Nu är jag på jakt efter lammkött, har matchat med flera 93or (är själv född 90)
Tre år är ju ingenting
Min sambo är född 91, jag 85. Han är den vuxna och vettiga i vårt förhållande
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nu är jag på jakt efter lammkött, har matchat med flera 93or (är själv född 90)
Nu är jag på jakt efter lammkött, har matchat med flera 93or (är själv född 90)
Haha nä så är det ju såklart. Det har bara blivit så tidigare att killen har varit äldre.Tre år är ju ingenting
Min sambo är född 91, jag 85. Han är den vuxna och vettiga i vårt förhållande
Haha nä så är det ju såklart. Det har bara blivit så tidigare att killen har varit äldre.
Diskussionen kom ur att han berättade att han på grund av avståndet bara är intresserad av något oseriöst, varpå jag nyfiket frågade om det eftersom jag själv tycker 1h resa är lite väl mycket insats för att bara ligga nån gång och sen åka hem/vidare så spann det vidare ur det. Fick inga direkta äckelvibbar av honom utan rätt rimlig men rak liksom. Tycker det är intressant hur olika man är och söker så vi hade väl en rätt chill konversation kring att hans preferenser väger lika tungt som mina till att vi inte ses typ.För mig är det stor skillnad på vad som är tanken med den personen. Vissa har varit uttalade ligg to be, sen har vi såklart stämt av lite innan vi satt igång sas.
Andra som har varit lite mer oklart vad planen är har vi inte pratat om den typen av förväntningar. Hade någon där vi inte pratat om en kk/fwb-relation skrivit som den snubben hade jag svarat med en och blockat
Nu är jag på jakt efter lammkött, har matchat med flera 93or (är själv född 90)
Men vilket grymt bra svar!Jag fick ett nyligen pm med rubriken ”Du verkar trevlig!”.
Kände liksom ”Säger du det? Har du läst tillräckligt för att avgöra det borde du veta att jag är jävligt sambo IOM att i Covid-tider tjötar jag om den enda jag träffar..”
Visa bifogad fil 65039
Ett jävla arsel är ett jävla arsel, även i finbyxor.Det tror jag inte det gör för någon. Vi pratar hela paketet. Hjälper ju inte att han har snyggt hår och bil om han är en jävla råtta
Hahahahahaha han måste ha fyllt år nyligen
@Fibusen förresten, svarade du på kärleksbrevet?
Jag som trodde att det var början på en riktig BukeromansNej!!!! Lite besviken på mig själv att jag inte slängde iväg ett svar. Han kanske var mitt livs kärlek?!
Det har växlat i perioder hur jag känner. När vi började ses ville ingen av oss ha nåt förhållande. Så då var allt väldigt självklart. Men sen efterhand när det ändå började bli känslor med i bilden så var vi inte i synk med vi ville och förmådde. Och sen har det nog varit lite osynk i kombo med totalt olika sätt att kommunicera och resonera kring förhållanden. Vi har pratat och pratat. Väldigt nyttigt. För vi är väldigt olika, och jag har verkligen fått fundera över mig själv och mina reaktioner. Men i dagsläget är jag helt inne på att jo, jag vill ha en ”riktig” relation, jag vill ha hela paketet. Så just nu resonerar vi kring det, och jag inser återigen att vi börjar i olika ändar på hur vi kommer dit. Intressant...men sjukt frustrerande. Saker som är självklara för mig är inte det för honom, och tvärtom.Och hur känns det för dig? Blir det aldrig jobbigt? Eller att ingen av er träffar någon annan räcker som någon form av trygghet eller annat? Det låter så jäkla skönt.
Min magkänsla stämde naturligtvis och det blev inte att ses. Det slår ju Aldrig fel vilket göder mitt övertänkande Ännu mer. Jag lyckades hålla näsan över ytan hela kvällen men nu gick det inte längre att intala mig att det är okej. Det är såklart okej att det inte funkade idag, men det är mer själva grejen att det aldrig någonsin kan bara få fungera för mig. Det kan aldrig få kännas bra. Det blir aldrig min tur. Lite lite hopp möts alltid av ännu mera uppgivenhet, ångest och besvikelser.
Jag blir aldrig motbevisad i mina negativa övertygelser. Varför ska livet alltid vara så jävla svårt på precis Alla plan? Varför gav livet mig Ytterligare problem att brottas med? Vad är meningen med det? Varför kunde jag inte bara fått vara ifred från början och aldrig lära känna den här personen? Jag behövde inget extra i ryggsäcken.
Jag är så less på det där talesättet "det som inte dödar det härdar", för mig är det snarare så att det som inte dödar gör bara att jag vill dö ännu lite mer för varje grej som ska härda. Det är mitt talesätt och det slår Aldrig fel.
Jag har inte läst alla dina inlägg men har jag förstått saken rätt att det känns bra när ni träffas men mellan gångerna så känner du dig osäker på vad personen vill eftersom ni inte har så mycket kontakt, du känner dig osäker på om, hur och när ni kommer ses igen och det händer att personen inte hör av sig när ni pratat om att ses och/eller ställer in med kort varsel?
Samt visst har ni pratat om att du behöver att ni är tydligare mot varandra?
i så fall så tänker jag att övertänkandet inte beror på dig och att jag tycker att du ska sluta klandra dig själv för det.
Jag hade för mig att ni hade hade ett samtal om er relation på ditt initiativ för en tid sedan?Det mesta stämmer utom att vi aldrig kommit till att prata om tydligheten. Det är ju svårt att prata med nån som man inte träffar. Det stör mig extra mkt idag för jag hade verkligen planerat att ta upp det. Men såklart blev det inget.
Min poäng är att detta är bara en extra pusselbit som stämmer så fint in i mitt övriga eländesliv. Jag är inte ett dugg förvånad för inget annat funkar ju.
Jag hade för mig att ni hade hade ett samtal om er relation på ditt initiativ för en tid sedan?
Hur som helst verkar du må rätt så dåligt av allt det här, och jag tycker som sagt inte att det skulle handla om att du skulle vara överkänslig eller övertänka. Jag tycker inte att det är konstigt att det här påverkar dig på ett negativt sätt, om man träffar någon som man tycker om så är det väl självklart att man vill veta vad för slags relation man har så att man vet vad man har att förhålla sig till. Jag hoppas att det blir tillfälle att prata om det snart! Jag personligen tycker det är bättre att veta om det inte känns så bra för den andra som för en själv så att man kan avsluta. Bättre det än att vara i något som får en att må dåligt. Syftet med en relation är ju det omvända.