Dagis vill att vi pratar med bup...

[AgentCarter]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

feeeeeeeeeeeeeeeeeeel

 

[Ginne]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

En möjlig tolkning av det positiva!? Valde du bara att läsa lite av vad TS skrev? Att i 5 års ålder efter många år på förskolan inte klara av rutinerna vid maten är väl värt att reflektera över?

Det skulle ju också kunna bero på vilka rutiner det handlar om, och om hur motiverad och intresserad hon är när det gäller just dessa rutiner.

Och varför skulle man inte kunna få tolka något som positivt? Jag vänder mig starkt emot viljan att se problem i allt som inte följer normen, därmed inte sagt att det inte FINNS avvikelser, men ibland undrar jag hur snävt vi sätter vissa normer och vad det är som avgör att vissa hamnar innanför medan andra ses som avvikare?

 

[Me_too]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Vi har varit på BUP med våran femåring då dagis insisterat på det. I vårt fall är barnet mycket självständigt och vill inte göra som de andra så det skapar problem när han inte följer gruppen. Inte heller vi har problem hemma även om vi kan se tendenserna att han gärna pysslar med sitt och kan ha svårt att avbryta något han påbörjat, men inget som inte går att hantera. Har alltid legat före sin grupp med att se och konstruera symmetriska former, räkna etc så han blir väl nån ingenjör med hög iQ (och sämre social kompetens... ), men såna behövs ju oxå.

Nåväl, vi bokar tid på BUP eftersom dagis tjatar. Väl där får vi höra att BUP är till för oss föräldrar om vi har problem hemma, vilket vi ju inte har. Problem på dagis kan inte lösas genom BUP, det är dagis ansvar genom t.ex handledning eller extra resurs om det behövs. Det BUP kan göra är att utreda om man misstänker en diagnos men det ska vara föräldrarnas uttryckliga vilja och i vårt fall var det för lite underlag att gå på för att motivera en utredning.

Om det skulle behövas extra stöd i förskoleklass kan man söka resurstimmar (extra stöd) redan nu på dagis (det görs från dagis) och utvärdera därifrån om det blivit någon skillnad med/utan resurs.

Det var inte farligt att gå till BUP, de var jättetrevliga och vi fick lite mer kött på benen om vad som gäller, vilka skyldigheter dagis resp BUP har och hur man kan gå vidare i framtiden om det skulle behövas stöd i förskoleklass. Var inte rädd för att gå dit, om inte annat för att ni iallafall har tillmötesgått dagis vilja och har mer att diskutera på nästa möte.

 

[Rosett]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Jag har svårt att tro att hon har autism, jag har en släkting med aspergers och hon liknar inte honom på något sätt.

Personer med AST kan vara väldigt olika varandra. Alla NT-personer är ju inte likadana heller.

 

[lundsbo]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

För något år sedan kallades vi till ett möte på dagis där de mer eller mindre sade rakt ut att vår då 4 årige var överaktiv, okoncentrerad och en fara för de andra barnen pga att han for fram. De hade avsatt en personal på honom så ingen annan skulle komma till skada.

Vi fattade noll. Han har inte skadat någon, varken före eller efter.

Vi blev helt tagna på sängen. Inga problem hemma, med kompisar eller annat. Visst, vi bor på gård och är ute och aktiva mycket men vi kan läsa bok, lägga pussel eller kolla tv också ibland utan problem.

Ringde mamma som jobbat inom skolan i 40 år för råd. Vi vände oss omgående till BVC som tog in specialpedagog och åkte till dagis tillsammans.
Vi var först på BVC ett par gånger. BVC såg inga tecken på något konstigt på våra enskilda träffar utan tyckte han var en kavat kille.

På dagis däremot hade de pga personalbrist kört verksamhet på stor grupp 40 + 40 barn istället för 4 avd med 20 barn som innan.
Vår son pallade inte kaoset det gav. Specialpedagogen stöttade och utbildade personalen hur de ska agera och vips var problemen bortblåsta. Nu är det 4 gånger 20 barn på avdelningarna igen...

Det jag vill peka på är att det behöver ju inte bero på barnet - det kan ju lika gärna bero på miljön. För eran egen skull ska ni såklart prata med någon kunnig, det kommer att lösa sig!

Ibland saknar jag tiden från förr, där de "lite tröga" fick gå om ett år - sedan löste det sig.
(Jag inser givetvis att diagnostisering kan vara bra men ibland går det till överdrift.)

 

[Scata]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Som jag förstått det sitter rutinerna för det mesta, men plötsligt glömmer hon dem. Hon pratar jättebra och har inga problem med förändringar egentligen, vi är dåliga på rutiner hemma, och hon vet oftast inte vem som hämtar tex, för det beror på lite... Vi kan bestämma på stående fot om hon skall sovs över his mormor, det gör henne bara glad. Hon leker gärna hemma hos kompisar en hel dag.

På ditt inledande inlägg så tycker inte jag att det är läge för Bup, men jag är inte pedagog heller - bara en vanlig mamma med sunt förnuft
OM det är rutinerna som är den stora problematiken så kanske det bara beror på att hon inte tycker dom är viktiga helt enkelt?!
Jag har fetmarkerat en rad i ditt inlägg som får mig att reagera som jag gör. Hon vet inte innebörden av rutiner och att man "måste" följa dom...
För övrigt tycker inte jag att det är några problem med ditt barn, en dagdrömmare, ett barn med fantasi - ska det vara fel det??

 

[Rumpnissen]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Det skulle ju också kunna bero på vilka rutiner det handlar om, och om hur motiverad och intresserad hon är när det gäller just dessa rutiner.

Och varför skulle man inte kunna få tolka något som positivt? Jag vänder mig starkt emot viljan att se problem i allt som inte följer normen, därmed inte sagt att det inte FINNS avvikelser, men ibland undrar jag hur snävt vi sätter vissa normer och vad det är som avgör att vissa hamnar innanför medan andra ses som avvikare?

Tack! Har följt tråden men inte brytt mig om att skriva vad jag tycker med risk för halshuggning. Mallen är så förbannat snäv idag, går du något utanför mallen blir det ett jäkla liv. Att vara "lite egen" är felaktigt idag och något man ska försöka råda bot på till varje pris. (Därmed inte sagt att ts inte ska kontakta BUP om hon känner att det behövs, men jag tycker att ts ska lita på sin förmåga, i alla fall så länge signalerna är så vaga).

 

[Mammas]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Det är inte min bild. Tvärtom är alla vi möter noga med att vårt barn bara fungerar lite annorlunda och hjälper oss att lära oss hur vi ska bemöta honom så att han ska fungera så bra som möjligt både hemma, på fsk och i andra situationer. Dvd väldigt långt från att det ska "rådas bot" på honom åå något vis.

Nu kanske ts barn inte har någon problematik men om dagis noterat bekymmer är det väl lättare att kolla upp det nu än om det ställer till med bekymmer när skolan väl börjat? Och det handlar inte om att det är fel på några barn, bara att vissa behöver en annan typ av stöd och en diagnos kan underlätta i processen att hitta vad som hjälper barnen på bästa sätt.

 

[Rumpnissen]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Jag swe ingenting i ts text som tyder på att hennes dotter behöver extra stöd.
Som jag skrev, om ts vill kontakta bup ska hon göra der, självklart.

 

[mino]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Utifrån vad som sägs är det väl möjligtvis detta med rutinerna som kan uppfattas som ett problem för barnet. Men om TS inte upplever att det är något konstigt, hur kan det då vara ett problem? Dessutom så har barnet så vitt jag förstår det heller ingen upplevelse av att ha problem, hon hamnar inte i konflikter eller något annat och mat får hon i sig. Hon stör inte heller gruppen. Jag undrar hur pass mycket detta är en könsmässig tolkning av beteendet som onormalt, det känns som att det finns ett större normalitetsutrymme för pojkar att få vara lite vimsiga och okoncentrerade.

Ni som kan detta, vilken typ av stöd man kan sätta in när någon är lite disträ. Vad exakt kan hända? Hon lär ju inte behöva en extra resurs om det inte är mer än så.

Till TS: Sedan håller jag med flera övriga, försök vara med en dag på dagis och se hur det verkar. Det låter också klokt att ringa BUP och diskutera läget med dem för att kunna ge dagis tips. Jag tycker också att du ska fråga dagis vad de gör för att hjälpa henne, så himla märkvärdigt kanske det inte behöver vara att lösa det här för dottern. Har de öht pratat med henne om hur hon upplever det själv? Kanske har hon själv ett förslag till lösning?

 

[Ginne]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Det jag vill peka på är att det behöver ju inte bero på barnet - det kan ju lika gärna bero på miljön. För eran egen skull ska ni såklart prata med någon kunnig, det kommer att lösa sig!

Bra sagt! Alla dessa diagnoser som finns idag hjälper absolut många att få det bättre, men det finns också en risk att normer snävas in mer och mer och att problem läggs hos individen, när de lika gärna kan bero på omgivningen.

 

[Ginne]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Nu kanske ts barn inte har någon problematik men om dagis noterat bekymmer är det väl lättare att kolla upp det nu än om det ställer till med bekymmer när skolan väl börjat? Och det handlar inte om att det är fel på några barn, bara att vissa behöver en annan typ av stöd och en diagnos kan underlätta i processen att hitta vad som hjälper barnen på bästa sätt.

IBLAND kan det vara så enkelt att förskolan tittar lite extra på vad de gör och kanske förändrar vissa små delar och vips! så är problemet ur världen. Observera att jag säger ibland...

 

[Ginne]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Ni som kan detta, vilken typ av stöd man kan sätta in när någon är lite disträ. Vad exakt kan hända? Hon lär ju inte behöva en extra resurs om det inte är mer än så.

Att vara lite disträ... vad är det som säger att man inte kan fungera alldeles utmärkt och samtidigt vara lite disträ? Och så kan man fundera över i vilka situationer och sammanhang någon är lite disträ. Vissa blir lite extra disträa strax före lunch, andra efter lunch, ytterligare någon i en stor grupp, andra när det inte finns något som intresserar eller utmanar, någon kanske är som mest disträ sent på eftermiddagen...

 

[Mammas]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Jag har ingen aning om hur det är för TS, jag reagerade på Rumpnissens uttalande om att det ska letas fel och "botas", något jag inte håller med om.

Men sedan tänker jag lite att dagis upplever ett problem i och med att de tagit upp det. Då kan det vara en poäng i att kontakta bup, om inte annat för att få fram hjälp till dagis i hur de ska bemöta barnet. Sedan tänker jag (generellt, inte just för ts) att även om ett barn fungerar hemma kan det behövas extra stöd i organiserad verksamhet som dagis och skola, och varför vänta med att kolla upp vad för typ av extra stöd som behövs? Onödigt att missa år i skolan för den sakens skull. Men som sagt, nu kanske det inte är så för ts, men onödigt att chansa när dagis upplever problem.

 

[Rumpnissen]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Jag har ingen aning om hur det är för TS, jag reagerade på Rumpnissens uttalande om att det ska letas fel och "botas", något jag inte håller med om.

Men ts dotter verkar ju inte ha några problem? Hon har kanske lite andra egenskaper än 90% av andra flickor men hon hänger med i verksamheten, har kompisar, verkar må väl och trivas med livet. Vill vi verkligen att alla människor som inte är som 90% av resten av befolkningen ska utredas? Kan det inte bara vara ok att vara lite avvikande ibland?!

Det är ju självklart en helt annan sak med ett barn som inte hänger med i utvecklingen, inte har kompisar, blir mobbad, slåss, inte får i sig mat, inte kan sitta still m.m. Det är inte alls de barn jag menar! Om barnet får "problem" ska det givetvis utredas så barnet får rätt stöd! Skillnaden är ju att det här barnets mamma inte alls förstår vad problemet är.

Åter igen. Känner man som förälder att man vill bolla/få stöd av BUP, så ska man självklart göra det! Men jag tycker inte om att alla barn ska stöpas i samma fort och de som inte passar i den formen betraktas som "problem".

 

[Mammas]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

I och med att du uttalade dig som du gjorde framgick det inte att du talade enbart om TS barn, och oavsett vilket var det jag reagerade på att du skrev att det skulle letas fel och rådas bot, något jag inte alls upplevt i mina kontakter med samhällets insatser. Utan att de jobbat för hur mitt barn ska kunna få hjälp anpassat till honom, raka motsatsen mot att det letas fel och ska rådas bot.

 

[Rumpnissen]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

För mig är det självklart att vi i tråden diskuterade ts barn som exempel. Och jag står fast vid att jag tycker att det i det här fallet verkar som om förskolepersonalen letar fel på ts barn eftersom de uttrycker "problem" som egentligen inte verkar vara några problem (om de eller ts inte är extremt otydliga).

Min erfarenhet är att ts inte är ensam i den här situationen (jobbar med barn och vuxna med funktionshinder).

 

[cirkus]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Jag har sett familjer nära mig där ena föräldern absolut inte tyckt att barnet behöver utredas ens medan den andra föräldern varit mycket glad åt utredning och diagnos för att sedan kunna hjälpa barnet så mycket som möjligt utifrån just dens diagnos. Vad jag vill säga med detta är att föräldrar kanske inte alltid ser/inser att det finns ett bekymmer. Generellt sett alltså.

 

[Rumpnissen]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

Självklart. Det är därför jag skrev att så som ts beskriver det så verkar det inte som att hennes dotter faktiskt har något problem, om inte antingen personalen eller ts varit väldigt otydlig eller missuppfattat något. Därför tycker jag att ts i detta fallet ska lita på sin känsla och göra som hon (och pappan) tycker känns rätt.

I annat fall, om problemen varit större, hade jag förmodligen rått ts att ta kontakt med BUP, Och i de fall som det verkligen finns problem, hoppas jag förskolan är mycket, mycket tydliga till föräldrarna.

Ska man vara rent krass så finns det ju ganska många föräldrar som inte alltid ser till sina barns bästa, men det verkar inte vara så i detta fallet.

 

[Zolt]

Sv: Dagis vill att vi pratar med bup...

KL

Jag håller med om att BUP nog skall tas med en rejäl nypa salt. Min erfarenhet av deras undersökningar är att de är väldigt slarviga och går fort och lätt att sätta diagnos. Väldigt gärna struntar man i barnet och sätter istället direkt den diagnos föräldern påtalar utan att alls titta på barnet och vad för eventuella problem som egentligen finns.
Min erfarenhet är att de stjälper mer än hjälper, och när en diagnos väl är satt är det väldigt svårt att bli av med den och istället få korrekt hjälp istället för att bli påtvingad felaktig hjälp enligt den felaktiga diagnosen.
Dessutom funkar som sagt testerna de gör enbart på de barn som faktiskt själva är med och försöker. För de barn som inte ser poängen med att leka med klossar blir undersökningen väldigt felaktig, något BUP inte tar hänsyn till.

Av det TS beskriver verkar det vara en mycket klok tjej som inte ser poängen i att göra saker "bara för att" utan hellre kör sitt eget race. Tummen upp till det!