Glömde den men du har helt rätt
Känns som att granen är på väg bort lite, pga granbarkborren. Åtminstone monokulturen fungerar ju inte riktigt som de har tänkt...
Jag läste att du skrev att fjällkor hade en mjölk med högre fetthalt och vad jag hittat verkar det inte stämma utan fetthalten är ungefär samma som hos "vanliga" kor, vilket jag skrev. Men att proteinsammansättningen däremot gör mjölken bättre för osttillverkning. Jag har inte skrivit något om hur effektiva de är.
Här odlas det gran och det även på mark som inte passar den utan är typiska tallmarker.
Även vid nyplanteringar? Jag har för mig att skogsbolaget här sa att de inte skulle plantera gran, utan något annat (tall eller löv eller något annat), på de marker som de nyligen slutavverkat och där det tidigare varit gran (och granbarkborreangrepp).
Jag kan inte svära på hur det ser ut idag men för ett år sedan var det gran
Tog jag som en kritik mot min kommentar att de var effektiva. (utan att vara högproducerande. Effektiv är att få ut mycket av små resurser) Som i effektiva på att omsätta foder till mjölk. Vilket de var även enligt din källa. Som också beskrev dem som effektiva.
Nej, jag tror inga kor klarar att hitta tillräckligt med mat i en svensk skog vintertid, i synnerhet inte om det dessutom är mycket snö.
Ja det var ngt med att inte ha den för långt söderut och inte på för torra? blöta? marker, något av det.
De är ju ändå tamdjur och meningen är väl att det är så de ska hållas. Dvs möjlighet att vara inne och ufodrade på vintern.
Frågan är vad för långt söderut innebär? Där jag hade häst förut, några mil norr om Uppsala så hade de problem med granbarkborren också. Men detta är rätt långt ifrån mitt kunskapsområde. Spontant så är det väl monokulturen som är grundproblemet i den frågan.
Det var ingen kritik utan ett förslag på sammanfattning av rasen: att fjällkon producerar liten mängd mjölk (runt 5000 kg per år läste jag) men är effektiv i foderomvandlingen - effektiv men lågproducerande.
De producerar mer än dubbelt så mycket per ko också.
Det resonemanget blir underligt, det är inte antalet kor som avgör mängden metan. En högproducerande ko ger större metanutsläpp än en ko som producerar mindre och särskilt om den dessutom går på bete, SLU har gjort studier som visar det i alla fall, så även ur den aspekten borde kor gå ute på bete. Till det kommer koldioxidutsläppen från maskinerna som skall skörda vallfodret och även ökad användning av konstgödsel.
Ingen aning, jag uppfattade att de tex odlar gran i Skåne. Tror hela Sverige drabbades men att utbrottet kanske inte skulle blivit så stort om det inte fått utrymme att växa på fel ställen? Vet inte faktiskt. Inte satt mig in i saken, bara skummat ngn artikel.
Man arbetar ju på den saken. Dels verkar svenska traditionella betesmarker som är trädbevuxna (ligger nära skog i trädmängd om man tänker södra EU och har för mig de i alla fall tidigare hade svårt att få bidrag som betesmark.) ta upp mer koldioxid än många andra typer av betesmarker (tex finns säkert gödslade betesmarker som snarare bidrar till övergödning och annat). Något någon på SLU tittade på. Dels verkar det som att kornas magar fungerar lite olika beroende på vad de sätter i sig, men jag vet inte exakt hur.
så det är inte riktigt där problemet egentligen ligger just nu. Även om man såklart måste ta hänsyn och minska alla växthusgaser.Det stämmer att en högproducerade ko släpper ut mer metan än en lågproducerande. Men det blir lite knepigt att räkna på det sättet tycker jag. Räknar vi istället per kilo producerad mjölk så släpper dagens kor ut mindre. Vilket gör att dagens kor på det stora hela släpper ut mindre än om vi skulle byta ut dem till kor som producerar mindre, dubblera antalet och släppa dem på bete. Då skulle nämligen utsläppen totalt sett öka.
Trots korna? Kor släpper ut metangas, inte koldioxid. Min känsla här är att du inte riktigt förstod vad jag skrev. Men jag har svårt att lokalisera exakt vart det blev tokigt. Så om du känner att mitt svar till dig är lite "goddag yxskaft" så beror det mest troligt på jag inte riktigt förstår och vi pratar om varandra.Man arbetar ju på den saken. Dels verkar svenska traditionella betesmarker som är trädbevuxna (ligger nära skog i trädmängd om man tänker södra EU och har för mig de i alla fall tidigare hade svårt att få bidrag som betesmark.) ta upp mer koldioxid än många andra typer av betesmarker (tex finns säkert gödslade betesmarker som snarare bidrar till övergödning och annat). Något någon på SLU tittade på. Dels verkar det som att kornas magar fungerar lite olika beroende på vad de sätter i sig, men jag vet inte exakt hur.
Dels är det ju så att våra koldioxidutsläpp de fakto var lägre 1930 trots korna
Om tex "alla" skulle kunna tänka sig att cykla 1-5 km till jobbet (på bra vägar som politiken försett med, och på ett trafiksäkert vis) så är det kanske någonting som gör att vi har plats för biologisk mångfald och fler -mer lågavkastande, kor.
Dessutom kanske det vore kul att veta om våra gamla raser släpper ut mer eller mindre koldioxid än de nya. Sedan självklart, oavsett hur man gör, måste man ju behålla individer av de gamla raserna så som de är även om man skulle komma fram till att de vore användbara för korsningar.
Men som sagt och som du säger, oavsett så finns garanterat också betesplats för Rewilding på mycket av markerna och att låta dem betas av vilda djur istället.
Det är ju just minskningen av betesdjur i hela Europa som startat trenden och behovet. Vilket självklart är underbart för tex visenten som vi försökt utrota och andra arter.
Mer än skogsmark? Har också hört detta men inte tagit reda på mer men det är intressant.
