Byta förnamn som vuxen

[Otherside]

Hej!

Är det någon av er som har erfarenhet av att byta förnamn som vuxen?

Hur har det funkat med vänner? Familj? Släkt? Arbeten? mm.

Tacksam för svar!

En väninna till mig bytte förnamn i 30-årsåldern, kanske 35? Hon valde ett nytt förnamn på sanskrit. Hon upplever att många "vägrar" använda hennes nya förnamn, fastän det gått många år, och känner sig alltid sårad av det. Dvs när människor använder hennes gamla namn med flit. Jag tror inte folk gör det av elakhet men kanske lite stöddigt, i nån slags protest? Vad vet jag.

 

[Tokyo]

Jag bytte förnamn för typ 2 år sedan. Positivt överraskad över hur enkelt allt var, och hur otroligt bra det fick mig att må. Nu rekommenderar jag det till alla Varför ska man gå runt med ett namn man inte trivs med liksom?

De flesta runtomkring mig har varit duktiga på att säga nya namnet, men det händer fortfarande att någon säger fel. När det händer så låtsas jag antingen inte höra/svarar inte, eller så säger jag "Vem?" tills de säger rätt. Funkar fint! Jag trodde jag skulle vara mer förlåtande när någon säger fel namn, men det gick väldigt fort att inte längre känna sig som det gamla. Ingen i min krets har vägrat att säga det nya. Vissa är väl segare än andra, men är man bara tydlig med att man inte tänker lyssna på det gamla namnet så blir de ju tvungna att lära sig.

Man får räkna med att folk runtomkring kommer ha åsikter och funderingar, men så är det ju med allt! En del vill prompt veta varför man bytt och det förstår jag att man inte alltid är bekväm att dela med sig av, så känner jag ofta själv, så jag säger bara "Varför inte?" eller "Jag gillar det här namnet bättre". En del tycker också att gamla namnet passade så bra och var så fint och då säger jag bara att de mer än gärna får byta till det namnet, om de nu tycker att det är så fint.

Men jag är jättenöjd! Har aldrig ångrat mig ens för en sekund. Det är ett rätt enkelt sätt att ta kontroll över sin egen identitet. Man behöver inte ha någon särskild anledning till att byta, man kan faktiskt byta bara för att man vill. Numera tycker jag att det känns kul att presentera mig för nya människor, det är t om lite roligt att hämta posten bara för att få se sitt namn på papper. Så alla ni som någon gång funderat på att byta namn - just do it!

 

[parellikusken]

Jag bytte förnamn för typ 2 år sedan. Positivt överraskad över hur enkelt allt var, och hur otroligt bra det fick mig att må. Nu rekommenderar jag det till alla Varför ska man gå runt med ett namn man inte trivs med liksom?

De flesta runtomkring mig har varit duktiga på att säga nya namnet, men det händer fortfarande att någon säger fel. När det händer så låtsas jag antingen inte höra/svarar inte, eller så säger jag "Vem?" tills de säger rätt. Funkar fint! Jag trodde jag skulle vara mer förlåtande när någon säger fel namn, men det gick väldigt fort att inte längre känna sig som det gamla. Ingen i min krets har vägrat att säga det nya. Vissa är väl segare än andra, men är man bara tydlig med att man inte tänker lyssna på det gamla namnet så blir de ju tvungna att lära sig.

Man får räkna med att folk runtomkring kommer ha åsikter och funderingar, men så är det ju med allt! En del vill prompt veta varför man bytt och det förstår jag att man inte alltid är bekväm att dela med sig av, så känner jag ofta själv, så jag säger bara "Varför inte?" eller "Jag gillar det här namnet bättre". En del tycker också att gamla namnet passade så bra och var så fint och då säger jag bara att de mer än gärna får byta till det namnet, om de nu tycker att det är så fint.

Men jag är jättenöjd! Har aldrig ångrat mig ens för en sekund. Det är ett rätt enkelt sätt att ta kontroll över sin egen identitet. Man behöver inte ha någon särskild anledning till att byta, man kan faktiskt byta bara för att man vill. Numera tycker jag att det känns kul att presentera mig för nya människor, det är t om lite roligt att hämta posten bara för att få se sitt namn på papper. Så alla ni som någon gång funderat på att byta namn - just do it!

Vad underbart du får det att låta att byta namn!
Jag har alltid varit väldigt nöjd med mitt namn, men du gjorde så bra reklam för byte att jag nästan blev sugen på att byta ändå..

Men roligt att det känns så bra.

 

[Krystalline]

Det här fick mig att tänka på mitt "namnbyte". Jag hade ett S i mitt namn som liten, men då jag inte tyckte om mjuka bokstäver, bytte jag officiellt till ett Z när jag var tio år. Då var alla bokstäver kantiga och hårda som jag ville ha dem, haha
Nu hade det väl kunnat kvitta, men jag tänker inte byta tillbaka.

 

[anonymarnas]

Jag bytte förnamn för typ 2 år sedan. Positivt överraskad över hur enkelt allt var, och hur otroligt bra det fick mig att må. Nu rekommenderar jag det till alla Varför ska man gå runt med ett namn man inte trivs med liksom?

De flesta runtomkring mig har varit duktiga på att säga nya namnet, men det händer fortfarande att någon säger fel. När det händer så låtsas jag antingen inte höra/svarar inte, eller så säger jag "Vem?" tills de säger rätt. Funkar fint! Jag trodde jag skulle vara mer förlåtande när någon säger fel namn, men det gick väldigt fort att inte längre känna sig som det gamla. Ingen i min krets har vägrat att säga det nya. Vissa är väl segare än andra, men är man bara tydlig med att man inte tänker lyssna på det gamla namnet så blir de ju tvungna att lära sig.

Man får räkna med att folk runtomkring kommer ha åsikter och funderingar, men så är det ju med allt! En del vill prompt veta varför man bytt och det förstår jag att man inte alltid är bekväm att dela med sig av, så känner jag ofta själv, så jag säger bara "Varför inte?" eller "Jag gillar det här namnet bättre". En del tycker också att gamla namnet passade så bra och var så fint och då säger jag bara att de mer än gärna får byta till det namnet, om de nu tycker att det är så fint.

Men jag är jättenöjd! Har aldrig ångrat mig ens för en sekund. Det är ett rätt enkelt sätt att ta kontroll över sin egen identitet. Man behöver inte ha någon särskild anledning till att byta, man kan faktiskt byta bara för att man vill. Numera tycker jag att det känns kul att presentera mig för nya människor, det är t om lite roligt att hämta posten bara för att få se sitt namn på papper. Så alla ni som någon gång funderat på att byta namn - just do it!

Vad kul tog du ett helt nytt namn? Vid vilken ålder?

 

[anonymarnas]

Vad kul tog du ett helt nytt namn? Vid vilken ålder?

Hur reagerade föräldrar syskon och arbetsplats?

 

[anonymarnas]

En väninna till mig bytte förnamn i 30-årsåldern, kanske 35? Hon valde ett nytt förnamn på sanskrit. Hon upplever att många "vägrar" använda hennes nya förnamn, fastän det gått många år, och känner sig alltid sårad av det. Dvs när människor använder hennes gamla namn med flit. Jag tror inte folk gör det av elakhet men kanske lite stöddigt, i nån slags protest? Vad vet jag.

Vad synd men det är nog ganska svårt att genomföra i en sån hög ålder. Det är mer accepterat av unga personer 15-24 kanske?

 

[anonymarnas]

Jag bytte förnamn för typ 2 år sedan. Positivt överraskad över hur enkelt allt var, och hur otroligt bra det fick mig att må. Nu rekommenderar jag det till alla Varför ska man gå runt med ett namn man inte trivs med liksom?

De flesta runtomkring mig har varit duktiga på att säga nya namnet, men det händer fortfarande att någon säger fel. När det händer så låtsas jag antingen inte höra/svarar inte, eller så säger jag "Vem?" tills de säger rätt. Funkar fint! Jag trodde jag skulle vara mer förlåtande när någon säger fel namn, men det gick väldigt fort att inte längre känna sig som det gamla. Ingen i min krets har vägrat att säga det nya. Vissa är väl segare än andra, men är man bara tydlig med att man inte tänker lyssna på det gamla namnet så blir de ju tvungna att lära sig.

Man får räkna med att folk runtomkring kommer ha åsikter och funderingar, men så är det ju med allt! En del vill prompt veta varför man bytt och det förstår jag att man inte alltid är bekväm att dela med sig av, så känner jag ofta själv, så jag säger bara "Varför inte?" eller "Jag gillar det här namnet bättre". En del tycker också att gamla namnet passade så bra och var så fint och då säger jag bara att de mer än gärna får byta till det namnet, om de nu tycker att det är så fint.

Men jag är jättenöjd! Har aldrig ångrat mig ens för en sekund. Det är ett rätt enkelt sätt att ta kontroll över sin egen identitet. Man behöver inte ha någon särskild anledning till att byta, man kan faktiskt byta bara för att man vill. Numera tycker jag att det känns kul att presentera mig för nya människor, det är t om lite roligt att hämta posten bara för att få se sitt namn på papper. Så alla ni som någon gång funderat på att byta namn - just do it!

Bytte du till ett andranamn eller tog ett helt nytt?

 

[MiaMia]

Vad synd men det är nog ganska svårt att genomföra i en sån hög ålder. Det är mer accepterat av unga personer 15-24 kanske?

Varför skulle det vara det?
Tror säkert det kan vara vanligare att yngre personer byter. Men varför skulle acceptansen vara relaterad till åldern?

 

[anonymarnas]

Varför skulle det vara det?
Tror säkert det kan vara vanligare att yngre personer byter. Men varför skulle acceptansen vara relaterad till åldern?

Tycker du inte själv att en person som har haft sitt namn i 35 år som plötsligt byter är udda? Komma på efter 35 år att man inte gillar sitt namn. När man har tagit examen i sitt gamla namn, partnerns sida, sina barn förklara att man heter något annat.
Att kalla någon något annat efter hela 35 år är udda.

 

[MiaMia]

Tycker du inte själv att en person som har haft sitt namn i 35 år som plötsligt byter är udda? Komma på efter 35 år att man inte gillar sitt namn. När man har tagit examen i sitt gamla namn, partnerns sida, sina barn förklara att man heter något annat.
Att kalla någon något annat efter hela 35 år är udda.

Byten behöver inte vara relaterade till att personen ogillar sitt namn, eller vara kopplade till en bakgrund som sträcker sig över hela livsloppet. Om det är "plötsligt" påkommer eller ej har jag med stor sannolikhet inte insikt i ens. Jag ser de bakomliggande orsakerna som lika oväsentliga som personens ålder för hur jag bemöter någon som kommer med ett nytt namn.

Jag skulle ha svårigheter med min egen omvänjning om någon jag kände bytte namn, men det har inget med personens ålder att göra. Förmodar att det delvis kan påverkas av hur ofta jag tilltalar/omtalar personen och ev. hur länge/nära jag känt hen under det gamla namnet. Men allt det är ju faktorer som är kopplat till min egen vana och inlärning, inte till acceptansen av hens nya namn eller någon värdering av själva namnbytet.

Jag är lika oförstående för relationen till ålder som om någon skulle tycka att det var mer udda att färga håret om en var över 35 eller tatuera sig över 35. Det är därför jag undrar över hur du tänker när du säger att det skulle vara mer udda med ett namnbyte efter 35.

 

[Skjøldur]

Bland det första jag gjorde när jag hade fyllt 18 år 1984 var att ta mig till pastorsexpeditkonen i Själevad och ansöka om namnbyte. Det gick bra, men jag var ju ung och reste o for och slog mig sen ned långt söderut. Min familj förstod mig fast i början blev det ofta båda namnen. Inte ens mot slutet av livet då närminnet inte funkade så sa mamma fel!

En bekant hette Gun tills båda föräldrarna dött av ålderdom. Då bytte hon namn och hon sa att hon väntat för hon var rädd att föräldrarna skulle bli ledsna. Eftersom hon var i femtioårsåldern så kändes det lite konstigt att kalla henne för det nya, men ok - det fastnade till sist.

En annan bytte till det namn han kallats för i många år Misse, och det var liksom helt naturligt.

 

[Raderad medlem 120709]

Tycker du inte själv att en person som har haft sitt namn i 35 år som plötsligt byter är udda? Komma på efter 35 år att man inte gillar sitt namn. När man har tagit examen i sitt gamla namn, partnerns sida, sina barn förklara att man heter något annat.
Att kalla någon något annat efter hela 35 år är udda.

Öh, nej? Vadå "komma på" att man inte gillar sitt namn? Det har du rent krasst ingen susning om någon bara vaknat upp en dag och tänkt, utan det kan vara något som har skavt i en person länge innan hen till slut tar klivet. Och även om hen från en dag till en annan tänkt att hen vill heta något annat, big deal? Att man skulle kunna bli för gammal för att göra större förändringar är för mig en helt bisarr tanke. Med den logiken så kan man också bli för gammal för att byta frisyr, jobb, partner, skaffa ny hobby, pierca/tatuera sig, etc etc.

Man kan utvecklas och förändras som person så länge man lever, varför skulle just namn vara så annorlunda i den frågan? Utöver det juridiska alltså, men det verkar ändå ganska lätt fixat till skillnad från människors attityder. Jag tror inte på att yttre attribut - speciellt de som man inte haft något val om - ska vara heliga på något sätt. Vill någon byta namn så är det hens rättighet, och tycker folk att det är konstigt så hoppas jag att de åtminstone har vett nog att inte säga det direkt till personen.

 

[anonymarnas]

Byten behöver inte vara relaterade till att personen ogillar sitt namn, eller vara kopplade till en bakgrund som sträcker sig över hela livsloppet. Om det är "plötsligt" påkommer eller ej har jag med stor sannolikhet inte insikt i ens. Jag ser de bakomliggande orsakerna som lika oväsentliga som personens ålder för hur jag bemöter någon som kommer med ett nytt namn.

Jag skulle ha svårigheter med min egen omvänjning om någon jag kände bytte namn, men det har inget med personens ålder att göra. Förmodar att det delvis kan påverkas av hur ofta jag tilltalar/omtalar personen och ev. hur länge/nära jag känt hen under det gamla namnet. Men allt det är ju faktorer som är kopplat till min egen vana och inlärning, inte till acceptansen av hens nya namn eller någon värdering av själva namnbytet.

Jag är lika oförstående för relationen till ålder som om någon skulle tycka att det var mer udda att färga håret om en var över 35 eller tatuera sig över 35. Det är därför jag undrar över hur du tänker när du säger att det skulle vara mer udda med ett namnbyte efter 35.

Man kan självklart byta i den åldern men man kan nog inte förvänta sig att folk är så stöttande.

 

[anonymarnas]

Öh, nej? Vadå "komma på" att man inte gillar sitt namn? Det har du rent krasst ingen susning om någon bara vaknat upp en dag och tänkt, utan det kan vara något som har skavt i en person länge innan hen till slut tar klivet. Och även om hen från en dag till en annan tänkt att hen vill heta något annat, big deal? Att man skulle kunna bli för gammal för att göra större förändringar är för mig en helt bisarr tanke. Med den logiken så kan man också bli för gammal för att byta frisyr, jobb, partner, skaffa ny hobby, pierca/tatuera sig, etc etc.

Man kan utvecklas och förändras som person så länge man lever, varför skulle just namn vara så annorlunda i den frågan? Utöver det juridiska alltså, men det verkar ändå ganska lätt fixat till skillnad från människors attityder. Jag tror inte på att yttre attribut - speciellt de som man inte haft något val om - ska vara heliga på något sätt. Vill någon byta namn så är det hens rättighet, och tycker folk att det är konstigt så hoppas jag att de åtminstone har vett nog att inte säga det direkt till personen.

Man kan självklart byta i den åldern men man kan nog inte förvänta sig att folk är så stöttande.

 

[MiaMia]

Man kan självklart byta i den åldern men man kan nog inte förvänta sig att folk är så stöttande.

Men varför skulle man ha mindre förväntningar på sin omgivning bara för att en nått en viss ålder? Varför skulle andra vara mer eller mindre stöttande bara beroende på vad en har för ålder när en gör en sådan förändring?
Är det något som du menar är generellt för liknande förändringar (alla sorters förändringar?), eller något som är specifikt kopplat till att det gäller just namnet?
Kan du inte säga något som utvecklar tanken eller vad den grundar sig i eller varför du tycker så som gör så att det blir möjligt att försöka förstå en ståndpunkt som framstår som främmande?

 

[Amha]

Hej!

Är det någon av er som har erfarenhet av att byta förnamn som vuxen?

Hur har det funkat med vänner? Familj? Släkt? Arbeten? mm.

Tacksam för svar!

En anhörig gjorde detta i vuxen ålder. Det var många gånger man sa fel i början men man fick rätta sig då det var viktigt för hen att det blev rätt. Nu tror jag inte det är någon som säger fel längre faktiskt.

 

[Sassy]

Man kan självklart byta i den åldern men man kan nog inte förvänta sig att folk är så stöttande.

Det låter mer som att du har föreställningar om vad som "passar sig" än hur folk verkligen fungerar? Folk ändrar betydligt större saker än sina namn hela tiden; flyttar, byter yrke, skiljer sig, gifter sig, kommer ut som något annat än hur de levt hittills, byter hårfärg, konverterar, whatever som ofta spelar mer roll för vem man är än ett namn.

 

[the_connemara]

Man kan självklart byta i den åldern men man kan nog inte förvänta sig att folk är så stöttande.

Jag känner verkligen tvärtom. Tycker det är helt fantastiskt när I en persons liv den känner att den vill (och kanske i mångas fall, iaf i mitt) vågar göra förändringar!

Min kollegas sambo har precis bytt förnamn till ett liknande men udda gammalt släktnamn. Jag måste tänka efter för att säga rätt, framförallt för att jag först fick för mig att det var ett annat namn och började försöka lära mig det (är rätt kass på namn).

 

[anonymarnas]

Jag bytte förnamn för typ 2 år sedan. Positivt överraskad över hur enkelt allt var, och hur otroligt bra det fick mig att må. Nu rekommenderar jag det till alla Varför ska man gå runt med ett namn man inte trivs med liksom?

De flesta runtomkring mig har varit duktiga på att säga nya namnet, men det händer fortfarande att någon säger fel. När det händer så låtsas jag antingen inte höra/svarar inte, eller så säger jag "Vem?" tills de säger rätt. Funkar fint! Jag trodde jag skulle vara mer förlåtande när någon säger fel namn, men det gick väldigt fort att inte längre känna sig som det gamla. Ingen i min krets har vägrat att säga det nya. Vissa är väl segare än andra, men är man bara tydlig med att man inte tänker lyssna på det gamla namnet så blir de ju tvungna att lära sig.

Man får räkna med att folk runtomkring kommer ha åsikter och funderingar, men så är det ju med allt! En del vill prompt veta varför man bytt och det förstår jag att man inte alltid är bekväm att dela med sig av, så känner jag ofta själv, så jag säger bara "Varför inte?" eller "Jag gillar det här namnet bättre". En del tycker också att gamla namnet passade så bra och var så fint och då säger jag bara att de mer än gärna får byta till det namnet, om de nu tycker att det är så fint.

Men jag är jättenöjd! Har aldrig ångrat mig ens för en sekund. Det är ett rätt enkelt sätt att ta kontroll över sin egen identitet. Man behöver inte ha någon särskild anledning till att byta, man kan faktiskt byta bara för att man vill. Numera tycker jag att det känns kul att presentera mig för nya människor, det är t om lite roligt att hämta posten bara för att få se sitt namn på papper. Så alla ni som någon gång funderat på att byta namn - just do it!

Bytte du till ett andranamn eller valde ett helt nytt namn? Hur gammal var du?