Chihuahuaavel

[Ramona]

Än så länge har jag inte hittat någon uppfödare som uppfyller kriterierna vad gäller hälsa (utifrån det som går att utläsa från Avelsdata, vill säga); är det inte patella så är det inavel eller PRA eller... ja.

Har du pratat med avelsrådet?

Jag känner spontant att kan du inte hitta en uppfödare som du har förtroende för, med alla de chihuahua-uppfödare som finns just nu, är kanske inte chihuahuan rätt ras för dig? Det kanske finns någon annan ras du tycker skulle passa. Någon lite mer friska?

Själv har jag en vavva som nu är 13 år gammal. Hon är kärnfrisk. Ingen patella, ingen öppen fontanell, etc, etc. Nu märker man ju på henne att hon börjar bli tröttare och stelare än hon var som ung, men hon springer fortfarande runt på gården, är med i stallet, etc. Däremot tröttnar hon fortare nu än förr och vill gärna gå in och lägga sig i hennes biabädd framför elementet. Hennes mormorsmormorsmormor eller liknande ner i ledet blev 22 år gammal. Hon sprang också omkring och var pigg, ingen patella, inga konstigheter. Däremot hade hon inga tänder kvar, de tappade hon successivt efter 17-års ålder enligt uppfödaren. Ändå starkt jobbat!

Det finns många bra uppfödare, men jo, många hundar är ju inte helt friska. Däremot tror jag att det är få som medvetet avlar på dessa djur. Dessutom har det under de senaste 15 åren importerats enorma mängder chihuahua från USA och England, vilket är stora chihuahualänder, så snackar vi inavel är den problematiken mer eller mindre helt borta nu. Jämför du chihuahuaaveln nu och för 25 år sedan så är det ju mycket bättre nu än då.

 

[Ramona]

Jag kollade RAS för chihuahua och där står att "önskvärd inavelsgrad bör ej överstiga 2,5% per kull". Det borde inte vara svårt att hålla sig under den gränsen eftersom även chihuahuan har en bred avelsbas. Ändå påträffar jag flertalet kullar med onödigt hög inavelsgrad på sisådär 3-7% (gärna i kombination med patella på alla håll och kanter ). Hur tänker man egentligen då?

Fast vart hittar du dessa uppfödare? Eller är det bara på avelsdata du kollar??

 

[Perrito]

Håller mig för tillfället till fråga 1: nej, nej, nej - för mig ska föräldradjuren vara patellakollade med grad 0/0. Alltså helt friade och helst flera led bakåt då patella luxation är vanligt. Jag har inte chihuahua, men väl en annan ras där det dyker upp titt som tätt och även om det inte är krav, så används till 99% endast fria föräldrar i aveln.

Jag önskar att fler chihuahuauppfödare kunde vara lika föredömliga. Rättare sagt, det borde vara en självklarhet att arbeta på det sättet i avel av alla raser med (hög) förekomst av patella luxation. Jag menar, det säger ju sig självt att man inom rasen inte kan ha som mål att minska patella samtidigt som man fortsätter avla på både diagnostiserade föräldradjur och/eller föräldradjur som har patella bakom sig. Ett av ytterst få krav för chihuahuor som ska gå i avel är att de måste patellaundersökas innan parning, efter 12 månaders ålder. Så det är ju inte som att någon uppfödare inte vet om ifall tiken och/eller hanen skulle ha patella. Det är då ett medvetet val att föra patellan vidare fastän man rimligen som uppfödare (som inom din ras) snarare borde vilja motverka spridningen. Men då kanske det är viktigare att något eller båda av föräldradjuren har si och så många utställningsmeriter snarare än att de är friska?!

 

[russinbulle]

Jag önskar att fler chihuahuauppfödare kunde vara lika föredömliga. Rättare sagt, det borde vara en självklarhet att arbeta på det sättet i avel av alla raser med (hög) förekomst av patella luxation. Jag menar, det säger ju sig självt att man inom rasen inte kan ha som mål att minska patella samtidigt som man fortsätter avla på både diagnostiserade föräldradjur och/eller föräldradjur som har patella bakom sig. Ett av ytterst få krav för chihuahuor som ska gå i avel är att de måste patellaundersökas innan parning, efter 12 månaders ålder. Så det är ju inte som att någon uppfödare inte vet om ifall tiken och/eller hanen skulle ha patella. Det är då ett medvetet val att föra patellan vidare fastän man rimligen som uppfödare (som inom din ras) snarare borde vilja motverka spridningen. Men då kanske det är viktigare att något eller båda av föräldradjuren har si och så många utställningsmeriter snarare än att de är friska?!

Har dom tagit bort krav på fria föräldradjur - eller har dom inte haft ? Vet att en tidigare granne inte fick ersättning för operation av patella luxation på sin chihuahua då föräldrarna inte var fria.

 

[Perrito]

Har du pratat med avelsrådet?

Jag känner spontant att kan du inte hitta en uppfödare som du har förtroende för, med alla de chihuahua-uppfödare som finns just nu, är kanske inte chihuahuan rätt ras för dig? Det kanske finns någon annan ras du tycker skulle passa. Någon lite mer friska?

Själv har jag en vavva som nu är 13 år gammal. Hon är kärnfrisk. Ingen patella, ingen öppen fontanell, etc, etc. Nu märker man ju på henne att hon börjar bli tröttare och stelare än hon var som ung, men hon springer fortfarande runt på gården, är med i stallet, etc. Däremot tröttnar hon fortare nu än förr och vill gärna gå in och lägga sig i hennes biabädd framför elementet. Hennes mormorsmormorsmormor eller liknande ner i ledet blev 22 år gammal. Hon sprang också omkring och var pigg, ingen patella, inga konstigheter. Däremot hade hon inga tänder kvar, de tappade hon successivt efter 17-års ålder enligt uppfödaren. Ändå starkt jobbat!

Det finns många bra uppfödare, men jo, många hundar är ju inte helt friska. Däremot tror jag att det är få som medvetet avlar på dessa djur. Dessutom har det under de senaste 15 åren importerats enorma mängder chihuahua från USA och England, vilket är stora chihuahualänder, så snackar vi inavel är den problematiken mer eller mindre helt borta nu. Jämför du chihuahuaaveln nu och för 25 år sedan så är det ju mycket bättre nu än då.

Nej, avelsrådet har jag inte pratat med.

Jag förstår om det kan framstå som att jag vill hävda att alla chihuahor är sjuka, eller liknande. Det är inte min avsikt. Jag vet mycket väl att friska chihuahor finns (den jag har just nu, bl.a.), men blir aningen skraj när jag upptäcker hur somliga uppfödare väljer att avla. Det jag skrev var att jag "än så länge" inte har hittat någon som möter mina kriterier för hälsa, men sökan är ju långt ifrån över Och det är uppmuntrande att läsa om din tik och hennes släkting som blivit så gamla! Det är det jag önskar för mina hundar också, att de ska få långa och framför allt friska liv.

En ganska övervägande anledning till att jag är så extremt noga med framtida nya hundars hälsa är att jag har varit tvungen att avliva en 11 månaders chihuahuavalp på grund av att hon hade flera, väldigt svåra medfödda defekter/sjukdomar. I slutskedet kunde hon varken stå eller gå men var samtidigt helt klar i huvudet, så att hon försökte och ville men kunde helt enkelt inte röra sig. Att se den lilla hunden på det sättet, hon som verkligen älskade att gå på promenad och springa och som följde mig överallt som en skugga... nej, det var bara fruktansvärt och totalt hjärtekrossande.

Hennes sjukdom hade ingenting att göra med oseriös avel och jag lägger ingen som helst skuld på uppfödaren. Men den här erfarenheten har satt sina spår och jag vill helt enkelt göra allt jag kan för att förhindra att något liknande händer igen. Därav mina något frenetiska efterforskningar

 

[Perrito]

Fast vart hittar du dessa uppfödare? Eller är det bara på avelsdata du kollar??

Jag hittar många genom SKK:s lista över chihuahuauppfödare.

 

[Perrito]

Har dom tagit bort krav på fria föräldradjur - eller har dom inte haft ? Vet att en tidigare granne inte fick ersättning för operation av patella luxation på sin chihuahua då föräldrarna inte var fria.

Jag har inte hittat något om att föräldrarna måste vara fria, men däremot att deras sammanlagda patellagrad inte får överstiga 2. Det är tydligen alltså fullt tillåtet att avla på hundar med grad 2 även om det inte rekommenderas.

 

[dobbis]

Har dom tagit bort krav på fria föräldradjur - eller har dom inte haft ? Vet att en tidigare granne inte fick ersättning för operation av patella luxation på sin chihuahua då föräldrarna inte var fria.

Det är känd status som gäller,men inte avel på värre än 2or ,så har hanen 2 måste tiken ha 0

 

[Ramona]

Det jag skrev var att jag "än så länge" inte har hittat någon som möter mina kriterier för hälsa

Jag tror att du tänker för snävt. Det är klart att vi alla vill ha friska och sunda hundar, men det är just det som är problematiken inom en ras - det finns problem som är värre än andra och som man fokuserar på under vissa tider.

Du har tex hängt upp dig på patellaresultaten, men för mig är vissa saker viktigare, tex tandstatusen. Alla små raser har problem med tänkerna, men jag tror att chihuahua är mest drabbad. Många saknar ju ens ett 6-6 bett, och tänderna står åt alla håll. Hade jag en hane med superfin mun som förvärvar bra tänder, hade jag absolut kunnat tumma på om hans pappa hade 1r på patellan, så länge han själv var 0-0. Samma sak med öppen fontanell. Det är ingenting som syns på avelsdata, men där mycket finns att göra i rasen. In med avelsdjur som är så bra de kan vara. Patella är inte egentligen farligt för hunden, men en öppen fontanell är! Det är direkt livsfarligt och skadligt! Här hade jag också kunnat tumma på patellan bak i leden för att avla bort mer akuta problem inom rasen.

En uppfödare som haft problem med mentaliteten, rädslor etc, är kanske helt inriktad på att stabilisera upp sina avelsdjur. Avel är långsiktig och ibland måste man tänka bort något för att satsa på att förbättra något som är mer akut. Patella bak i leden är inte akut.

Allt är ju knappast det som syns på avelsdata.

 

[russinbulle]

Det är känd status som gäller,men inte avel på värre än 2or ,så har hanen 2 måste tiken ha 0

Gräsligt att 2 or får användas i avel i en så pass stor ras

 

[Perrito]

Jag tror att du tänker för snävt. Det är klart att vi alla vill ha friska och sunda hundar, men det är just det som är problematiken inom en ras - det finns problem som är värre än andra och som man fokuserar på under vissa tider.

Du har tex hängt upp dig på patellaresultaten, men för mig är vissa saker viktigare, tex tandstatusen. Alla små raser har problem med tänkerna, men jag tror att chihuahua är mest drabbad. Många saknar ju ens ett 6-6 bett, och tänderna står åt alla håll. Hade jag en hane med superfin mun som förvärvar bra tänder, hade jag absolut kunnat tumma på om hans pappa hade 1r på patellan, så länge han själv var 0-0. Samma sak med öppen fontanell. Det är ingenting som syns på avelsdata, men där mycket finns att göra i rasen. In med avelsdjur som är så bra de kan vara. Patella är inte egentligen farligt för hunden, men en öppen fontanell är! Det är direkt livsfarligt och skadligt! Här hade jag också kunnat tumma på patellan bak i leden för att avla bort mer akuta problem inom rasen.

En uppfödare som haft problem med mentaliteten, rädslor etc, är kanske helt inriktad på att stabilisera upp sina avelsdjur. Avel är långsiktig och ibland måste man tänka bort något för att satsa på att förbättra något som är mer akut. Patella bak i leden är inte akut.

Allt är ju knappast det som syns på avelsdata.

Naturligtvis går det aldrig att helt gardera sig vad gäller sjukdomar hos en hund (eller vilken annan levande varelse som helst, för den delen). Jag har bara tänkt som så att jag vill ha bästa möjliga utgångsläge och helt enkelt vara så insatt som möjligt i framtida hunds härstamning. Mina efterforskningar på Avelsdata och uppfödares hemsidor är ett första steg i att bilda mig en uppfattning om hur olika uppfödare arbetar. Jag kanske borde ha förtydligat att jag inte tror att enbart den informationen skulle ge mig en komplett bild av avelsarbetet.

Jag är också medveten om att patella inte är det värsta hälsoproblemet inom rasen. Men jag blir aningen skeptisk när det läggs så stor vikt vid att det ska avlas bort samtidigt som det ändå avlas vidare på i såpass stor utsträckning. Det ser helt enkelt inte seriöst ut i mina ögon. Det är lite därför jag frågade i mitt första inlägg hur petig jag bör vara vad gäller förekomst av patella i en stamtavla.

Jag förstår resonemanget bakom det du skriver om att bortse från ett problem till förmån för ett mer akut; det är något jag kan köpa till skillnad från att avla på hundar med patella enbart för deras utseendes skull. Så tack för värdefull input! Det är väl sådant jag får ta reda på i nästa steg genom att prata med respektive uppfödare, hur de resonerar kring val av avelsdjur och så vidare

 

[Lenis]

De ovan har svarat bra på dina frågor. Tänkte bara bidra med det lilla jag 'kan' om Chihuahua-aveln.

Har en vän som varit uppfödare av just Chihuahua. Hon lämnade den aveln då hon ansåg att det började bli en allt för utbredd trend att avla på klotrunda huvuden (vilket fick följden av att fler hundar fick fontaneller som aldrig stängs), utstående ögon och korta nosar. Mer och mer andningsproblem, mer och mer problem med patella, mer och mer problem med valpning ect. Hon kände att varken hälsan eller mentaliteten var prioritering inom Chihuahua-aveln, utan enbart ett visst utseende.

Alltid något att tänka på.

Hur många år höll hon på? För jag har iofs bara hållit på sedan tio år drygt men ser inte att PL blir vanligare i nån större utsträckning som sådan, man måste ta hänsyn till att förr var det inte ett tvång att kolla och när det blir ett tvång kollas betydligt fler avelsdjur= fler drabbade syns i statistiken. Mentaliteten har som på många dvärgraser inte varit prioriterad, vilket var en av anledningarna att jag började avla. Jag upplevde att jag ville göra skillnad.

Oj, tack, vilken komplimang!
Dessvärre skulle jag nog också, liksom din vän, bli utfryst i uppfödarkretsar. Det måste vara provocerande för dem att någon påtalar den stora rosa elefanten i rummet som de själva gör allt för att förneka. Väldigt synd att hon till sist slutade med sin uppfödning (även om jag kan förstå varför); i annat fall hade jag nog mycket väl kunnat tänka mig att köpa valp av henne!
.

Fast har du den åsikten om uppfödare generellt bör du kanske inte köpa hund alls..? Jag hade inte velat köpa hund om jag ansåg att samtliga uppfödare skulle bli provocerade av att tala om rasens fel och brister. Det är dessutom osant (blir lite provocerad här faktiskt eftersom jag själv kämpar som sjutton), vi är många som kämpar för att lyfta problem osv. Sedan finns det absolut de som snarare motarbetar oss och flera stora kennlar (även världskända) som inte alls uppskattar om man påtalar att deras uppfödning har en allvarlig åkomma. Det är sjukt trist. Själv har jag fått en avkomma med allvarlig sjukdom, jag erbjöd mig att köpa tillbaka (det ville inte ägarna), tiken tagen ur avel, meddelade hanhundsägaren.. som fortsätter avla på hunden. Sedan meddelade jag övriga med nära släktingar men tja inget större intresse där. Visst oklar nedärvning så det finns inga krav på att ta föräldradjuren ur avel, men för mig finns inget alternativ när det gäller en allvarlig diagnos där man inte vet riktigt hur ärftligt det är. Har även fått en som jag ögonlyst med "mycket lindrig vitreusprolaps" och den sålde jag till sällskap, billigt och med info om diagnosen. Men jag har tagit en extremt stor del av mina djur ur avel pga just hälsa och även temperament som jag tyckt brustit på ett par, och jag har verkligen fått en del negativt av det om jag får gissa. Likadant har jag varit väldigt öppen med om jag fått snitt och anledning till det. Har fått pm och samtal från andra uppfödare som är glada att jag vågar dela med mig men själva skriver att de inte vågar/orkar ta smällen som blir. Så egentligen har du en poäng, men det är de uppfödarna man inte vill åt och det finns många som verkligen försöker göra skillnad till det bättre. Det finns mycket skit bland flera av de stora drakarna med många vinster o titlar på sina uppfödningar, om man bara börjar kolla runt lite, och det är lite trist att titlar är det enda som liksom blir en kvalitetsstämpel. Sedan är vi sorgligt få som ögonlyser i mitt tycke, och då särskilt få som fortsätter lysa och inte tycker det är grönt ljus 4 life efter en koll vid ett år typ. Jag är övertygad om att det finns ett enormt mörkertal med ögonsjukdomar, PRA och mycket annat hittas mer och mer.

Jag tror att du tänker för snävt. Det är klart att vi alla vill ha friska och sunda hundar, men det är just det som är problematiken inom en ras - det finns problem som är värre än andra och som man fokuserar på under vissa tider.

Du har tex hängt upp dig på patellaresultaten, men för mig är vissa saker viktigare, tex tandstatusen. Alla små raser har problem med tänkerna, men jag tror att chihuahua är mest drabbad. Många saknar ju ens ett 6-6 bett, och tänderna står åt alla håll. Hade jag en hane med superfin mun som förvärvar bra tänder, hade jag absolut kunnat tumma på om hans pappa hade 1r på patellan, så länge han själv var 0-0. Samma sak med öppen fontanell. Det är ingenting som syns på avelsdata, men där mycket finns att göra i rasen. In med avelsdjur som är så bra de kan vara. Patella är inte egentligen farligt för hunden, men en öppen fontanell är! Det är direkt livsfarligt och skadligt! Här hade jag också kunnat tumma på patellan bak i leden för att avla bort mer akuta problem inom rasen.

En uppfödare som haft problem med mentaliteten, rädslor etc, är kanske helt inriktad på att stabilisera upp sina avelsdjur. Avel är långsiktig och ibland måste man tänka bort något för att satsa på att förbättra något som är mer akut. Patella bak i leden är inte akut.

Allt är ju knappast det som syns på avelsdata.

HELT enig. Vanligt nybörjartänk (inget illa ment!) att snöa in på PL, men en etta (nu har jag inte själv avlat på det på föräldradjur men längre bak är det extremt svårt att undvika helt) stör knappast hunden jämfört med så extremt mkt andra sjukdomar o besvär.. för att inte tala om taskiga temperament, osunda rörelser, taskig tandstatus så de börjar tappa tänder vid bara några års ålder, vattenskalle, PRA, EP, syringomyeli, ja listan kan ju göras lång. Jag tycker dock faktiskt att tandstatusen verkar gå långsamt åt rätt håll nu, men då ser jag ju främst de som ställs, buskaveln är en annan femma. Många domare har ju iaf blivit mkt petiga med bett. Sedan säljs det ju extremt många som inte ser ut som chihuahuor alls och oavsett vad man anser om exteriöravel så är det ju bara en liten hund och ingen chihuahua om man skiter i hur de bör se ut. Och ser jag en annons till med valpar som ser ut som getter där det står "lovande" (argh) eller "gulliga bilder" på valpar som ser riktigt vattenskalliga ut o alla kommenterar att åååh så söt, då får jag spader.

Nu ska jag sluta skriva uppsats

 

[Solis]

Vad gäller chihuahuans storlek så tycker jag åtminstone inte att de behöver vara extremt pyttesmå, eftersom det bara gör dem ännu mer predisponerade för diverse åkommor. Jag har för mig att jag har läst någonstans att en avelstik åtminstone ska/rekommenderas väga 2kg eller mer, vilket är fullt rimligt och borde vara ett krav. Enligt rasstandard får chihuahuan väga från 500g till 3kg, men ärligt talat, finns det vuxna 500g-individer som är fullt friska? Nej, sånt där "teacup"-trams leder bara till onödigt lidande för hundens del. Så om inte annat kan man ju till att börja med satsa på att sålla bort de pytteminsta individerna.

500 g låter väldigt litet och knappast något att eftersträva...

I övrigt så vet inte jag om storleken i sig har så stor betydelse (om man inte tänker på ovanstående extrem). Jag hade för många år sedan en tik som i sin glans dagar vägde stadigt 1.8 kg och var något av det sundaste i hundväg jag har träffat på. Hon hade lite problem med analsäckarna som 15-åring, men i övrigt frisk som en nötkärna ända tills hon fick somna in som 18-åring av ålderdomssvaghet. Tuff hund som dessutom blev champion. Det stora flertalet av hundarna från samma uppfödare var i samma storleksklass och genomsunda, de blev oftast mycket gamla, min var inget undantag. Uppfödaren var en av de främsta på sin tid, tyvärr avliden sedan många år.
Har sett, och mina föräldrar har ägt, större hundar, 3-4 kg klassen som haft hälsoproblem, svårt med valpning osv osv.

Tror säkert att aveln har blivit sämre, ffa i takt med att rasen blivit så otroligt populär. Och jag är böjd att hålla med om att mentaliteten inte verkar vara något man satsar på. Förr ansågs det fint med öppen fontanell (skitfarligt, mina föräldrar hade en liten hane för väldigt många år sedan med öppen fontanell. Han råkade i slagsmål med en annan hane som bet honom över huvudet, resultatet blev epilepsi och en för tidig död) och rubinögon, patellaluxation har alltid varit ett problem liksom tikar som haft svårt att valpa. Hade önskat en bättre utveckling, men uppenbarligen inte.

 

[Fisherling]

Hur många år höll hon på? För jag har iofs bara hållit på sedan tio år drygt men ser inte att PL blir vanligare i nån större utsträckning som sådan, man måste ta hänsyn till att förr var det inte ett tvång att kolla och när det blir ett tvång kollas betydligt fler avelsdjur= fler drabbade syns i statistiken. Mentaliteten har som på många dvärgraser inte varit prioriterad, vilket var en av anledningarna att jag började avla. Jag upplevde att jag ville göra skillnad.

Nu berättar jag ju enbart vad jag kommer ihåg att hon sagt, jag har själv ingen patella-ras och inte har jag någon speciell kunskap om Chihuahua, så jag kan inte säga något om statistiken eller liknande.

Jag vet inte hur länge hon avlat, men det är ett bra tag iallafall. Hon lämnade aveln innan jag träffade henne, och det är väl... Fem år sen nu?

 

[Lovisaleonora]

Rent generellt tycker jag det alla borde sträva efter att få fram så sunda djur som möjligt, oavsett art, ras och övriga avelsmål. Det är för mig grunden för all avel. Sedan kommer en sund rasbeskrivning som gör att rasen kan fortsätta vara just den rasen, och därefter kommer tycke och smak (färgavel etc).

Och redan på första tröskeln faller det om vi helt plötsligt börjar tumma på hur friska djuren ska vara. Ju populärare ras, desto okunnigare köpare kan man väl konstatera. Då går det att producera och tjäna pengar på osunda individer också, vilket många drar nytta av. Och plötsligt har man utarmat stora delar av en ras. Det är ju inte första gången det händer, tråkigt nog.

Jag tycker absolut avelsmålen ska vara högt satta, även om man försöker aldrig så mycket kommer det alltid att bli vissa gånger äpplet faller långt från päronträdet. Och då är det ju frågan om var man hamnar om man inte siktar mot stjärnorna. Under marknivå?

 

[Perrito]

Fast har du den åsikten om uppfödare generellt bör du kanske inte köpa hund alls..? Jag hade inte velat köpa hund om jag ansåg att samtliga uppfödare skulle bli provocerade av att tala om rasens fel och brister. Det är dessutom osant (blir lite provocerad här faktiskt eftersom jag själv kämpar som sjutton), vi är många som kämpar för att lyfta problem osv. Sedan finns det absolut de som snarare motarbetar oss och flera stora kennlar (även världskända) som inte alls uppskattar om man påtalar att deras uppfödning har en allvarlig åkomma. Det är sjukt trist. Själv har jag fått en avkomma med allvarlig sjukdom, jag erbjöd mig att köpa tillbaka (det ville inte ägarna), tiken tagen ur avel, meddelade hanhundsägaren.. som fortsätter avla på hunden. Sedan meddelade jag övriga med nära släktingar men tja inget större intresse där. Visst oklar nedärvning så det finns inga krav på att ta föräldradjuren ur avel, men för mig finns inget alternativ när det gäller en allvarlig diagnos där man inte vet riktigt hur ärftligt det är. Har även fått en som jag ögonlyst med "mycket lindrig vitreusprolaps" och den sålde jag till sällskap, billigt och med info om diagnosen. Men jag har tagit en extremt stor del av mina djur ur avel pga just hälsa och även temperament som jag tyckt brustit på ett par, och jag har verkligen fått en del negativt av det om jag får gissa. Likadant har jag varit väldigt öppen med om jag fått snitt och anledning till det. Har fått pm och samtal från andra uppfödare som är glada att jag vågar dela med mig men själva skriver att de inte vågar/orkar ta smällen som blir. Så egentligen har du en poäng, men det är de uppfödarna man inte vill åt och det finns många som verkligen försöker göra skillnad till det bättre. Det finns mycket skit bland flera av de stora drakarna med många vinster o titlar på sina uppfödningar, om man bara börjar kolla runt lite, och det är lite trist att titlar är det enda som liksom blir en kvalitetsstämpel. Sedan är vi sorgligt få som ögonlyser i mitt tycke, och då särskilt få som fortsätter lysa och inte tycker det är grönt ljus 4 life efter en koll vid ett år typ. Jag är övertygad om att det finns ett enormt mörkertal med ögonsjukdomar, PRA och mycket annat hittas mer och mer.

HELT enig. Vanligt nybörjartänk (inget illa ment!) att snöa in på PL, men en etta (nu har jag inte själv avlat på det på föräldradjur men längre bak är det extremt svårt att undvika helt) stör knappast hunden jämfört med så extremt mkt andra sjukdomar o besvär.. för att inte tala om taskiga temperament, osunda rörelser, taskig tandstatus så de börjar tappa tänder vid bara några års ålder, vattenskalle, PRA, EP, syringomyeli, ja listan kan ju göras lång. Jag tycker dock faktiskt att tandstatusen verkar gå långsamt åt rätt håll nu, men då ser jag ju främst de som ställs, buskaveln är en annan femma. Många domare har ju iaf blivit mkt petiga med bett. Sedan säljs det ju extremt många som inte ser ut som chihuahuor alls och oavsett vad man anser om exteriöravel så är det ju bara en liten hund och ingen chihuahua om man skiter i hur de bör se ut. Och ser jag en annons till med valpar som ser ut som getter där det står "lovande" (argh) eller "gulliga bilder" på valpar som ser riktigt vattenskalliga ut o alla kommenterar att åååh så söt, då får jag spader.

Nu ska jag sluta skriva uppsats

Jag tackar för din "uppsats", det var väldigt glädjande att läsa!

För att förtydliga: nej, jag anser inte att precis alla uppfödare har samma typ av resonemang bakom sin avel (dvs exteriör framför hälsa). Jag åsyftade den grupp av människor som har det och som motsätter sig förändringar i sitt eget tankesätt. Jag skulle inte heller vilja köpa hund om jag ansåg att varenda uppfödare var så inskränkt. Det är ju det som är syftet med mina efterforskningar, att försöka hitta uppfödare vars tankesätt (till stor del) överensstämmer med mitt eget.

Och som jag skrev i mitt senaste svar i tråden angående patella:

Jag är också medveten om att patella inte är det värsta hälsoproblemet inom rasen. Men jag blir aningen skeptisk när det läggs så stor vikt vid att det ska avlas bort samtidigt som det ändå avlas vidare på i såpass stor utsträckning. Det ser helt enkelt inte seriöst ut i mina ögon. Det är lite därför jag frågade i mitt första inlägg hur petig jag bör vara vad gäller förekomst av patella i en stamtavla.

Jag förstår resonemanget bakom det du skriver om att bortse från ett problem till förmån för ett mer akut; det är något jag kan köpa till skillnad från att avla på hundar med patella enbart för deras utseendes skull.

Och så har jag ju, som tidigare nämnt i tråden, en oerhört smärtsam erfarenhet av svårare sjukdom hos chihuahua som har gjort mig än mer medveten om de riktigt allvarliga hälsoproblem som förekommer...

Jag tycker att det låter som att du har en oerhört sund inställning till det här med hälsa och verkligen anstränger dig för att göra skillnad! Du är sannolikt den typen av uppfödare jag skulle kunna tänka mig att köpa valp ifrån

Tack för att du tog dig tid att berätta så mycket!

 

[Lenis]

Tycker faktiskt hela tråden är väldigt glädjande vad gäller temat. En eloge till TS som tänker betydligt längre än "gulligast o minst möjliga valp". Jag haft nekat en o annan intressent för att de verkar mer lämpade att köpa sin nya fyrbening i närmaste leksaksaffär.. (Som parentes: Kan säga som så att INGEN av alla de som letat tik till avel (för majoriteten som vill köpa tik vill avla, tyvärr) och inte varit uppfödare sedan tidigare har frågat mig om hur mamman till valparna fungerat i avel. Eller längre bak i leden. Detta på en ras med stora problem med snitt.. Ingen har velat veta hur mamman/pappan ser ut i käften heller. Osv. Jag väntar verkligen på att folk som inte brinner för rasen ska ge f*n i att avla. Det vore det bästa som kunde hända! Folk som ska ta en kull för att det är gulligt med valpar..suck.)

 

[Perrito]

Tycker faktiskt hela tråden är väldigt glädjande vad gäller temat. En eloge till TS som tänker betydligt längre än "gulligast o minst möjliga valp". Jag haft nekat en o annan intressent för att de verkar mer lämpade att köpa sin nya fyrbening i närmaste leksaksaffär.. (Som parentes: Kan säga som så att INGEN av alla de som letat tik till avel (för majoriteten som vill köpa tik vill avla, tyvärr) och inte varit uppfödare sedan tidigare har frågat mig om hur mamman till valparna fungerat i avel. Eller längre bak i leden. Detta på en ras med stora problem med snitt.. Ingen har velat veta hur mamman/pappan ser ut i käften heller. Osv. Jag väntar verkligen på att folk som inte brinner för rasen ska ge f*n i att avla. Det vore det bästa som kunde hända! Folk som ska ta en kull för att det är gulligt med valpar..suck.)

Det låter bedrövligt att det är såpass många som söker tik till avel utan att ens verka veta vad de ska titta efter och vad de bör ta reda på. Bara för att gemene man kan ta valpar betyder det ju inte att det är en bra idé. Tvärtom så förstör det väl snarare för uppfödare som verkligen arbetar för att förbättra rasen? Och det värsta av allt är alla de hundar som blir lidande helt i onödan bara på grund av somliga personers egoism och/eller okunskap (gäller förstås alla raser). Om ändå fler hade förmågan att tänka längre än "Åååhh söta valpar puttinutt gosgulligull!!!! " och se till vad som faktiskt är bättre för hundarna i ett längre perspektiv...

 

[Perrito]

Jag har en ny fråga.
Vad kan det finnas för anledningar till att en hund blir avelsspärrad? Nu menar jag inte när en tik har uppnått 5 kullar utan när det på Avelsdata står att hunden är avelsspärrad och att man ska kontakta ägaren för mer info.

 

[Ramona]

Jag har en ny fråga.
Vad kan det finnas för anledningar till att en hund blir avelsspärrad? Nu menar jag inte när en tik har uppnått 5 kullar utan när det på Avelsdata står att hunden är avelsspärrad och att man ska kontakta ägaren för mer info.

Hon kan vara snittad. Normalt sett rekommenderar man inte att en snittad tik ska få fler kullar. Och hos en uppfödare blir den hunden lite oanvändbar och den säljs vidare till ett sällskapshem med avelsspärr. Det kan också vara så att en hund har någon defekt som man inte vill ska gå vidare.

Tyvärr kan man ju alltid avla på en avelsspärrad tik. Avkommorna blir inte reggade i SKK, men de går ju att sälja som blandraser på Blocket.