vi sågs, men problemet för mig var ju att vi sågs så sällan... så jag tog hans tveksamheter som ett nej han var inte så intresserad och fick det senare även bekräftat av en gemensam vän. Fast han blev nog rätt paff när jag några veckor senare gått vidare när det passade honom att återuppta kontakten och vilja ses. Och jämför jag med nuvarande där vi faktiskt inte alls hörs mycket mellan gångerna. Det kan absolut gå dagar utan kontakt, men jag känner mig trygg och det inte är några tveksamheter och jag har fått svar inom rimlig tid på alla mina kontaktförsök så är det så det ska kännas och mitt normalt överarbetande övertänkande existerar inte ens! Så om jag vore du skulle jag släppa den där killen, det är inte värt det att kämpa så mycket. Du är värd att bli behandlad på ett sätt som du mår bra av!

Exakt så.
Det är inte hela grejen att det inte passade att ses, som sagt. Men man kan behandla mig med en sån pass respekt att man säger det rakt ut. Jag är vuxen och kan ta ett nej. När jag dessutom sagt åt honom för flera månader sedan att "nja" är det värsta jag vet, eller ännu värre bara tystnad, och att jag uppskattar att bara säga att en inte kan eller vill. Han är varken ointelligent eller dum, om han hade brytt sig om mig i form av nåt annat än en callgirl så hade han kunnat återkoppla med ett "jag orkar inte ses idag" istället för att fejda ut i total tystnad efter ett "får se hur jag känner mig senare". Det är tredje gången det händer nu. Det var droppen. Jag har varit alldeles för förstående med hans ohälsa, den må vara sann men det är inte så himla ansträngande att skicka ett sms. Om man bryr sig.

Jag är bara så jävla besviken på mig själv. Att när jag väl tycker om nån så är det en sån här. Att han lyckades nästla sig in trots att jag är oerhört skeptisk och avståndstagande. Min urvalsförmåga är lika oduglig som min förmåga att leva. Och alla dåliga erfarenheter läggs på en hög som numera blockerar all utsikt eftersom motsatsen aldrig kommer i närheten av att väga upp.
 
Såklart att känslobiten inte fungerar om du inte investerar riktiga känslor. Där har du ju lösningen, även om det inte är så enkelt i praktiken. :heart

Herregud, jag är glad att jag inte gjort det. De enda gångerna jag varit riktigt kär i nån har det slutat med ett helvete. Om kärleken fungerar så då är jag inte intresserad av den, det är inte värt det. Jag har ju redan insett det och därmed uteslutit relatoner ur mitt liv, varpå jag ändå kunde fungera i övrigt elände och vardag. Trist att jag skulle behöva komma fram till det igen. Jag är så besviken på mig själv att jag slösat bort den lilla energi jag kunde ha använt till att försöka få resten att gå runt, den har ändå legat på minus och sista halvåret på ännu mera minus.
 
Exakt så.
Det är inte hela grejen att det inte passade att ses, som sagt. Men man kan behandla mig med en sån pass respekt att man säger det rakt ut. Jag är vuxen och kan ta ett nej. När jag dessutom sagt åt honom för flera månader sedan att "nja" är det värsta jag vet, eller ännu värre bara tystnad, och att jag uppskattar att bara säga att en inte kan eller vill. Han är varken ointelligent eller dum, om han hade brytt sig om mig i form av nåt annat än en callgirl så hade han kunnat återkoppla med ett "jag orkar inte ses idag" istället för att fejda ut i total tystnad efter ett "får se hur jag känner mig senare". Det är tredje gången det händer nu. Det var droppen. Jag har varit alldeles för förstående med hans ohälsa, den må vara sann men det är inte så himla ansträngande att skicka ett sms. Om man bryr sig.

Jag är bara så jävla besviken på mig själv. Att när jag väl tycker om nån så är det en sån här. Att han lyckades nästla sig in trots att jag är oerhört skeptisk och avståndstagande. Min urvalsförmåga är lika oduglig som min förmåga att leva. Och alla dåliga erfarenheter läggs på en hög som numera blockerar all utsikt eftersom motsatsen aldrig kommer i närheten av att väga upp.
Jag tror inte det är fel på din urvalsförmåga, men de är ju så dem är, sådär lite extra charmiga och de är duktiga på att riva ner ens murar bara för att sen behandla en mindre bra. Och det spelar inte så stor roll om de gör det av illvilja, oförmåga, ohälsa, att ni inte matchar varandra eller något annat - summan är att du inte mår bra av det och då är det bäst att lämna. Och jag vet att det är lättare sagt än gjort!

Jag har levt i celibat i över två år utan dejter, känslor eller någonting och det var så skönt att bara få nollställa sig själv efter många år av struliga relationer, dejter mm och detta eviga övertänkande tills jag kände att jag var redo att testa igen och börja trivas med mig själv och inse att jag är värd bättre och att det inte var mitt fel att det blev som det blev. Det kanske inte blir bra nu heller på sikt, men jag fick bryta mina tidigare mönster och tänka i nya banor. Kommer på mig själv att hamna i det gamla tänket ibland, men hittills lyckats bryta det.
 
Men snälla @_Taggis_ , prata inte ner dig själv sådär. Du är inte alls oförmågen att leva, du klarar ju av det varje dag trots att det är svårt och jobbigt... Du sköter ditt jobb och tar hand om dina djur, det är mera än vad många andra orkar med, faktiskt.

Och på tal om att ha "slösat" energi på honom, så skulle jag nog säga att det är knappast slösande att vara kär i någon, det är en del av livet och ger erfarenheter och insikter som leder till att vi utvecklas som människor, vilket du verkar ha gjort om man läser dina inlägg.
Men - som du säkert är medveten om - du brinner nog enorma mängder energi i onödan genom att tänka och fundera över saker som du ändå inte kan göra något åt. Till exempel att retas över vad man gjort tidigare är fullkomligt meningslöst och skapar bara negativt stress.

Jag vet att det låter jättetöntigt, men jag tror du skulle må bättre överlag om du försökte fokusera på de positiva sakerna i livet - det behöver inte vara stora grejer, bara t. ex. stå och titta vilken fin häst du har, eller njuta av en varm dusch, försöka leva lite i nuet. Och var snäll med dig själv, livet blir dubbelt så svårt om man trycker ner sig själva istället för att lyfta upp sig...
 
Hamnade precis i bråk med en man på Facebook 😂 I en av dejtinggrupperna la någon upp en fråga hur andra gör med att träffa nya människor under pandemin.
En man skrev att han lever som vanligt men att "det är synd att så många inte vill umgås och kramas nu".

Jag var inte nådig i kritiken och när han sedan blev kränkt av min replik drog han till med det gamla vanliga, "det här låter som feministdravel" 🤦‍♀️

Jag skrev att män som drar upp en ideologi i ett patetiskt försök att förolämpa förtjänar att förbli ensamma och blev därefter givetvis blockad 😂
 
Hamnade precis i bråk med en man på Facebook 😂 I en av dejtinggrupperna la någon upp en fråga hur andra gör med att träffa nya människor under pandemin.
En man skrev att han lever som vanligt men att "det är synd att så många inte vill umgås och kramas nu".

Jag var inte nådig i kritiken och när han sedan blev kränkt av min replik drog han till med det gamla vanliga, "det här låter som feministdravel" 🤦‍♀️

Jag skrev att män som drar upp en ideologi i ett patetiskt försök att förolämpa förtjänar att förbli ensamma och blev därefter givetvis blockad 😂
Du: kanske är bra att chilla med sådant under en pandemi
Han: jÄkLa FeMiNiZt!!! 000!2!
 
Apropå feminsim och sånt.
Jag är förjävla glad att han som har fem katter också har tre döttrar och två exfruar som han har god kontakt med - det betyder att han har många kvinnor runt sig, me like. Dessutom; en av döttrarna vill bli åklagare för hon är så arg på hur rättsystemet hanterar kvinnor.
Sen tror jag han basically kommer från en miljö där han har råkat bli normbrytare utan att egentigen ha planerat det. Det gillar jag också. Sen finns väl några likheter med exet som är bra men några som kan vara lite varningsklocka på. Jag känner mig så otroligt trygg med att ställa jobbiga frågor rakt ut och han svarar på och är både glad och förvånad över min rättframhet.
 
Herregud, jag är glad att jag inte gjort det. De enda gångerna jag varit riktigt kär i nån har det slutat med ett helvete. Om kärleken fungerar så då är jag inte intresserad av den, det är inte värt det. Jag har ju redan insett det och därmed uteslutit relatoner ur mitt liv, varpå jag ändå kunde fungera i övrigt elände och vardag. Trist att jag skulle behöva komma fram till det igen. Jag är så besviken på mig själv att jag slösat bort den lilla energi jag kunde ha använt till att försöka få resten att gå runt, den har ändå legat på minus och sista halvåret på ännu mera minus.

Relaterar så mycket till dig (tyvärr) ❤
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 544
Senast: Imna
·
Relationer Hej alla kloka bukepersoner! Undrar lite hur ni upplever det här med att bli kär? Jag har alltid haft svårt att släppa in folk och rätt...
2
Svar
22
· Visningar
2 325
Senast: Triangul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Ta bort tandsten med ultraljud
  • Avlivning älskade katt
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp