Tranan
Trådstartare
Det håller jag med om! Jag är alltid nervös inför att träffa en ny.Vad kul att det går bra för flera här ^^
Själv börjar jag bli nervös inför imorgonalltid lika nervöst och träffa ngn första gången
![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det håller jag med om! Jag är alltid nervös inför att träffa en ny.Vad kul att det går bra för flera här ^^
Själv börjar jag bli nervös inför imorgonalltid lika nervöst och träffa ngn första gången
![]()
Jag är helt med på din sida. Finns inte en enda relation i min närhet som jag skulle vilja ha. Tycker de flesta verkar helt själsdödande. Jag har inget emot att man meddelar att man är sen osv - jag uppskattar det om jag är mottagaren, men det får ju inte gå till överdrift, skillnad om man blir en timme sen eller så.Börjar mer och mer fundera på om det kanske är bäst att vara singel, blir ju kvävd bara av att lyssna på personer i min närhet när det gäller deras förhållanden..!
Som nu på lunchen.. Frågar en kollega om vi ska äta lunch tillsammans, men då måste hen kolla med sin sambo om hen vill äta lunch istället. Hör att det knapprar på tangentbordet, sen ringer kollegan sambon max TRE minuter efter att meddelandet skickats och säger "hej, har du sett mitt meddelande? inte? gör det" och sen bokar de in att det ska äta lunch tillsammans, efter att kollegan även sagt "du får säga nej". Alltså jag hade blivit VANSINNIG om jag inte ens fått tre minuter på mig att svara på ett meddelande som det inte brinner kring..
Eller alla gånger jag bjudit med en annan kompis på saker, nog fasiken måste det dubbelkollas med partner/sambo innan, eller så kommer svaret "absolut, X följer också med".
MÅSTE MAN SITTA IHOP FÖR ATT MAN ÄR TILLSAMMANS!!
(ber om ursäkt för OT-rant...)
Jag är helt med på din sida. Finns inte en enda relation i min närhet som jag skulle vilja ha. Tycker de flesta verkar helt själsdödande. Jag har inget emot att man meddelar att man är sen osv - jag uppskattar det om jag är mottagaren, men det får ju inte gå till överdrift, skillnad om man blir en timme sen eller så.
Börjar mer och mer fundera på om det kanske är bäst att vara singel, blir ju kvävd bara av att lyssna på personer i min närhet när det gäller deras förhållanden..!
Som nu på lunchen.. Frågar en kollega om vi ska äta lunch tillsammans, men då måste hen kolla med sin sambo om hen vill äta lunch istället. Hör att det knapprar på tangentbordet, sen ringer kollegan sambon max TRE minuter efter att meddelandet skickats och säger "hej, har du sett mitt meddelande? inte? gör det" och sen bokar de in att det ska äta lunch tillsammans, efter att kollegan även sagt "du får säga nej". Alltså jag hade blivit VANSINNIG om jag inte ens fått tre minuter på mig att svara på ett meddelande som det inte brinner kring..
Eller alla gånger jag bjudit med en annan kompis på saker, nog fasiken måste det dubbelkollas med partner/sambo innan, eller så kommer svaret "absolut, X följer också med".
MÅSTE MAN SITTA IHOP FÖR ATT MAN ÄR TILLSAMMANS!!
(ber om ursäkt för OT-rant...)
En närstående till mig hade ett liknande förhållande i över ett år. Det visade sig till slut att partnern hade två samtidiga förhållanden...ändå hade jag bara träffat någon av hans vänner och hans familj en gång.
En närstående till mig hade ett liknande förhållande i över ett år. Det visade sig till slut att partnern hade två samtidiga förhållanden...![]()
Om han inte skäms för familjen? Det har jag råkat ut för. Men där fick jag träffa vännerna i alla fall.Okej det låter ju ganska ovanligt ändå. Jag tror inte att det var så i mitt fall, men vad vet man. För min del bidrog det mycket till att känslorna försvann successivt, varför ska jag dela med mig och bjuda in någon i mitt liv när han inte gör det tillbaka. Sånt brukar komma väldigt naturligt om man gillar någon tänker jag, att man vill "visa upp" för sina vänner och familj vilken bra person man träffat.
Bästa inledande frasen ever. ”Har du hår?”. Vid uteblivet svar kom några timmar senare ”för fin?”. Jag har sådan lust att bemöta det här. Några förslag?
Nej jag är siknhead! Och vägrar raka annat än skallen! Hej då crepBästa inledande frasen ever. ”Har du hår?”. Vid uteblivet svar kom några timmar senare ”för fin?”. Jag har sådan lust att bemöta det här. Några förslag?
Ja jag vet att han och hans pappa hade lite ansträngd relation så då kan jag förstå om man inte träffar den personen. Men vänner är ju sällan ett problem. Misstänker man ju snarare att det är mig han skäms för isf. Men han hade aldrig haft något direkt förhållande , tror det kan förklara varför han var dålig på såna bitar.Om han inte skäms för familjen? Det har jag råkat ut för. Men där fick jag träffa vännerna i alla fall.
Haha låter som en bra idé. Eller fråga om han är tunnhårig och det var därför han undrade om du hade lite hår till övers han kunde fåFunderar på att erbjuda honom en påse hundhår. Tror ni han nappar?
Precis så gör jag också. I min bekantskapskrets har jag EN vän som verkar ha en riktigt trevlig och bra relation med sin sambo. De verkar vara otroligt avslappnade med varandra, lita fullt ut på varandra, peppar och stöttar varandra, gör saker ihop men inte så att de sitter ihop hela tiden. Övriga vänner pratar om hur de känner sig begränsade av sina relationer, pratar irritera och ofta om "odugliga" sambos som inte hjälper till i hemmet osv. Jag vägrar ha det så.Samma här. När jag känner mig ensam och miserabel brukar jag tänka på mina vänner och bekantas relationer. Får rysningar, klappar Ruben och känner att livet är rätt okej ändå.
Jag svarade såhär
Nejdå. Jag kan erbjuda en påse hundhår till en rimlig penning. Det finns svarta eller bruna hår, eller en noga utvald blandning av dessa. Personligen så tycker jag nog att blandningen håller högst kvalitet, men du avgör naturligtvis själv vad du vill ha.
BästJag svarade såhär
Nejdå. Jag kan erbjuda en påse hundhår till en rimlig penning. Det finns svarta eller bruna hår, eller en noga utvald blandning av dessa. Personligen så tycker jag nog att blandningen håller högst kvalitet, men du avgör naturligtvis själv vad du vill ha.
Min senaste relation var sån. Jag träffade hans barn 1 gång. I övrigt ingen familj och typ inga vänner annat än de vi sprang på, på stan. Jag funderade emellanåt om han skämdes för mig eller om han hade någon annan relation vid sidan av.. men det var verkligen hemskt att känna sig så utesluten ur någons liv. Men samtidigt skulle han ha stenkoll på mig och jag vågade knappt åka och träna i slutet för att slippa förhör och sura miner..Just det där att ständigt höras under dagarna och alltid kolla med varandra hade jag nog tyckt varit jobbigt, är lite för självständig och behov av egentid för det.
Men dejtade ju även en kille nu under sommaren och hösten då jag aldrig blev medbjuden på något. Han hade i princip träffat alla mina vänner, samt min familj och vänner som inte bor i Stockholm (där vi bor) flera gånger. Han är från Stockholm, men ändå hade jag bara träffat någon av hans vänner och hans familj en gång. Efter att ha upplevt det, skulle jag vilja säga att för mig är det ändå värre.