Sv: Contender!
Ekvin virusarterit, EVA *
* för att undvika missförstånd slås här fast att sjukdomen förkortas EVA (Equine Viral Arteritis) medan virus förkortas EAV (Equine Arteritis Virus). Det ena är alltså namnet på sjukdomen det andra på virus.
Förekomst
Det första fastställda fallet av virusarterit diagnostiserades i Ohio, USA, år 1953 men historiska dokument tyder på att sjukdomen funnits i Europa sedan 1800-talet. Idag är sjukdomen spridd i hela världen förutom Japan och Island.
Infektioner med virusarterit är ovanlig inom hästpopulationen i Sverige men det finns hingstar som är kroniskt smittade av viruset. Dessa smittbärare påvisas oftare bland varmblodiga trav- och ridhästar än fullblod. Enstaka fall har diagnostiserats i Sverige mellan 1997 och 2006.
Symtom
Luftvägsinfektion orsakad av EAV kan vara svår att upptäcka, eftersom den virustyp som idag återfinns i Sverige ofta ger subkliniska symtom. Lindrig temperaturstegring och lindriga förkylningssymtom kan förekomma som enda tecken på sjukdom.
Vid klinisk sjukdom ses:
Hög feber, upp till 41°C, som kan kvarstå i 2-9 dagar.
Luftvägsinfektion.
Nedsatt allmäntillstånd och aptit.
Ögoninflammation (så kallat ”pink eye”).
Ödem i benen och under buken samt även i förhud och pung hos hingst och runt juvret hos sto.
Hästen kan röra sig stelt och små strimformiga blödningar i slemhinnorna kan ses.
Dräktiga ston som smittas kastar oftast i slutet av den akuta infektionsfasen eller under konvalescensperioden på grund av inflammation i livmoder och fosterhinnor och sjunkande progesteronnivåer. Abort förekommer mellan 3:e och 10:e dräktighetsmånaden men även levandefödda, av infektionen svaga föl, ses.
Smittämne
Virusarterit orsakas av ekvint arteritvirus, EAV, ett RNA-virus i familjen Arteriviridae, som angriper små artärer, arterioler. Endast en serotyp av viruset finns. Av denna serotyp finns flera stammar med olika virulens. Viruset är känsligt för värme och uttorkning men kan i fryst sperma kvarstå i infektiös form under flera år.
Smittvägar
Sjukdomen smittar på två sätt, dels genom luftburen smitta, dels genom venerisk smitta vid betäckning eller inseminering av färsk, kyld eller fryst sperma.
Virusbärande hingstar spelar stor roll för smittspridningen och de kan bära viruset i könskörtlarna under lång tid, i vissa fall för alltid som kroniska smittbärare. Virus sprids via sperman i samband med betäckning eller seminering, även med fryst sperma eftersom virus tål att frysas. Virusförökningen är hormonberoende och det har visat sig att viruset försvinner om hingsten kastreras. Ston som saknar immunitet mot sjukdomen och betäcks eller insemineras med sperma från virusbärande hingstar blir vanligtvis infekterade. I akut skede av sjukdomen smittar dessa ston andra hästar endera via luftvägsburen smitta eller via aborterade foster och infekterad urin.
Patogenes
Inkubationstiden vid smitta som överförs vid betäckning eller seminering är vanligen cirka 6-8 dagar. Vid luftvägssmitta varierar inkubationstiden mellan 3 och 14 dagar. Valacker, ston och föl blir troligtvis inte bärare av viruset längre tid än under den akuta sjukdomsfasen som är cirka 3-4 veckor. Viruset söker sig till de små blodkärlen, arteriolerna, och orsakar blödningar och svullnader. Vid luftvägsinfektion angriper viruset slemhinnan i andningsvägarna och orsakar inflammation och nedsatt immunförsvar.
Diagnos
Diagnos kan inte ställas enbart på kliniska fynd. För diagnos krävs att virus påvisas i sperma, nässvabbprov, aborterade foster eller i urin. Vid klinisk misstanke om virusarterit kan smittämnets arvsmassa spåras med PCR-teknik Med denna teknik kan diagnosen fastställas säkrare och under en längre tidsperiod av sjukdomen än med äldre viruspåvisande metoder.
En annan möjlighet att diagnostisera sjukdomen är med serologi, påvisande av antikroppsstegring mot virus i serum. Serologi är användbar för att ställa en retrospektiv diagnos och för att övervaka sjukdomen. Den analysmetod som används för antikroppsbestämning är SN-test, serumneutralisationstest.
För frågor om analystid hänvisas till respektive analyslaboratorium.
Behandling
Det finns idag ingen fungerande behandling eftersom sjukdomen orsakas av virus. För de flesta virusinfektioner gäller att hästen ges tillfälle till vila cirka en månad efter infektion och vid behov även får understödjande behandling för att snabbare tillfriskna. Hingstar som är kroniska smittspridare av virus i sperma kan inte behandlas, dock försvinner virus om de kastreras. Det förekommer också att infektionen spontanläker
hitta denna information på statens veterinärmedicinska anstalts hemsida
...lärde jag mig nått nytt idag
