Bett eller inte?

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Som sagt - det behövs knappast vidare studier för att bevisa att ett bett inte är något naturligt i en hästmun. Och trots att vi vetat detta sen läänge bara vi använt vårt sunda förnuft så väljer de flesta att använda bett mer eller mindre ofta ändå!

Tycker absolut det är en idé att använda bettlöst under utbildningen av hästen. En unghäst som byter tänder och fortfarande växer mår säkert bra mycket bättre av att slippa skrotet i munnen.

Utrustning är vad det är, med dess för- och nackdelar = samma saker egentligen men beroende på hur det upplevs för just den hästen/ekipaget. Ett tränsbett har fördelen med "kontakt" med hästens mun och iom det indirekt kontakt hela vägen genom ryggraden till bakbenen. Det säger sig också självt tycker jag att har du den "makten" då har du det delvis på bekostnad av hästens bekvämlighet. Stången blir samma sak men svårare att få samma känsla eftersom man måste ha "mindre i handen" om inte hästen konstant ska ha en skarpare inverkan.
Tycker det märks tydligt på hästarna att ju skarpare verktyg, desto större inverkan har det på hela fysiken, på gott och ont. På de som är känsliga sprids det också till att synas i det mentala/spänning. En metallbit i munnen är alltid skarpare än en metallbit eller rem över nosryggen i mitt huvud, även om en felanpassad metallbit/rem över nosen såklart inte heller är bra för det tunna näsbenet och luftvägarna. Käkleden är "känsligare" upplever jag eftersom den samverkar med så mycket annat än näsbenet som sitter där det sitter och inte har en funktion på samma sätt mer än att skydda insidan.
Fast nu var det iofs inte det vi diskuterade.

 

[axel]

Sv: Bett eller inte?

Tack Svea för att du rättar till läget.

Man har genom åren tagit fram ngt som passar hästars munnar ganska bra.

Det är mkt bättre att vänja hästen ganska tidigt- innan man börjar rida den med bett. du kan inte leda med en stång o det är skarpt genom hävstången.

om man lär sig att rida mjukt med sin hand, finns det ingen anledning till oro över skador i munnen.
För att få en mjuk hand krävs även en stabil oberoende sits. Tränar man inte på det får man väl rida i grimma då

Ett tränsbett av rätt storlek är att föredra än ngt i eller runt nosen med hävstångseffekt.

hästen har mkt svårt att känna var på nosen som det tar- svårt att lära sig hö-vä. varav ytterligare ngt mer måste på.

Att sätta på skarpa saker som hästen lär sig att backa av ifrån ger ingen vidare framtidstro.

 

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Jag väljer själv vad jag ska oroa mig för och inte, och allt påverkar på ett eller annat sätt.
Ofta känns det som pest- eller koleraval man gör lite stup i ett även om det kan vara så långväga kopplingar till att det eventuellt någon gång långt i framtiden kan ge en negativ effekt (som vid det laget kan vara väldigt svårt att koppla till valet! )

Bara att man har en grimma på hästen 12-24 timmar per dygn ger en negativ effekt. Att jämföra med att alltid gå med glasögon på sig eller håret uppsatt. = ingen "big deal" men det kan ändå leda till spänningshuvudvärk och t o m att ben och allt anpassar sig efter grimformen, man kan se konturer efter där grimman suttit även när den är av. Det här är inget extremfall med tok-tight grimma som vuxit fast i huvudet, det är ett exempel på hur såna små vardagliga "val" ändå successivt har en påverkan på hästen. Allt vi gör har en påverkan på hästen- både positivt och negativt, även om det är mycket som känns så långsökt att man inte ägnar det någon tanke.

När man har en unghäst som man själv ska utbilda från scratch ser jag absolut inget nödvändigt i att lära hästen inverkan från ett bett. Jag ser fler fördelar med att låta bli, åtminstone tills hästen bytt alla tänder och börjar vara färdigväxt fysiskt.
Var och en gör sitt val, men för mig är det här det självklara "bra" valet.
Precis som att rida med halsring alltid kommer vara "snällare" än att rida med träns även om det för de flesta inte känns som ett realistiskt träningsverktyg, man behärskar det för dåligt för att göra allt man vill helt enkelt. Dock är ju en ridkapson 100 gånger enklare att lära sig själv och hästen att finlira i än en halsring eller helt freestyle gällande huvud/hals.
Allt gäller val och prioriteringar. Är man inte motiverad att lära sig (förståeligt, särskilt om det går mycket snabbare med det man redan är van vid, eller ändå måste anpassa sin utrustning till tävling/tränare) så är det ett val man gjort som självklart påverkar hästen mer negativt även om man kan försöka lindra skadan så gott det går genom att inverka så mjukt man kan och skaffa så "snäll" = passande utrustning som möjligt.

 

[bigganl]

Sv: Bett eller inte?

Att sätta på skarpa saker som hästen lär sig att backa av ifrån ger ingen vidare framtidstro.

[/QUOTE]
Oavsett vad hästen har i munnen så ska den inte backa av från det. Det är väl utbildning av häst vi pratar om nu?

 

[buffy_]

Sv: Bett eller inte?

Var och en gör sitt val, men för mig är det här det självklara "bra" valet.
Precis som att rida med halsring alltid kommer vara "snällare" än att rida med träns även om det för de flesta inte känns som ett realistiskt träningsverktyg, man behärskar det för dåligt för att göra allt man vill helt enkelt. Dock är ju en ridkapson 100 gånger enklare att lära sig själv och hästen att finlira i än en halsring eller helt freestyle gällande huvud/hals.

Självklart ska man ha passande utrustning men att rida sin häst i en ändamålsenlig form är väl det snällaste man kan göra för den. Om man nu har valt att rida den. Det är ju inte jättevanligt, vad jag sett att folk som rider med halsring har bra arbetsform på sina hästar. Själv tycker jag halsring är något för högt utbildade hästar.

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Bett eller inte?

*knapp*

Tack för all info och åsikter! Jag har som sagt bestämt mig för att använda bett på henne lite längre fram i utbildningen. Det viktigaste för mig är att rida min häst på ett bra sätt som får både henne och mig att må bra, jag vill att hon ska få en positiv inställning till "arbete" och mitt mål är att min ridning och utbildning av henne inte på något sätt ska skada henne på något vis.

Så nu med en hel del eftertanke har jag beslutat att beställa hem ett gäng tränsbett från ett känt lågpris Hästsport företag och helt enkelt börja prova mig fram vad hon verkar trivas bäst med.

När jag läser mina egna inlägg låter jag helflummig men det senaste året har varit en berg-och-dal bana för mig sen jag öppnade "Dansa med Hästar" och "Rida på Kandar" har allt ändrat sig! Tanken när jag köpte henne när hon var 6 månader gammal var att hon skulle gå fälttävlan men när jag insåg mer och mer att det inte var det jag ville göra så började jag mer och mer snegla åt det klassiska, barock hållet.
Och helt plötsligt förstod jag: Jag vill inte rida på min häst jag vill DANSA med henne! Jag fammlar lite förskräckt i mörkret och vill så gärna lära mig därför så ställer jag mycket underliga frågor här på forumet, jag suger i mig all information som en svamp!

Tack till er alla tålmodiga Bukefalister!

 

[Immer]

Sv: Bett eller inte?

När jag läser mina egna inlägg låter jag helflummig men det senaste året har varit en berg-och-dal bana för mig sen jag öppnade "Dansa med Hästar" och "Rida på Kandar" har allt ändrat sig! Tanken när jag köpte henne när hon var 6 månader gammal var att hon skulle gå fälttävlan men när jag insåg mer och mer att det inte var det jag ville göra så började jag mer och mer snegla åt det klassiska, barock hållet.
Och helt plötsligt förstod jag: Jag vill inte rida på min häst jag vill DANSA med henne! Jag fammlar lite förskräckt i mörkret och vill så gärna lära mig därför så ställer jag mycket underliga frågor här på forumet, jag suger i mig all information som en svamp!

Jag blir nästan tårögd.... Lycka till med din häst!

 

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Självklart ska man ha passande utrustning men att rida sin häst i en ändamålsenlig form är väl det snällaste man kan göra för den. Om man nu har valt att rida den. Det är ju inte jättevanligt, vad jag sett att folk som rider med halsring har bra arbetsform på sina hästar. Själv tycker jag halsring är något för högt utbildade hästar.

Nej jag håller faktiskt inte med om det.
Jag tror att det mentala är det allra största. En häst som får känna sig "fri" och ha roligt tror jag kommer må bra mycket bättre sett till helheten än en häst som (ok nu låter det här lite överdrivet, men så upplever jag faktiskt att det ofta är, mer eller mindre) man "till varje pris" vill ska gå i form.

En häst som är i mental balans och samlad mentalt kommer också använda sin kropp bättre än hästen som inte har ovanstående oavsett vad ryttaren ridit dit för form, anser jag. Nu blir det lite motsägelsefullt beroende på vilken definition man har på "bra form", det jag skriver här utgår från det tekniskt korrekta, det som "ser bra ut" i de flestas ögon tekniskt sett.

En form kan se väldigt bra ut men det är ingen garanti för att hästen känner sig "fri" i formen, har skaffat sig nödvändiga kopplingar i kroppen fysiskt sett och har kroppskontroll och egen balans nog att hela tiden kunna vara "med" både fysiskt och mentalt i det som görs.
Fråga vilken veterinär som helst - dressyrhästar är inte de minst skadedrabbade! Inte heller när det gäller förslitningsskador.

Iofs tycker jag inte det har mycket med det jag försökte förklara att göra. För det är inget som säger att ryttaren med halsring inte strävar efter en bra ridform, inte heller att denne inte uppnår det även om det såklart är svårt. Och inget som säger att den som rider med bett per automatik strävar efter en bättre form.

Olika verktyg - olika styrkor/svårigheter. Jag menar såklart inte att jag vill att alla ska börja rida med halsring, men sett ur verktygsaspekt är det alt. helt utan något på hals/huvud självklart det som stör fysiken minst. Det är svårt att argumentera emot. Att du stör fysiken minst betyder också att det är svårare att komma åt den. Å andra sidan vill jag starkt ifrågasätta att det skulle vara nödvändigt att störa fysiken för att få hästen gå i en icke-slitande form, det handlar så mycket om kommunikation. Ju mindre man stör fysiken, desto mindre behöver man också kompensera för att det ska bli skonsamt. Som sagt - har man hästen fri och i balans kan mycket annat kompenseras för.
(Observera att det här eg. bara var tänkt som ett exempel. Jag har själv aldrig ridit med halsring men försöker ändå ha i bakhuvudet att ju mer makt, desto större risk att störa/missbruka det, även ofrivilligt.)

Blev kanske lite onödigt långt inlägg. Men det jag vill få fram är att man med kommunikation och utveckling av sig själv kan komma långt, det är inte utrustningen som gör det. Men jag precis som alla andra väger för- och emot utifrån sina egna prioriteringar och värderingar. Skulle jag bli "tillfredsställd" av den ridning jag skulle klara med halsring och vara villig att gå den långa vägen för att lära sig konsten, ja då skulle jag göra det. I nuläget skulle jag det INTE! Men det finns olika alternativ däremellan, det behöver ju inte vara så extremt som huvudlagslöst för att sträva mot snällast möjliga/minsta möjliga negativa påverkan, i de fall ens prioriteringar inte säger emot.

 

[svea]

Sv: Bett eller inte?

Men Totola, nu pratade vi väl ändå om att det var bättre för hästen att gå i ändamålsenlig form?

Och i min värld är det lika med gymnastik på en mentalt och fysiskt lösgjord häst.

Vill du minska skaderisken genom att ta bort saker som stör hästen, så ligger det väl för övrigt närmare till hands att ta bort ryttaren än att ta bort bettet?

 

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Det är inte det som är poängen. Inte min iaf.
Varför skulle man inte sträva efter minsta möjliga negativa inverkan?
Oavsett om det så gäller ryttarens sits = inverkan eller om det gäller något helt annat som inverkar på fysiken.
Alla gör vi val, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Dock tycker jag att om man är medveten om hur stor "makt" man har över hästens fysik med ett verktyg, då får man förhoppningsvis också större respekt för det, att i så hög grad man kan inte missbruka makten.
Ingen vill väl "egentligen" ha en ihopdragen robot?

Det är inte någon skaderisk jag pratar om, inte i huvudsak iaf. Det handlar lika mycket om egna intressen.
För att kunna nyttja ett verktyg behöver man veta hur det påverkar, i längden iaf. Mer "makt" = mer ansvar och finlir, för att inte störa. Större påverkan på ryggraden = större risk också att det går åt fel håll, dels att man inverkar negativt på den men också att du istället får större symptom av det man inte har gjort. Men självklart är det åt andra hållet också, just för att man har större påverkan, om man lyckas styra det åt rätt håll.
All påverkan kan bli positiv eller negativ (då menar jag alltså inte skademässigt, utan påverkan i allmänhet, tänk - mer objektivt).
En grej jag vill komma fram till (bland annat) är att jag inte tror att man kan säga att ett bett underlättar eller försvårar. Det påverkar. Och ganska mycket dessutom, på gott och ont!
En helt vanlig grimma med hängande tyglar påverkar den också, men inte alls i lika hög grad. På gott och ont.

 

[buffy_]

Sv: Bett eller inte?

Jo visst vill man sträva efter minsta möjliga negativa inverkan!
Men jag menar att det minst negativa för hästen är att ridas i en ändamålsenlig form och att man lättare gör det med ett tränsbett än med en halsring. Det var min poäng.

Jag menar självklart inte att hästen ska forceras in i en form den inte är redo för men det finns ju otaliga hästar vars exteriör inte är helt optimal för ridning. Som när den får gå fri faktiskt går i obalans och på ett sätt som inte alls är uppbyggande.

Lösgjordhet e ju grundläggande i utbildningsskalan och den gäller ju både mentalt och fysiskt, redan påpekat visserligen

Sen om dressyrhästar skador: Alla skador som är relaterade till träning är ju inte DRESSYRENS fel det är ju utövandet av den. Håller helt med om att kommunikation och utvecling (+utbildning) leder framåt. Men tycker Svea har en viktig poäng med att det nog e ryttaren som ska bort om man vill ha det skonsamt.

Menade inte alls att tränsbettet var det enda verktyget att arbeta med...om det nu lät så

 

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Nej, jag tror iaf jag är med på vad du menade, sen la jag till en del utifrån det du skriver som säkert inte du menar/tänker men som också kan beskrivas med ungefär samma ord.

Om vi tar det lite mer konkret.
Tränare X är väldigt noga med att förespråka som en av de viktigaste saker i ridningen att vi måste rida hästarna i form. Med tillhörande beskrivning om den enda form som tränare X ser som korrekt. Tränare X är så fokuserad på det tekniska att tränare X missar att det tekniska inte är allt. Ska man se till "skonsamt" så är det ju t ex ingen garanti för att en häst som tekniskt sett går i en korrekt form mår bättre av den formen. Det förutsätter att hästen är med mentalt, det förutsätter att hästens fysik är redo för det. En häst är inte alltid redo för det som tekniskt sett är en "korrekt form". Ibland kan inte fullt korrekt vara mer korrekt och ibland kan "fel" vara ett måste lite då och då på den pedagogiska vägen till att hästen ska trivas med träningen, vara "med".
Tränare X finns det flera av och det kan variera hur tekniskt korrekt resultat de/eleverna öht får i praktiken. Tränare X kanske också är en sån som sätter prestation öht som högsta prio och missar en del kvalitetsbitar (tar genvägar), men det kan också tvärtom vara en så idealistisk (tekniskt sett) tränare att denne glömmer saker på vägen som ändå har stor betydelse för hållbarheten/hästens välmående (mental hälsa och trivsel räknas också in).

Om man jämför med tränare Y. Tränare Y finns också i olika upplagor. Denne tränare prioriterar inställning, metoder och "väg" så att säga högre än det tekniska de har i dåläget. Tränare Y kan lyckas varierande bra tekniskt sett och finnas i precis alla nivåer, men utmärkande för tränare Y är att denne sätter pedagogik och hästens inställning minst lika högt, kanske ibland högre, än prestation. Tränare Y skulle hellre misslyckas än att lyckas på bekostnad av den mentala aspekten. Det behöver inte betyda att tränare Y har flummat iväg på rosa moln, tränare Y kan ha andra bra egenskaper också. Här handlar det om värderingar.

Sen finns det tränare Z som är väldigt duktig på att "känna av" vad hästen fysiskt klarar av. Som inte bara har ambitionen att göra det utan som faktiskt lyssnar och tar det försiktigt, tänjer denne på gränserna till vad hästen klarar fysiskt så har denne fingertoppskänsla och tar hellre lite för lite än lite för mycket. Tränare Z förespråkar också annat för fysiken- varierad träning som exempel och kan även känna starkt för övrig hästhållning ex. utfodring. Tränare Z är alltså en "friskis" för hästar och lyckas genomsyra det i praktiken också.
Något som kan vara till tränare Z´s nackdel är om det blir väldigt mekaniskt och planerat, ett strikt upplagt träningsschema som exempel. Att denne glömmer att hästen även har andra behov, mental stimulans och tekniska kunskaper. Tränare Z behöver inte vara så utan det finns olika tränare Z som är olika starka/svaga på dom bitarna.

Det här är bara lite grovt förklarat bara för att försöka tydliggöra skillnaden, vart jag menar att det kan gå fel och hur olika intresseområden/fokus/prioriteringar man kan ha. Det jag menar är att det kan finnas rötägg av typen "tränare X" precis som det kan falla på dom andra två av andra anledningar.
Jag tycker inte att rida en häst i form är det mest skonsamma du kan göra för din häst. Det har jag sett alldeles för många missnöjda hästar och hästar med fysiska problem som inte ens ges utrymme att visa det, för att de är "för" lydiga, rent tekniskt sett kan de gå bra för det (fast vanligast är såklart att de rent tekniskt sett strävar något bra, med varierat resultat).
Det var det jag inte höll med om!

 

[kenneth]

Sv: Bett eller inte?

Hoppar in i en tråd som jag inte alls har något att göra i. Jag blir så trött på detta enorma missförstånd att hästar skall ridas på ett "snällt" sätt, dvs väldigt otydligt! Hästar är djur som ju tryggare dom är desto bättre kan dom prestera. Ett bett skall ta så lite plats i munnen som möjligt på unghästen och det bidrar till två saker, dels blir det bekvämt och då också mer avslappnande och dels så blir signaleran väldigt tydliga vilket också det gör att det lämnar mindre utrymme för missförstånd. Sådana åsikter som att man måste vara mjuk i handen och lyhörd osv är så självklara så det orkar jag inte ens nämna. Denna romantiska bild om att dansa med dom osv är en mänsklig önskan. Hästen vill ha trygghet, ledarskap, mat och sex om det är avelsdjur. Rid din häst i balans med tydliga hjälper så den förstår och sedan, släpp ut den till sina flockfränder där den kan "dansa". Hästen har inget som helst behov av att dansa med människor, lika lite som den har behov av att uppträda på cirkus där den också kan "dansa". Hästar är fantastiska djur, behandla dom som det.

 

[svea]

Sv: Bett eller inte?

Hästen har inget som helst behov av att dansa med människor.

Nej, men med lite tur och skicklighet kan de upptäcka att det är roligt och tillfredställande.

Tack och lov, för varför skulle vi annars rida på dem. Det finns mopeder om man bara vill åka.

(I övrigt håller jag med om att hästar ska ridas på ett tydligt sätt)

 

[buffy_]

Sv: Bett eller inte?

Jag tycker inte att rida en häst i form är det mest skonsamma du kan göra för din häst. Det har jag sett alldeles för många missnöjda hästar och hästar med fysiska problem som inte ens ges utrymme att visa det, för att de är "för" lydiga, rent tekniskt sett kan de gå bra för det (fast vanligast är såklart att de rent tekniskt sett strävar något bra, med varierat resultat).
Det var det jag inte höll med om!

Ok, e med på vad du menar, men håller inte med
Om att det är formen som skadar i dina exempel, det är ju ryttaren som brister.
"Hästen ska inte vara mer lydig än vad den är stark e väldigt tänkvärda ord men även det motsatta gäller ju. Det är ju gränsdragningen därimellan som ryttaren har ansvar för!
Tror kanske vi har ganska olika syn på form också...men hinner inte utveckla mig mer nu.

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Bett eller inte?

Denna romantiska bild om att dansa med dom osv är en mänsklig önskan. Hästen vill ha trygghet, ledarskap, mat och sex om det är avelsdjur. Rid din häst i balans med tydliga hjälper så den förstår och sedan, släpp ut den till sina flockfränder där den kan "dansa". Hästen har inget som helst behov av att dansa med människor, lika lite som den har behov av att uppträda på cirkus där den också kan "dansa". Hästar är fantastiska djur, behandla dom som det.

Tror du har missförstått hela meningen med att vilja dansa med sin häst... Min tanke är att få en häst som är liksidig och mjuk som orkar bära sig på ett bra sätt. Att dansa med hästen är för mig ett uttryck som används när man menar att man vill rida hästen med så små hjälper som möjligt där hästen och ryttaren är i samförstånd och att hästen litar på ryttaren och lyssnar uppmärksamt (precis som ett par som dansar där mannen för, i det här fallet ryttaren )

Vidare förstår jag inte riktigt vad du menar med att jag inte skulle behandla mina hästar som hästar!? Jag är väldigt noga med att de ska få vara ute så mycket som möjligt. Mina tre hästar går alltid ihop och har det bra, de är glada positiva och har en väldigt livsglädje så något måste jag ju göra rätt!

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Bett eller inte?

Tack så jättemycket

 

[kenneth]

Sv: Bett eller inte?

Jag tror nog att TS har en bra relation och fint förhållande med sina hästar det var eg inte det som störde mig. Utan jag undrar bara varför det anses så vackert med dansande hästar på Globen men om dom dansar på circus så är det djurplågeri? Nu menar jag inte att någon här i tråden har sagt detta men det antyds ofta, detta kanske tom är en trådkap men what the f-k.

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Bett eller inte?

Hmm ja jag är en väldigt misstänksam människa och jag är misstänksam mot i stort sett alla som visar upp djur som gör trick jag ser tricket kanske imponeras av det men blir väldigt misstänksam och fundersam på hur de egentligen gått till väga för att lära djuret tricket.
Jag har inte köpt mina hästar för att ha dom som några uppvisningsdjur. De är här för att jag mår bra av att ha dom i min närhet och jag vill att de ska må bra och trivas i min närhet.
Mina hästar kommer alltid att vara just det: hästar även om mitt mål är att kunna rida dom med sådan lätthet att det mer liknar dans än ridning.

 

[Totola]

Sv: Bett eller inte?

Ok, e med på vad du menar, men håller inte med
Om att det är formen som skadar i dina exempel, det är ju ryttaren som brister.
"Hästen ska inte vara mer lydig än vad den är stark e väldigt tänkvärda ord men även det motsatta gäller ju. Det är ju gränsdragningen därimellan som ryttaren har ansvar för!
Tror kanske vi har ganska olika syn på form också...men hinner inte utveckla mig mer nu.

Nej, det jag tror är att du inte vill hålla med för att du inte tänker så och därmed inte känner igen dig! Det är lite motsägelsefullt, det håller jag med om. Men tro mig, jag har sett hästar gå i tekniskt sett mycket bra form (vare sig det är frågan om några steg i taget eller hela ridpass) utan att ridas skonsamt för det. Man kan tycka att hästarna ska säga ifrån förr eller senare eller mygla sig undan - det försöker dom garanterat. Men förr eller senare ger dom upp om ryttaren tar sig förbi det stadiet.
Hästar är alldeles för snälla/lättkuvade, det finns flera exempel på hästar som egentligen inte borde vara ridbara öht med tanke på sin fysik men som ändå stått ut med både det ena och det andra. Eller dom som inte "borde" kunna gå i en tekniskt riktigt BRA form pga sin fysik men ändå lyckats komma till ett stadie där de allra flesta skulle säga att det är tekniskt bra formmässigt.

Det är självklart inget som någon eftersträvar, medvetet iaf.
Nu är det här ju lite mer extremt bara för att förtydliga vad jag menar, men det finns också mycket lindrigare exempel utifrån tänket att formen är det viktigaste för att rida skonsamt.
Om hästen faktiskt säger ifrån i ett grovjobbs-stadie av utbildningen att nä, det där är jobbigt. Hur reagerar denne ryttare med en sån inställning då? Jo- den kommer be hästen göra det ändå, även om det så bara är några steg. Det i sig tycker jag inte är något fel, att man pressar lite behöver inte heller vara något fel, men det är svårt att dra gränsen, för någonstans där i gråzonerna så tappar man bort sig i att prioritera prestation och teknisk kvalitet före det mentala välmåendet, att hästen är "med" hela tiden i det som görs eller kanske råkar pressa för mycket fysiskt för tidigt mot vad som faktiskt är skonsamt/uppbyggande mer än det är nedbrytande.
För att återkoppla till ämnet så tror jag det är lättare hänt med verktyg som triggar det - verktyg som ger makt, än verktyg där hästen har väldigt lätt att säga ifrån!

För jag tror inte många skulle gå över gränsen med flit och många skulle inte ens vara medvetna om att de gör det. Men jag tror att en överdriven inställning om att formen alltid måste vara bra för att inte slita på hästen riskerar att ge negativ påverkan på fysiken i längden precis som motsatsen att aldrig bekymra sig om formen öht.