Sv: Dags för en till?
Jo precis, jag tog 1 år att tillverka, mellan mig och syrran är det 3½ år, då fick ändå mamma tillbaka mensen tidigt.
Planeringsmässigt är det ju ekonomin som känns mest för mig, jag har så hög FP nu och vill verkligen ha möjlighet att vara hemma länge med ett syskon. Sen tycker jag ju åldersskillnaden är så bra. Men samtidigt känns det lite tidigt att börja nu, för då känns det som det blir för tätt.
Samtidigt vill man ju ha lite tid om man skulle få missfall.
Det är i alla fall inte aktuellt att starta nått nu innan vi flyttat. Och när vi flyttat är Rasmus nästan 1 år redan! Tiden går alldelles för fort.
Jag vill också känna att jag har tid att vara gravid, jag vill inte att de där 40 veckorna bara ska vara en transportsträcka då jag i alla fall med Rasmus, mådde så bra gravid. Jag vill ha tid med mig och magen, så Rasmus bör ju vara så pass gammal att han börjat klara av saker själv.
Sen kommer det ju upp tankeställningar som kommer jag älska barnet precis som mitt första? Kommer barnet betyda lika mkt som Rasmus för alla släktingar. Hur kommer Rasmus reagera, tänk om han känner sig bortglömd.
Sen är jag orolig inför förlossningen, tänk om jag föder hemma eller i bilen!!
Måste nog prata av mig med sambon, och blanda in hans tankar för att komma fram till när det är rätt att börja bebisverkstan igen.
Sex av sju graviditeter går ju faktiskt bra. Skulle ni få missfall så är ni ju ändå unga och har EGENTLIGEN ganska mycket tid på er.
