Blev Gravid, & helt sjuk i huvudet ?!?!

[TinyWiny]

Sv: Blev Gravid, & helt sjuk i huvudet ?!?!

TinyWiny, du skriver alltid så himla fint och även om jag inte direkt har något att tillföra till tråden vill jag säga det! Du är så bra!

Tack Det värmer att få läsa.

Gud, jag vet inte vad jag ska svara, det var verkligen jätte fint skrivet håller med Anna som skrev ett inlägg till dig!

Tack för många kloka ord, känns till en stor del bättre nu!

Tack än en gång & trevlig midsommar

Skönt att det känns bättre och var inte rädd för att ta emot den hjälpen som finns. Genom många år har ju vården insett vad just gravida och nyblivna mammor ofta behöver så bra hjälp finns att få.
Var inte rädd för att byta bm om det inte skulle kännas bra, ställ krav för detta är din graviditet och det är du och ditt barn som är viktigast just nu. Vid andra tider i livet så är det annat som är viktig men just nu så är det du och ditt barn som är nummer ett.

 

[TinyWiny]

Sv: Blev Gravid, & helt sjuk i huvudet ?!?!

Välkommen till gravidnojjan och livet som oroad förälder!

Ledsen att meddela detta men när man får barn (redan under graviditeten) kommer resten av livet vara fyllt av oro.

Vid båda graviditeter har jag oroat mig jätte mycket för att jag inte skulle tycka om barnet, för att han eller hon skulle vara sjuk, ett tag var jag övertygad om att bebben hade dött där inne i magen (innan man kunde känna sparkar). Jag satt och grät i soffan för att min bebis hade dött. Min man trodde nog att jag blivit galen. Jag oroade mig för hur det skulle bli att lämna på dagis, om han eller hon skulle bli mobbad i skolan, om nån skulle kidnappa mitt barn, om jag skulle tappa barnet, glömma barnet i bilen en varm dag, bli påkörd när jag gick med barnvagnen. Jag kan hålla på en hel evighet....

Jag håller med Mabuse om att jag inte känner igen din beskrivning om hur det är och blir att vara förälder. Visst oroade jag mej under graviditeterna men det var för att jag tyvärr hade orsaker. Visst har jag oroat mej när mina barn har varit sjuka eller när de har skadat sig eller när det har varit problem i skolan eller annat men inte annars. Jag njuter av att få leva med mina barn istället. Jag njuter av att de nu även som vuxna faktiskt vill umgås med mej ibland
Man kan faktiskt välja, man kan välja att bli en nojjig förälder som stänger in sitt barn fysiskt och psykiskt eller så kan man lita på att barnet också har en överlevnads instinkt som förhindrar en massa dumheter.
Man kan göra mycket för att förhindra olyckor. Man kan prata med sina barn och man kan lära dem en hel massa. Barn har ju en alldeles förträfflig förmåga att göra livet bra, låt dem göra det och följ med i vågen. Släpp på nojjorna och se vilket liv dina barn vill visa dej istället för att se faror överallt.

 

[Petronilla]

Sv: Blev Gravid, & helt sjuk i huvudet ?!?!

Håller med Jegra och säger Grattis det kommer att gå så bra!
Kram Petra