Border collie = vallhund?

[plymen]

Sv: Border collie = vallhund?

Jag har nu ingen BC, utan jag har flatcoated retriever. I den rasen finns det också många stressiga hundar. Tror nog att över lag i alla aktiva raser är det relativt vanligt med stressande hundar. Min åsikt är att det mestadels handlar om ägarnas dåliga förmåga att lära hunden ta det lugnt. Vet inte hur det är med BCn, men flatten får man lätt överstressad om man börjar träna för tidigt eller använder fel metoder. Tror nog de flesta stressade hundar kunde bli mycket lugnare och säkrare med rätt sorts behandling. Uppväxttiden är nog mycket viktig inom alla aktiva raser. Många lär sig stressa pga ägarens okunnighet och detta är svårt att få bort senare i livet..

 

[plymen]

Sv: Border collie = vallhund?

Tillägger ännu att jag pratar om mentalt stabila hundar som blir överstressade av t.ex arbete, inte rädda eller försiktiga hundar som stressar av ex höga ljud. Sådant tror jag till stor del ligger i generna.

 

[Gnist]

Sv: Border collie = vallhund?

Skriv lite och berätta så börjar vi där. Så kan vi utbyta erfarenheter och info om dessa vallhundar! Och vad som krävs för att träna dem och ex varför man inte skall avla på oreggade

Jag köpte min första BC, för snart 5 år sedan.
Han var en tränad tävlingshund, som vi fick träna om till att bli en arbetshund, då han hade en del problem, med att jobba på större grupper djur och inte riktigt tordes trycka djuren. Han hade även ett kraftigt eye, som ofta gjorde att han eyeade fast i närarbetet. Det visade sig även i sega utgångar och hämt ibland.

Efter kurs och många timmars jobb, så blev självförtroendet hos hunden större, vilket gjorde honom både rörligare och han kunde även trycka en stor grupp djur. Detta kom lite på bekostnad av steg för steglydnaden och man fick vara mer krävande av honom, eftersom han ibland tyckte att han kunde bättre än jag

BC nr 2 är då makens oreggade Scott, som när han kom var ett "monster". Han flyttade hit, när han var 1½ år och han var "kung" hos sina förra ägare, så han hade en hel del dumheter för sig.

Han sprängde fårgrupper och bet hejvilt, skällde så att taket lyfte under träningar inomhus, drog gärnet efter bilar och allt annat som rördes, kom inte på inkallning, morrade och bråkade ofta med övriga hundar och framförallt, så vaktade han sin mat mot allt och alla, framför allt mot yngsta dottern

Med honom, var det mycket jobb på både allmänlydnad och vallning. Hans plats på rangskalan i flocken, hjälpte jämten Rix till med att tala om för honom var den var
Han ledsnade nämligen till slut på den uppkäftiga unghunden Scott och dängde upp honom rejält...
Efter denna uppläxning, så var han betydligt trevligare och han blev dessutom mottagligare för träning , både i vallningen och i fråga om lydnad.

Nu, efter enormt många timmars träning, vallningskurs och m å n g a timmars träningar på både borta och hemmaplan, så är han en fullt duglig vallhund. Han är dock en allroundhund, som är med husse på jobbet och i skogen och förutom att han vallas med, så är han tränad på viltspår och han skäller även älg och grävling bla. Oftast får han 5-6 mils motion per vecka och en fantastiskt trevlig kille med ett underbart temperament och psyke, men det har varit en sjudjävla resa dit.

Min 3:e BC, var ju då min älskade fröken Vickie Bra stam, reggad. En underbar hund, som verkligen var supergo, lyhörd och en hund som jag tyckte om. Dessvärre hade hon en del saker med sig i sitt genetiska bagage, som gjorde att det inte fungerade med mig och framförallt på fåren, så bra.

Hon var väldigt flankande, konfliktsrädd, lättstressad och framförallt, så hade hon ingen fin djurkänsla gentemot får. Hon gick gärna in och bet, helt i onödan.
Det första hon gjorde när hon tände vid 12 veckors ålder var ju att rusa på en tack, hugga sig fast i ulle på låret och hänga där när tackan sprang i full fart nedför lägdan..
Jag har ju dessutom inte en rygg som håller för att springa och göra tvära vändningar konstant och att jaga en BC, som springer in i djuren i 320 knyck, det funkade inte, vilket heller inte var shysst mot hunden i det långa loppet.

Hon mognade sent och är väl fortfarande åt det lite flamsiga hållet, men det finns inte något ont i henne.

Den sena moganden och hennes konfliktsrädsla gjorde att jag som förare inte ville gå på henne för hårt under uppväxten, då jag bedömde att hon inte skulle kunna ta det på rätt sätt.
När det någon gång blev en motig situation, så regaerade hon med att bli mer hårdhänt mot djuren i vallningen (gick in och bet) eller så lade hon helt enkelt av och gick därifrån.

Hon är dock en mycket social, kärvänlig och trevlig fröken, som nu jobbar på nöt, vilket passar henne mycket bättre än att jobba på får och hon kommer alltid att vara min "hjärtevännen". Hade det inte varit för hennes bästa att få flytta, så hade hon fått vara kvar hos mig i i det sista...

Nu är jag så inne på vallhund nummer 4 och denna gång blev det en lapsk vallhund.
De har ett lite annat vallningssätt och är på inga vis alls avlade att gå in och nypa till djuren. Detta är vallande urhundar, med ett lugnt stabilt psyke och kroppar som är gjorda för hårt arbete.

Hon är ju med ute hos fåren och det syns ju redan nu att hon kommer att få stil och ett visst eye. Om fåren är bråkiga med henne så hoppar hon undan, står emot och väntar ut djuren, vilket hon får mycket beröm för, då det är det korrekta att göra för rasen.
Ibland i en sådan situation, så kan hon skälla till något/ några skall, vilket hon ännu så länge får hållas med, eftersom hon inte är 100 tänd ännu.

 

[Gnist]

Sv: Border collie = vallhund?

Nu ställer jag en dum fråga. Ställer man inte ut BC i Sverige? Eller något annat land?

BC får ställas på internationella utställningar enbart och visst får man ställa ut

Jag personligen tycker att inställningen till att inte ställa ut BC, för att det kan förstöra rasen, är skitlöjlig rent ut sagt!!
Utställning kan på inget vis vare sig dela rasen eller förstöra vallningsanlagen hos BC, eftersom kravet på GK VP alltid kommer att finnas för att kunna regga valpar!

Häxjakten på de som gör annat med sina BC:s förutom att valla, är bara löjeväckande

 

[Gnist]

Sv: Border collie = vallhund?

Vad tror ni stressen beror på? Är det hanteringen av hundarna. Hur man uppfostrar dem?? Eller är deras enorma signalkänslighet som gör att dom läser av ägarna för bra?

En del har det i generna och andra blir sönderstressade av sina förare på ett eller annat vis.
Så är det ju inom alla raser, så det är ju inget unikt för bc att hundarna blir stressade i vissa miljöer och hos vissa ägare, medans en del helt enkelt är medfött kass i mentaliteten.

 

[KarinB]

Sv: Border collie = vallhund?

En del har det i generna och andra blir sönderstressade av sina förare på ett eller annat vis.
Så är det ju inom alla raser, så det är ju inget unikt för bc att hundarna blir stressade i vissa miljöer och hos vissa ägare, medans en del helt enkelt är medfött kass i mentaliteten.

Min åsikt är att det mestadels handlar om ägarnas dåliga förmåga att lära hunden ta det lugnt. ....
Uppväxttiden är nog mycket viktig inom alla aktiva raser. Många lär sig stressa pga ägarens okunnighet och detta är svårt att få bort senare i livet..

Har oxå flat, så jag vet hur det kan vara. Mina är oftast lugna som filbunkar, men man har ju sett skräckexempel...
BC:n är ju oxå en hundras som man kan finna väldigt uppstresade individer, men jag tror att mycket beror på det som plymen & Gnist skrivit.

 

[pippi27]

Sv: Border collie = vallhund?

Kul tråd. Mycket bra initiativ Gnist och Christin.

Jag kom i kontakt med bc första gången -86.
Sedan dess har min kärlek för rasen bara växt.
Då, ibörjan hade jag ingen egen hund, men fick mycket bra kontakt med en uppfödare som använde sina bc´s till både vallning och bruks. Hennes hundar hade GK VP och var meriterade inom bruksgrenarna. En tik var även GK räddningshund.
Då jag i början av 90-talet fick min första egna bc var det genom henne. DEt var en tik som var såld men återkm vid 1-års ålder, totalt förstörd i huvudet. Hon hae fått stryk, ordentligt med stryk av förra ägaren.
DEnna tik blev aldrig riktigt bra men jag lärde mig otroligt mycket.

Efter denna första egna tik har flertalet bc, både reggade, oreggade och blandisar passerat hos mig av flera orsaker.

Jag har genom åren sett många olika typer av bc´s och kan i ärlighetens namn inte säga att reggade är bättre än oreggade däremot är de flesta blandisar inte helt stabila.
Jag har själv haft allt från soffliggaren -reggad- till den extreme arbetsnarkomanen -oreggad- och även ett monster, en reggad tik. +en hel del däremellan.

Tidigare så var jag väldigt aktiv, vallade, bruks ffa då lydnan och sök, hade en räddningshund plus att hundarna var med mig överallt.

Idag har jag pga skada fått trappa ner väldigt och vet att många anser jag borde byta ras, men se nä, jag passar ihop med bc.
Idag vallar jag lite då och då mest för att både jag och hund tycker det är kul. (ja dessutom för att hunden isig mår bra av det) dessutom så fungerar mina hundar som servicehundar åt mig. Det gör att de får jobba från det att jag kliver upp till det att jag går till sängs. Ett arbete i ganska lugnt tempo men som kräver mycket hjärngympa.

Idag har jag två, en bladras, eller ja, på pappret är han reggad bc men den tiken har nog träffat grannens golden . Han är en soff-och-kak-hund av största format. Omplacering som var sjövild när han bodde hos tidigare ägare men numer ägnar dagen åt att vara gosehund. Valla? hihi, inte med honom, jag har testat och tyckte att det fick vara när en tacka bräkte åt honom och han sprang och gämde sig bakom bilen . Hans uppgift idag består av att stödja mig i trappor när jag känner mig dålig + att han markerar mig vid näe jag har anfall på G.
Tiken, reggad bc, import från Irland som jag fick ta hastigt och oväntat före jul. Dryga året nu, vi har mycket jobb framför oss innan det blir bra. Hon är en mycket glad och livlig fröken som tycker livet är störtkul hela tiden! Har idag ingen av knapp, bara på. Jobbar nu med lydnaden och att koppla på av-knapp.
Testat att lägga henne på får och det får vänta tills lydnade sitter bättre då hon helt kopplade bort mig.

 

[pippi27]

Sv: Border collie = vallhund?

Ang frågan om bc´s tendenser till stress.
En hel del ligger nog i deras signalkänslighet och att ägarna helt enkelt inte kan lkäsa av hunden korrekt.
En del ligger helt klart i generna. Har stött på en linje bc´s som jag aldrig skulle ha hemma. Dessa härstammar från en enda hanne rätt långt bak i leden idag.
Däremot har jag även stött på linjer som ger suveräna hundar. Tyvärr har en del av dessa hundar som inte är arbetsnarkomaner sålts som familjehundar och således försvinner de ur stambanken

 

[Saybia]

Sv: Border collie = vallhund?

Hmm, ja stressen kan nog bero på det som bla. Gnist skrev... har inte varit i kontakt med så många BC's och det är bara tiken jag hade som jag upplevt som überstressad. Vet inte om det berodde på att hon var understimulerad? att hon hela dagarna fick ligga fastbunden på gården och eyea på fåren och se de andra hundarna arbeta? eller på hennes stam? var en del bc-människor som nyfiket frågade vad hon hade för stam och när jag sa att hon var efter en Nisses hund så himlade de med ögonen som om att det förklarade varför hon var som hon var, men inte vet jag....jag kan inget om bc linjer och uppfödare. Vilka som avlar på "hårdare" hundar och inte...

 

[syrran]

Sv: Border collie = vallhund?

Många gånger kan stressen nog bero på ägaren. Eller dennes oförmåga att i förväg läsa hunden och styra upp innan den satt igång ett beteende. När hunden väl kommit igång är det svårare att stoppa och hunden blir mer splittrad/stressad.

Men sen förekommer det säkert att hundar i vissa linjer har lättare att komma upp i stress. Så är det ju i alla raser. Vissa linjer med vissa djur i stamtavlan har lättare för att komma upp i stress än andra linjer i samma ras. Gäller även andra mentala egenskaper, så som försvar, skärpa, kamplust, jaktlust eller vad det nu är för egenskap vi talar om.

 

[christin]

Sv: Border collie = vallhund?

Kul tråd. Mycket bra initiativ Gnist och Christin.

Jag kom i kontakt med bc första gången -86.
Sedan dess har min kärlek för rasen bara växt.
Då, ibörjan hade jag ingen egen hund, men fick mycket bra kontakt med en uppfödare som använde sina bc´s till både vallning och bruks. Hennes hundar hade GK VP och var meriterade inom bruksgrenarna. En tik var även GK räddningshund.
Då jag i början av 90-talet fick min första egna bc var det genom henne. DEt var en tik som var såld men återkm vid 1-års ålder, totalt förstörd i huvudet. Hon hae fått stryk, ordentligt med stryk av förra ägaren.
DEnna tik blev aldrig riktigt bra men jag lärde mig otroligt mycket.

Efter denna första egna tik har flertalet bc, både reggade, oreggade och blandisar passerat hos mig av flera orsaker.

Jag har genom åren sett många olika typer av bc´s och kan i ärlighetens namn inte säga att reggade är bättre än oreggade däremot är de flesta blandisar inte helt stabila.
Jag har själv haft allt från soffliggaren -reggad- till den extreme arbetsnarkomanen -oreggad- och även ett monster, en reggad tik. +en hel del däremellan.

Tidigare så var jag väldigt aktiv, vallade, bruks ffa då lydnan och sök, hade en räddningshund plus att hundarna var med mig överallt.

Idag har jag pga skada fått trappa ner väldigt och vet att många anser jag borde byta ras, men se nä, jag passar ihop med bc.
Idag vallar jag lite då och då mest för att både jag och hund tycker det är kul. (ja dessutom för att hunden isig mår bra av det) dessutom så fungerar mina hundar som servicehundar åt mig. Det gör att de får jobba från det att jag kliver upp till det att jag går till sängs. Ett arbete i ganska lugnt tempo men som kräver mycket hjärngympa.

Idag har jag två, en bladras, eller ja, på pappret är han reggad bc men den tiken har nog träffat grannens golden . Han är en soff-och-kak-hund av största format. Omplacering som var sjövild när han bodde hos tidigare ägare men numer ägnar dagen åt att vara gosehund. Valla? hihi, inte med honom, jag har testat och tyckte att det fick vara när en tacka bräkte åt honom och han sprang och gämde sig bakom bilen . Hans uppgift idag består av att stödja mig i trappor när jag känner mig dålig + att han markerar mig vid näe jag har anfall på G.
Tiken, reggad bc, import från Irland som jag fick ta hastigt och oväntat före jul. Dryga året nu, vi har mycket jobb framför oss innan det blir bra. Hon är en mycket glad och livlig fröken som tycker livet är störtkul hela tiden! Har idag ingen av knapp, bara på. Jobbar nu med lydnaden och att koppla på av-knapp.
Testat att lägga henne på får och det får vänta tills lydnade sitter bättre då hon helt kopplade bort mig.

Kör henne i lina hos fåren så kan hon inte hitta på något och du kan i lugn och ro träna in lydnaden!

 

[christin]

Sv: Border collie = vallhund?

Hmm, ja stressen kan nog bero på det som bla. Gnist skrev... har inte varit i kontakt med så många BC's och det är bara tiken jag hade som jag upplevt som überstressad. Vet inte om det berodde på att hon var understimulerad? att hon hela dagarna fick ligga fastbunden på gården och eyea på fåren och se de andra hundarna arbeta? eller på hennes stam? var en del bc-människor som nyfiket frågade vad hon hade för stam och när jag sa att hon var efter en Nisses hund så himlade de med ögonen som om att det förklarade varför hon var som hon var, men inte vet jag....jag kan inget om bc linjer och uppfödare. Vilka som avlar på "hårdare" hundar och inte...

Jag skulle kunna svara dig en hel del om Nisse hundar Har en själv, den bästa jag har i styrka, men dom kräver sin förare.. Och det finns en gammal idiotisk myt om dessa hundar....

 

[Saybia]

Sv: Border collie = vallhund?

Vad är det för myt? *nyfiken*

 

[christin]

Sv: Border collie = vallhund?

Vad är det för myt? *nyfiken*

Bitiga, hårda, svåra hundar. Stämmer inte med den hunduppfödarens hundar i dags läget. precis som att BC stämplas som stressiga så kan en uppfödare få en stämpel som inte stämmer.
Ofta då för att hundar säljs till människor som är nybörjare och inte riktigt fixar BC mentalitet och då inte heller kan visa upp en hund på ett bra sätt.!
Eller klara att hålla ner den i vallningen så att den lyssnar!

 

[pippi27]

Sv: Border collie = vallhund?

Kör henne i lina hos fåren så kan hon inte hitta på något och du kan i lugn och ro träna in lydnaden!

Jodå, lina går hon i nu, men jag sätter henne inte på fåren igen förräna jag vet var jag har henne. Kan inte riskera att stressa tackorna nu när dom går dräktiga.

 

[Gnist]

Sv: Border collie = vallhund?

Fast är hon i lina, så kan hon ju inte hitta på någonting och därmed heller inte stressa fåren. Det är ju hela idén med att ha hundarna i lina ju

 

[pippi27]

Sv: Border collie = vallhund?

så sant, men så länge hon knäpper av och står på bakbenen och vrålar så får hon inte gå på fåren.
Jag äger inte fåren själv och Anette som äger dom vill inte ha henne där förrän jag hittar en av-knapp

 

[christin]

Sv: Border collie = vallhund?

så sant, men så länge hon knäpper av och står på bakbenen och vrålar så får hon inte gå på fåren.
Jag äger inte fåren själv och Anette som äger dom vill inte ha henne där förrän jag hittar en av-knapp

Du har problem. Men man kan faktiskt vara på utsidan av fårhagen, då med hunden i lina eller koppel och köra lydnad. Ju äldre hon blir desto värre kommer hon bli. Hur gammal är hon?
Problemet du verkar ha nu är att hon laddar för att hon inte så ofta får vara i vallnings miljö.
Det viktigast är att du är lugn och konsekvent och inte tappar humöret!

 

[pippi27]

Sv: Border collie = vallhund?

"problemet" vi har är att vi inte känner varandra och att vi inte hittat rätt när det gäller signaler. Hon är helt inkörd på andra signaler än vad jag har.
Att hon knäpper av mig vid fåren beror helt på att jag inte hittat rätt knapp på henne.
Hon träffar/ser fårskallarna nästan dagligen det är vallandet som får vänta en liten stund till.
I övrigt är hon en mycket välbalanserad liten dam.

Som bakgrund : uppvuxen som utehund, inte haft prägling av människor annat än som matleverntörer. Upplärd vallare av äldre hundar på gården.
Hon har bott hos mig sedan mitten på december.

 

[LAPTOP]

Sv: Border collie = vallhund?

Jag kan tänka mig att stressen beror till stor del som du säger på deras signalkänslighet. O på att det är hundar som så gärna vill vara med sin förare o vara till lags.
Känns som att det är lite med bc som med fördom mot araber i hästvärlden, ju känsligare djur ju nervösare tolkas de oftast.
Personligen tycker jag att känsligheten är helt underbar, man får om man jobbar rätt med hunden en superkompis som är med på de minsta vinkarna.

Tycker dessutom att oftast ju känsligare djur ju bättre kontakt får man oftast om man kan hantera det rätt.