Sv: Bluphingst
Här kommer en lång förklaring på Blup:
Det är viktigt att ha klart för sig vad det är för skillnad på avelsbedömning och avelsväde. Resultat av bedömningen av en avelshäst beskriver det vi kallar för hästens fenotyp. Fenotypen är, enligt en av genetikens grundteorier, ett resultat av både genotyp och miljö d.v.s hästen är född med en viss genotyp som inte ändras något under hela livstiden men vissa miljöfaktorer kan påverka hur hästen visar upp sig. Den ärftliga delen av fenotypen är genotypen och det är den som vi försöker komma åt med hjälp av BLUP-metodiken. Avelsbedömningar beskriver därför hästens fenotyp men avelsvärdet beskriver hästens genotyp.
Avelvädering med hjälp av BLUP-metoden startade i praktiken under 70-talet men principen för metoden pressenterades redan 1948 av en proffesor i USA. I början använde man metoden för avelsvädering av mjölkrastjurar men nu har den fått mycket mer vidsträck användning vid avelsvädering inom de flesta djurslag över hela världen.
Genombrottet på hästsidan för BLUP kom lite senare men den förste som analyserade hästdata med hjälp av BLUP var islänningen Thorvaldur Arnarson som numera bor och jobbar här i Sverige. I sin doktorsavhandling från Ultua 1983, presenterade han bl.a BLUP avelsvärde för ett antal isländska hingstar och visade hur man skulle kunna bygga upp ett avelsvärderingssystem med hjälp av BLUP för islandshästar. Sedan 1986 är BLUP en officiell avelsväderingsmetod inom hästavel på island.
Det som ligger bakom BLUP-avelsvärden är naturligtvis avelsbedömningarna och man kan säga att BLUP-avelsvärden är på så sätt och vis en vidarebehandling av avelsbedömningen. Där har man nämligen bl.a tagit hänsyn till att det finns ett antal faktorer som påverkar avelsbedömningen men som inte alls är genetiska och därför inte ärftliga. Dessa faktorer kallas miljöeffekter och de kan elimineras med hjälp av BLUP. I islandshästavel är det effekterna av år och ålder vid bedömning samt kön som är viktiga att kunna korrigera. Bedömningssiffrorna för t.ex. ett 4 år gammalt sto och en 8 år gammal fulltränad hingst är inte direkt jämförbara men däremot deras BLUP avelsvärde där man bl.a. har korrigerat för effekterna av kön och ålder.
En viktig fördel med BLUP är dessutom att man utnyttjar all information (bedömningsresultat) som finns d.v.s om individen själv och alla hans släktingar och på det sättet ökar säkerheten på de skattade avelsvärden. Bedömningsresultat av syskon, föräldrar, avkommor, kusiner o.s.v ger nämligen viktig information om individens avelsvärde och denna information kan man kombinera på ett optimalt sätt med hjälp av BLUP-metodiken. Detta betyder också att man kan skatta avelsvärden även för individer utan egen info t.e.x föl eller unghingstar. I det fallet är avelsvärden helt enkelt medeltal av föräldrarnas avelsvärde.
Hos islandshästen bedömmer vi många egenskaper, både exteriöra och ridegenskaper. Dessa egenskaper är alla korrelerade på något sätt d.v.s en bedömningssiffra för t.ex tölt hos en häst ger även en viss info om hästens passförmåga. Med hjälp av statistiska metoder har man kommit fram till hur starkt de olika egenskaperna hos islandshästen är genetiskt korrilerade. Dessa korrelationer har sedan byggts in i BLUP systemet så att informationsmängden bakom varje avelsvärde ökar och därmed säkerheten.
Nackdelen med BLUP-metodiken är att den är ganska kmplicerad och kräver en stor beräkningskapacitet. Det är således helt omöjligt att räkna ut avelsvärdet för hand och därför kan man tycka att de är svåra att förstå ibland. Vill man fördjupa sig i själva uträkningen måste man lära sig principerna i matris-algebra sedan går fortsättningen ganska lätt.
En nackdel med avelsvärden som pressenteras för islandhästen, vilket inte har att göra med själva Blup-metodiken, är att man inte kan göra någon korrigering för tränare ryttare. Hur en häst visar upp sig påverkas naturligtvis i hög grad av hur meriterad ryttaren är. Detta problem har troligen minskat de senaste åren genom att allt fler ryttare får större erfarenhet av att visa upp avelshästar och att man i allmänhet fördereder hästarna bättre inför bedömning.
I avelsarbete kan den inivduella hästuppfödaren använda BLUP-avelsvärden t.e.x för att välja hingst till sina ston d.v.s man väljer hingst med höga avelsvärden i de egenskaper man tyker är viktiga att förbättra. I detta sammanhang är det bra att komma ihåg att BLUP-avelsvärde för islandshästar brukar pressenteras på en skala där 100 är medeltal för populationen och de flesta avelsvärdena ligger mellan 60 och 140. Det är också viktigt att kolla hur mycket informaiton som ligger bakom avelsvärden hos olika hästar eller säkerheten som det bruka kallas. En bedömd hingst som dessutom har 50 bedömda avkommor har avelsvärden är skattade med en stor säkerhet medan t.ex. avelvärden hos ett obedömt sto är mycket osäkert.
