bichon frise

[nilie]

Fast en hund som har koll på vart ägaren är tycker jag inte kan räknas som trygg. En trygg och van hund kan bli lämnad hemma utan att känna sig övergiven.

Jag tycker inte som du. Det kan finnas olika skäl till att en hund vill ha koll på var ägaren är. Ett skäl kan vara att den vill värna om sin ägare - dvs ha koll på att inget farligt händer ägaren.

Ett annat skäl är att den inte trivs ensam - den är väldigt social och vill vara i en flock hellre än att vara ensam. Så är vi människor också, en del är ensamvargar medan andra vill omge sig med människor hela tiden. Det behöver inte betyda att den sociala typen av människa är otryggare än ensamvargen.

 

[Sryoqwe]

Jag tycker inte som du. Det kan finnas olika skäl till att en hund vill ha koll på var ägaren är. Ett skäl kan vara att den vill värna om sin ägare - dvs ha koll på att inget farligt händer ägaren.

Ett annat skäl är att den inte trivs ensam - den är väldigt social och vill vara i en flock hellre än att vara ensam. Så är vi människor också, en del är ensamvargar medan andra vill omge sig med människor hela tiden. Det behöver inte betyda att den sociala typen av människa är otryggare än ensamvargen.

Jag tycker att en trygg hund inte har ett behov av att ha koll på människan konstant, det är ett osäkert beteende.

Hundar är flockdjur och trivs oftast med sin flock, men varför skulle en bichon vara mer sällskaplig än t ex en schäfer?

 

[nilie]

Hundar är flockdjur och trivs oftast med sin flock, men varför skulle en bichon vara mer sällskaplig än t ex en schäfer?

Bra fråga. Man avlar för att prioritera olika egenskaper hos brukshundar än hos bichoner. En schäfer ska användas till helt andra uppgifter än en bichon. Den ska kunna agera självständigt i många uppgifter (tex vakt, ingripanden). En schäfer kan vara sällskaplig, men det är inte en egenskap som jag tror prioriteras på samma sätt som hos bichonen.

Jag upplever bichonen som mjukare, känsligare och mer lyhörd för människors känslor och önskningar. Bichonen vill vara till lags till varje pris och behöver nästan ingen ingen fostran till det. Den känner av sin människa och vet hur den ska göra för att vara till lags och bli älskad av sin människa. Den är nästan inte som en hund utan som en annan varelse. En del bichoner visar glädje genom att le. Den härmar människan så mycket, den förstår sammanhang av talat språk (det kan en schäfer också göra).

 

[Sryoqwe]

Bra fråga. Man avlar för att prioritera olika egenskaper hos brukshundar än hos bichoner. En schäfer ska användas till helt andra uppgifter än en bichon. Den ska kunna agera självständigt i många uppgifter (tex vakt, ingripanden). En schäfer kan vara sällskaplig, men det är inte en egenskap som jag tror prioriteras på samma sätt som hos bichonen.

Jag upplever bichonen som mjukare, känsligare och mer lyhörd för människors känslor och önskningar. Bichonen vill vara till lags till varje pris och behöver nästan ingen ingen fostran till det. Den känner av sin människa och vet hur den ska göra för att vara till lags och bli älskad av sin människa. Den är nästan inte som en hund utan som en annan varelse. En del bichoner visar glädje genom att le. Den härmar människan så mycket, den förstår sammanhang av talat språk (det kan en schäfer också göra).

Om det är något som är viktigt med en schäfer så är det väl just att den vill vara till lags, eller hur menar du? Det är inte fullt lika viktigt hos en sällskapshund som en brukshund.

Jag har dock nästintill ingen erfarenhet av just bichoner, vilka raser tycker du är lika dem? För det skulle förvåna mig om det är väldigt stor skillnad mot mina små sällskapshundar och de är definitivt hundar (med avsaknad av de flesta viktiga arbetsegenskaper).

 

[nilie]

Om det är något som är viktigt med en schäfer så är det väl just att den vill vara till lags, eller hur menar du? Det är inte fullt lika viktigt hos en sällskapshund som en brukshund.

Jag har dock nästintill ingen erfarenhet av just bichoner, vilka raser tycker du är lika dem? För det skulle förvåna mig om det är väldigt stor skillnad mot mina små sällskapshundar och de är definitivt hundar (med avsaknad av de flesta viktiga arbetsegenskaper).

När en bichon vill vara till lags är det på ett mjukare sätt. De verkar läsa sin människas tankar och vill göra allt rätt. De schäfrar som mina föräldrar har haft har jag upplevt som hårdare. Jo, de vill vara till lags, men inte till varje pris och de måste fostras till det.

Skillnad med bichoner och andra små hundar? Bichoner är väldigt smarta hundar och det är inte alla små raser. De är vänliga och bra i möten med andra hundar. Ganska många små hundar gör utfall mot andra hundar i möten. Jag tänker t ex på små terriers, chihuahua och dvärgschnauzer.
Vad har du för små sällskapshundar?

Finns det någon annan liten ras som förstår så mycket av vad som sägs i samtal mellan människor? Bichoner verkar vara väldigt språkbegåvade. De kan räkna ut vad man ska göra, vart man ska åka med bilen och vad som ska hända härnäst. T ex kan bichonen börja gråta när han upptäcker att bilen är på väg mot veterinären, men när man berättar att nej, vi ska inte dit utan vi ska åka till hundrastplatsen och träffa X, så slutar hunden gråta och börjar le istället.

 

[Sryoqwe]

Skillnad med bichoner och andra små hundar? Bichoner är väldigt smarta hundar och det är inte alla små raser. De är vänliga och bra i möten med andra hundar. Ganska många små hundar gör utfall mot andra hundar i möten. Jag tänker t ex på små terriers, chihuahua och dvärgschnauzer.
Vad har du för små sällskapshundar?

Mina små är blandraser, enligt uppgift shih tzu/lhasa apso/tibetansk terrier och papillion (men kan ju vara vad som helst, de raserna känns dock rimliga). Mina gör inte utfall och två av dem kan gå lösa vid hundmöten. Skulle du förvänta dig att det är stor skillnad mot bichon?

 

[Nattfjäril]

Du får ursäkta men alla kommentarer om hur bichon frisé nästan är ett annat väsen, knappt behöver någon uppfostran, vill vara till lags till varje pris osv låter lite överdrivna.

Jag har känt flera stycken. Vissa trevliga, andra ouppfostrade. Alla betedde sig som hundar.

Och föresten så står det på rasklubbens hemsida att en vuxen kan vara ensam några timmar.

 

[em-pirre]

En sjuåring går väl inte på dagis? Tycker det osar lite skumt om trådstarten.

Förskoleklass. Kan tänka mig att det kan kumpas ihop med dagis.

 

[Takire]

Bra fråga. Man avlar för att prioritera olika egenskaper hos brukshundar än hos bichoner. En schäfer ska användas till helt andra uppgifter än en bichon. Den ska kunna agera självständigt i många uppgifter (tex vakt, ingripanden). En schäfer kan vara sällskaplig, men det är inte en egenskap som jag tror prioriteras på samma sätt som hos bichonen.

Jag upplever bichonen som mjukare, känsligare och mer lyhörd för människors känslor och önskningar. Bichonen vill vara till lags till varje pris och behöver nästan ingen ingen fostran till det. Den känner av sin människa och vet hur den ska göra för att vara till lags och bli älskad av sin människa. Den är nästan inte som en hund utan som en annan varelse. En del bichoner visar glädje genom att le. Den härmar människan så mycket, den förstår sammanhang av talat språk (det kan en schäfer också göra).

Är det alltså just bichon frisé du pratar om?

 

[a1agnlju]

När en bichon vill vara till lags är det på ett mjukare sätt. De verkar läsa sin människas tankar och vill göra allt rätt. De schäfrar som mina föräldrar har haft har jag upplevt som hårdare. Jo, de vill vara till lags, men inte till varje pris och de måste fostras till det.

Skillnad med bichoner och andra små hundar? Bichoner är väldigt smarta hundar och det är inte alla små raser. De är vänliga och bra i möten med andra hundar. Ganska många små hundar gör utfall mot andra hundar i möten. Jag tänker t ex på små terriers, chihuahua och dvärgschnauzer.
Vad har du för små sällskapshundar?

Finns det någon annan liten ras som förstår så mycket av vad som sägs i samtal mellan människor? Bichoner verkar vara väldigt språkbegåvade. De kan räkna ut vad man ska göra, vart man ska åka med bilen och vad som ska hända härnäst. T ex kan bichonen börja gråta när han upptäcker att bilen är på väg mot veterinären, men när man berättar att nej, vi ska inte dit utan vi ska åka till hundrastplatsen och träffa X, så slutar hunden gråta och börjar le istället.

Men, nej, det stämmer inte över huvud taget. Man accepterar inte att en schäfer lever rövare när den är ensam och därför tränar man in det. Den är minst lika flockbunden som vilken annan ras som helst. Självständiga hundar (som arbetar självständigt) är t ex. många jakthundsraser, men dessa är också flockbundna på ledig tid. Jag kan verkligen inte köpa att bichonen skulle vara annorlunda på den fronten. Det har med invänjning och hur lång tid det tar är individuellt och inte rasbundet.

För @claudia azizsson del kanske ni ska fundera över varför ni vill ha en hund först. Barnen är ganska stora så de kan ha i uppgift att gå hem direkt efter skolan och umgås med hunden. Vill de ha hem kompisar så funkar ju det utmärkt så länge hunden får hänga med ungdomarna.

Ni jobbade ju tio minuter hemifrån. Om hunden inte kan följa med till jobbet kan ni ta lunchpromenad med den. Kanske kan ni börja jobbet lite senare än barnen så tar det inte så lång tid innan barnen kommer hem från skolan och då behöver inte hunden vara ensam alls särskilt många timmar per dag.

Men självklart krävs det invänjning precis som med barn som ska börja på dagis eller sova i eget rum.

Brukshundsklubbarnas hundungdom är ett utmärkt ställe för ungdomarna att engagera sig i om de får intresset att träna hund. Och en liten tuss som en bichon kan tycka det är sjukt kul med agility eller annat.

 

[parellikusken]

När en bichon vill vara till lags är det på ett mjukare sätt. De verkar läsa sin människas tankar och vill göra allt rätt. De schäfrar som mina föräldrar har haft har jag upplevt som hårdare. Jo, de vill vara till lags, men inte till varje pris och de måste fostras till det.

Skillnad med bichoner och andra små hundar? Bichoner är väldigt smarta hundar och det är inte alla små raser. De är vänliga och bra i möten med andra hundar. Ganska många små hundar gör utfall mot andra hundar i möten. Jag tänker t ex på små terriers, chihuahua och dvärgschnauzer.
Vad har du för små sällskapshundar?

Finns det någon annan liten ras som förstår så mycket av vad som sägs i samtal mellan människor? Bichoner verkar vara väldigt språkbegåvade. De kan räkna ut vad man ska göra, vart man ska åka med bilen och vad som ska hända härnäst. T ex kan bichonen börja gråta när han upptäcker att bilen är på väg mot veterinären, men när man berättar att nej, vi ska inte dit utan vi ska åka till hundrastplatsen och träffa X, så slutar hunden gråta och börjar le istället.

Kan den cykla enhjuling också?

 

[Fetaost]

Så här tror jag att det är (bichonuppfödare rätta mig om jag har fel): Mentaliteten är jätteviktig för en bichon som ska passa som förstagångshund och som hund i barnfamiljer. Mentaliteten kan vara att fokusera på olika saker. För en bichon är det inte i första hand att klara av att vara ensam. Det viktigaste är att den är vänlig, är trygg och litar på människor (även barn och främmande människor). Den ska funka bra med andra hundar och den får absolut inte uppvisa minsta lilla aggressivitet.
Den ska vara lyhörd och lättlärd. Det ska vara lätt att lära den att komma på kommando - den ska vara så familjekär att den inte vill rymma sin väg. Den ska vara tillgiven och binda starka band till sin ägare. Den ska vilja vara fysiskt nära sin ägare (vilket innebär att den hela tiden har koll på var matte/husse är).

Jag tänker så här: skaffar man en bichon så är det för att man vill ha en familjemedlem som ska ha lika mycket värde och respekt som familjens barn. Man lämnar inte en 5-åring ensam hemma i flera timmar och det gör man inte med en bichon heller. Man kan möjligen lämna en femåring för att springa iväg och hämta tvätten, men inte mer än det.

Jag är uppvuxen med brukshundar och jakthundar och de är så olika bichoner så man tror nästan att de tillhör olika arter.

Men en trygg hund har inte så svår separationsångest att den inte ens kan vara själv i 30 min.
Det finns inget i världen som kan försvara det.

 

[Fetaost]

Jag tycker inte som du. Det kan finnas olika skäl till att en hund vill ha koll på var ägaren är. Ett skäl kan vara att den vill värna om sin ägare - dvs ha koll på att inget farligt händer ägaren.

Ett annat skäl är att den inte trivs ensam - den är väldigt social och vill vara i en flock hellre än att vara ensam. Så är vi människor också, en del är ensamvargar medan andra vill omge sig med människor hela tiden. Det behöver inte betyda att den sociala typen av människa är otryggare än ensamvargen.

Massor av raser är sociala och vill vara nära sin ägare och är sällskapsavlade utan att ha separationsångest.
Jag har inte träffat så många Bichoner men av de jag träffat så har de absolut inte haft större problem än andra hundar med att vara ensamma.

 

[Sel]

När en bichon vill vara till lags är det på ett mjukare sätt. De verkar läsa sin människas tankar och vill göra allt rätt. De schäfrar som mina föräldrar har haft har jag upplevt som hårdare. Jo, de vill vara till lags, men inte till varje pris och de måste fostras till det.

Skillnad med bichoner och andra små hundar? Bichoner är väldigt smarta hundar och det är inte alla små raser. De är vänliga och bra i möten med andra hundar. Ganska många små hundar gör utfall mot andra hundar i möten. Jag tänker t ex på små terriers, chihuahua och dvärgschnauzer.
Vad har du för små sällskapshundar?

Finns det någon annan liten ras som förstår så mycket av vad som sägs i samtal mellan människor? Bichoner verkar vara väldigt språkbegåvade. De kan räkna ut vad man ska göra, vart man ska åka med bilen och vad som ska hända härnäst. T ex kan bichonen börja gråta när han upptäcker att bilen är på väg mot veterinären, men när man berättar att nej, vi ska inte dit utan vi ska åka till hundrastplatsen och träffa X, så slutar hunden gråta och börjar le istället.

En bichon (havanais, frise?) är en helt vanlig hund och bör inom rimliga gränser klara av det andra vanliga hundar klarar.

 

[nilie]

Är det alltså just bichon frisé du pratar om?

Ja.

 

[nilie]

Kan den cykla enhjuling också?

Den kan gå på två ben iaf så den kanske kan lära sig sig det

 

[nilie]

Men en trygg hund har inte så svår separationsångest att den inte ens kan vara själv i 30 min.
Det finns inget i världen som kan försvara det.

Med träning kan den nog lära sig att vara ensam längre än så, men frågan är om man vill lämna den ensam nån längre tid, då man vet att den blir väldigt olycklig av att vara skild från sin flock.

 

[Bison]

Med träning kan den nog lära sig att vara ensam längre än så, men frågan är om man vill lämna den ensam nån längre tid, då man vet att den blir väldigt olycklig av att vara skild från sin flock.

Det låter fortfarande som ursäkter för en riktigt sketen mentalitet
Jag har haft Petit Brabancon, en ras där det överallt påpekas hur viktigt det är att de får vara med för att inte bli olyckliga. Det är inget som hindrar dem från att kunna vara ensamma hemma några timmar ibland, finns självklart undantag. Däremot så skulle de antagligen må dåligt av att ligga ensam hemma hela, dagar med rastning på lunchen. Men det tycker jag iofs inte är ett bra liv för någon hund

 

[Fetaost]

Med träning kan den nog lära sig att vara ensam längre än så, men frågan är om man vill lämna den ensam nån längre tid, då man vet att den blir väldigt olycklig av att vara skild från sin flock.

Vilket värdelöst svammel.

 

[Nattfjäril]

Alltså läser man rasklubbens info står det absolut ingenting av vad du påstår.