Bossig!

[mandalaki]

Så snällt av dig

Jag tänker nog själv att jag är bossig och drar fram som en ångvält.
Senast för några veckor sedan när en väns mamma backat ihop med en person som övningskörde. Jag passerade på den stora parkeringen och insåg vad som hänt. De stod där och var lite lamslagna så jag hämtade min mobil och fotograferade bilarna. Jag fotograferade övningskörarens ID-kort och jag uppmanade dem att byta namn och adress med varandra.

Jag förutsätter att jag uppfattades som en ångvält. Men i slutänden så blev det nog bättre dokumetnerat och enklare än om jag inte gjort något alls?

Men det var ju bara hjälpsamt?

 

[starcraft]

Är detta egentligen en genusfråga?

Män som gör sådaär blir sällan ifrågasatta. Men är kvinnor tar täten är vi jobbiga....

Jag tror absolut att det är en genusfråga!

 

[Kattennizze]

Ok ... om du frågar Var ska vi äta och de andra säger Bestäm du så tror jag a) att det är egalt för dem var de äter, b) de tror att det inte är egalt för dig eftersom du är den som tar upp ämnet.

Jag tycker att det låter okomplicerat. Men är det inte det för dig, testa att inte vara den som tar upp frågan om lunchen. Fast bered dig på att bli hungrig, för de andra kommer att vänta på att du som vanligt tar initiativet. Såna där roller i grupper sätter sig jättesnabbt.

Ja eller så är man ovan vid att bestämma och kanske tycker att det är lite otäckt. Jag tänker att det då kan vara läge att vara lite varsam och inte dundra på.

 

[Kattennizze]

Hur länge?

Svårt att svara på. Jag hade nog gett några alternativ om det verkar helt kört att motparten säger nåt.

 

[tanten]

Men det var ju bara hjälpsamt?

Som kvinna skäms jag lite varje gång jag tar befälet. Det är ju så "okvinnligt".
Jag är så föga behagfull och lägger sällan huvudet på sned.

Det är väl det tror jag.....

/tanten - född manhaftig

 

[monster1]

Svårt att svara på. Jag hade nog gett några alternativ om det verkar helt kört att motparten säger nåt.

Det är inte en motpart utan ett helt möte av människor som inte kommer någonvart alls.

 

[Kattennizze]

intressant tråd.

Om folk blir irriterade och säger ifrån så tycker jag att det verkar vettigt att lyssna på dem. Om du i din tur har önskemål till/förväntningar på dem så berätta om dem (om du inte redan gör det ).

Jag tycker det är viktigt att man lämnar utrymme även åt de som har ett annat tempo än en själv (något partisk kanske ).

Jag tänker att det alltid finns dem som inte vågar eller inte vet hur man gör för att säga ifrån. Jag tycker att det är ledaren eller chefens roll att åstadkomma ett sådant klimat där alla känner att de har utrymme. Inte i ett akut läge givetvis då måste man ju t ex peka med hela handen.

 

[monster1]

Ok ... om du frågar Var ska vi äta och de andra säger Bestäm du så tror jag a) att det är egalt för dem var de äter, b) de tror att det inte är egalt för dig eftersom du är den som tar upp ämnet.

Jag tycker att det låter okomplicerat. Men är det inte det för dig, testa att inte vara den som tar upp frågan om lunchen. Fast bered dig på att bli hungrig, för de andra kommer att vänta på att du som vanligt tar initiativet. Såna där roller i grupper sätter sig jättesnabbt.

Ja och nej, för sen kan det ju visa sig att vi skapat oss de där rollerna och eftersom de alltid säger bestäm du så bestämmer jag och tillslut slutar jag fråga för det blir bara ett omständigt sätt att ta sig till målet. Plötsligt en dag så känner så kommer det fram att någon i gruppen känner sig överkörd för jag ska alltid bestämma.

 

[karamelldrottningen]

Är detta egentligen en genusfråga?

Män som gör sådaär blir sällan ifrågasatta. Men när kvinnor tar täten är vi jobbiga....

Fast jo. Jag gillar inte det oavsett om det är en man eller kvinna.
Det är skillnad på att vara en ledare och att vara bossig.
Bossig -lyssnar inte. Kör sitt rejs. Kör över.

Ledare - leder. Lyssnar. Vågar ta även tuffa beslut. Någon folk följer.

 

[the_connemara]

Är det alltså jobbet det handlar om? I så fall finns det väl en mötesledare dvs chef som styr hur mycket folk ska få älta.

Hos mig är en av cheferna den allra värsta. Vad gör man då? Den absolut perfekta på spånarmöten och diskussioner, hen lyssnar också. Men framåt, nej man kommer bakåt om man är tyst. Alltså på riktigt, jag har testat i väldigt straight forward situationer där man tex bara har ett mål med mötet och mötet efteråt inte ens handlat om målet sas.

Jag tänker att omgivningen spelar väldigt stor roll. På mitt jobb arbetar vi i team på olika sätt, och målet är att vi gemensamt diskuterar vad vi tycker kring olika aspekter. Det är alltså väldigt flummigt men också väldigt bra. I min arbetsmiljö skulle det inte kunna vara någon boss för då tror jag inte vårt arbete skulle bli lika bra faktiskt. Risken blir ju att nyanser kan missas när någon kör på och just på mitt jobb kan nyanserna vara oerhört viktiga. Men jag skulle inte heller söka mig till en arbetsmiljö där många var bossiga eftersom jag inte trivs med det.

Absolut är situation viktig!

Hur länge?

Bra fråga. På vårt jobb har en sak tagit 7×7 h. Hade mötet varit effektivt hade den uppgiften getts till en person och sedan gåtts igenom och tagit 1+1×7 h. För ingen sa ifrån och styrde upp. Jag blir alltså på riktigt SKOGSTOKIG av sådant.

 

[Kattennizze]

Det är inte en motpart utan ett helt möte av människor som inte kommer någonvart alls.

Då hade jag tagit upp det till diskussion. Jag upplever att jag alltid bestämmer vart vi ska gå och äta, och jag skulle vilja att vi alla gör det. Kan vi komma överens om något slags schema över det här?

 

[monster1]

Jag tänker att det alltid finns dem som inte vågar eller inte vet hur man gör för att säga ifrån. Jag tycker att det är ledaren eller chefens roll att åstadkomma ett sådant klimat där alla känner att de har utrymme. Inte i ett akut läge givetvis då måste man ju t ex peka med hela handen.

Det ofta flera jämbördiga chefer med på dessa möten och ett antal experter kan man säga men kanske ingen högsta chef. Kanske en sammankallande men ingen officiell mötesledare.

 

[karamelldrottningen]

Så snällt av dig

Jag tänker nog själv att jag är bossig och drar fram som en ångvält.
Senast för några veckor sedan när en väns mamma backat ihop med en person som övningskörde. Jag passerade på den stora parkeringen och insåg vad som hänt. De stod där och var lite lamslagna så jag hämtade min mobil och fotograferade bilarna. Jag fotograferade övningskörarens ID-kort och jag uppmanade dem att byta namn och adress med varandra.

Jag förutsätter att jag uppfattades som en ångvält. Men i slutänden så blev det nog bättre dokumetnerat och enklare än om jag inte gjort något alls?

Fast här har du beskrivit situationen som att de inte viste vad de skulle göra och du styrde upp det vettigt. Detnäe inte att vara bossig utan handlingskraftig

 

[the_connemara]

Jag skulle vilja jobba med dig

Haha tack fick ett nytt projekt i veckan där jag är rädd att jag kan möta en del motstånd, min plan B är att säga tack o Hej och lämna rummet om det blir trist stämning. Inget jobb är värt att stånga sig blodig!

 

[starcraft]

Fast jo. Jag gillar inte det oavsett om det är en man eller kvinna.
Det är skillnad på att vara en ledare och att vara bossig.
Bossig -lyssnar inte. Kör sitt rejs. Kör över.

Ledare - leder. Lyssnar. Vågar ta även tuffa beslut. Någon folk följer.

Fast jag upplever att två personer kan agera lika - kvinnan kommer uppfattas bossig och mannen kommer uppfattas som en bra ledare av samma saker.

 

[Sleepy]

Det jag funderar på är vad andra människor behöver för att fatta de där besluten, är det mer tid och vad ska jag göra undertiden jag väntar?

De ser det nog inte som du. Du ser en tidslinje med ett kommande beslut och sen vidare och framåt. De är i nuet.

Om du är expertstöd, behöver du alls medverka till ett beslut? Eller bara lämna input?

Jag hade gått därifrån.

 

[vallhund]

Fast här har du beskrivit situationen som att de inte viste vad de skulle göra och du styrde upp det vettigt. Detnäe inte att vara bossig utan handlingskraftig

En del av oss gör nog inte den distinktionen.

 

[Araminta]

Jag tänker att alltihop kokar ner till att lyssna och bli lyssnad på. Hela meningen med att arbeta i grupp med andra människor är att kunna utnyttja att vi alla har olika styrkor. Bäst blir det om vi kompletterar varandra så att mina svagheter vägs upp av min kollegas styrka. Effektivitet och förmåga att skapa struktur är jättebra så länge som det görs utan att man kör över den person som behöver analysera saker två varv först, eller helt låser den person som jobbar bäst under friare ramar.

Ledarskap, tydlighet och effektivitet är jätteviktigt men det får inte gå ut över lyssnande och öppenhet för varje persons kompetens. Min lösning är inte bäst bara för att den råkar vara snabbast.

 

[_Taggis_]

Är detta egentligen en genusfråga?

Män som gör sådaär blir sällan ifrågasatta. Men när kvinnor tar täten är vi jobbiga....

Precis vad jag tänkte. När kvinnor tar plats och syns och hörs får det en negativ betoning såsom "bossig", "krävande", "svår" etc. När män gör det känns det självklart, att det är tydligt ledarskap och driven för sitt arbete.

Tänk på det @monster1 , kan det vara där det skaver? Personligen känner jag igen mig i dig. Jag blir galen när det inte händer nåt. Är dock gärna inte den som driver om nån annan sköter det, men gör ingen det blir jag less och gör det själv istället.

 

[karamelldrottningen]

Fast jag upplever att två personer kan agera lika - kvinnan kommer uppfattas bossig och mannen kommer uppfattas som en bra ledare av samma saker.

Jo så kan det vara. Men jag reagerar iaf samma oavsett men kanske inte visar samma utåt.