Behöver nya infallsvinklar!

[Mysaan]

Jag har en travare på 8 år. Har haft honom i 3½ år. Under dessa år har jag kunnat rida max 2 år. Han har haft skador och har stora problem med ett bakben som är helt snett. Just nu fungerar den biten bra men ibland känns det som en tidsfråga innan han komemr bli stående igen pga benet.

Nu har han dessutom fått frakturer på 3 tänder. Försäkringen täcker inte detta utan jag får betala ur egen ficka.

Jag älskar denna häst otroligt mycket. Han har gett mig så mycket kärlek. Mitt problem är nu hur jag ska göra. Ingen vet hur länge hans bakben håller. Har vi otur kanske bara 3-6 månader.

Så nu är jag otroligt kluven. Tandhistorian kommer landa på 15000 kr utan problem kanske mer. Jag är villig att betala detta gievtvis. Samtidigt funderar jag på om det inte är dax att ge upp nu. Hade jag vetat att jag hade en i övrigt frisk häst hade det inte varit något att fundera på öht men nu med det osäkra bakbenet.

Det räcker med att han får stå 2-3 veckor pga annan skada så måste han sedan stå 4 månader till för att sedan sakta sättas igång pga bakbenet.

Han ser uppgiven ut när man är hos honom och då tänker man att det är bäst han får somna. SEdan åker man dit nsäta dag och tänker att han är klart värd att kämpas för.

Så någon som kan se detta ur en annan vinkel än mig och komma med några ideer?
Om dte var er häst hur skulle ni gjort då?

 

[neferra]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

tyvärr skulle jag råda dig att ta bort hästen.
tandskador är i regel svåra att rehabilitera (har en kompis med "alldeles för mkt" erfarenheter av tandfrakturer) och är inte hästen "superfin och dyr" (inget ont om "billiga" hästar..) eller har högt avelsvärde etc är det frågan om det är värt att utsätta hästen -och dig själv- för en process som inte helt säkert kommer sluta väl.
min kompis häst, en lovande fyraåring, fick en tandfraktur. den behandlades av en mkt duktig tandläkare/veterinär och det hela slutade efter ett halvårs kämpande (som i sig var på gränsen till djurplågeri, den kunde knappt äta tex.) med att hästen fick avlivas akut.

din häst har dessuton redan en rätt så allvarlig diagnos. med den vetskapen skulle jag inte tvekat. inte ens om hästen var en av dom "dyra hästarna".
låt honom somna med vetskapen att du gjort honom en tjänst.

tröstkramar!
hemsk situation.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Det var typ det svaret jag inte ville ha.
Jag älskar honom så det gör ont i hela kroppen. Fast jag vet innerst inne med mitt sunda förnuft att en avlivning skulle vara det bästa. Men jag vet inte om jag klarar av att fatta det beslutet.

Men när jag tittar på honom så ser jag att han inte mår bra. Nu har han så stora problem med tänderna så han tuggar bollar även på gräset.

Åh min älskade lilla pojke. Men samtidigt så förstår jag själv att det egentligen är det enda rätta att göra som du skriver. Varför ska han lida för att jag tror att jag inte klarar av att leva utan honom?

Jättetack för ditt svar!

 

[neferra]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

jag förstår att det var det svaret du inte ville ha!

men efter kompisens erfarenhet med sin häst känns det som om det för mig i alla fall vore det enda rätta, för hästens skull.

den hästen led väldigt under behandlingstiden och skulle den långa konvalecensen dessutom påverka andra skador negativt, så...
kompisen har mkt dåligt samvete för att hon inte tog bort hästen direkt.

givetsvis kan ju behandlingen gå felfritt och hästen bli frisk! men de andra skadorna då?

fy vilket tufft beslut.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Jo det är det jag tänker på. OM behandlingen går felfritt och han blir bra i munnen så vet vi ändå inte hur länge till benet håller. Har redan sagt att nästa gång benet börjar knasa så blir det sista gången då får han somna.

Så jag vet inte det är så svårt att ta beslutet. Men samtidigt så tänker jag som så att det kanske är bättre att låta honom somna nu medans han fortfarande orkar busa med kompisarna. Det är en bättre minnesbild av honom då liksom. Än om han blir så dålig så han nästan dör av det.

 

[neferra]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

jag tror du redan har svaret på vad som är bäst

men det är tungt att ta beslutet.

rådfråga din veterinär?
som kanske kan döma ut? kanske känns lättare/bättre då?

 

[_Eva_]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Jag skulle tagit bort hästen.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Jag ska ringa och prata med veterinären så får vi se om han kan dömma ut honom. Pengarna har ingen betydelse egentligen. Men du har nog rätt att jag egentligen redan vet vad som måste göras även om det är ett jobbigt beslut.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Det är väl egentligen det ända rätta.

Men jag måste få fråga säger du det bara för att det är en travare eller hade du tyckte det även om det varit ett dyrt halvblod?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Jag tycker defintivt att hästen förtjänar att få somna in. SOm du beskriver det har han det jobbigt med både ben och mun, det är viktiga delar för hästens välbefinnande. En lång konvalcens kan knäcka en häst, och det lär ju bli som du beskriver ny igångsättning.

Det är ett jättesvårt beslut att fatta, jag försöker att alltid ha hästens livskvalité i tanken när jag funderar igenom alternativen. Vi har t ex gemensamt beslutat att inte låta våra hästar gå igenom några stora operationer (buköppning, rygg etc) för vi har båda sett hästar som inte kunnat hantera konvalcensen och sedan - efter många månaders depression - inte kunnat komma igång igen. Efter det känns det lättare att inse att det är bättre att låta dem somna in UTAN att ha utsatt dem för operationer och plågor p g a att jag som människa vill försöka lite till och har svårt att släppa taget (och viss mån förmänskligar hästen genom att se konvacensen som humansjukvård)(en häst går ju inte att motiverat till vila och konvalcens genom att försäkra att livet kommer att leka SENARE, de lever ju i nuet).

På ett sätt har det blivit lättare med antalet hästar och år, jag vet vad jag INTE vill utsätta mina fyrbenta vänner för, jag har sett det gå fel och jag har kännt mig usel och lärt av det.

Men när dagen D kommer, blir det bara jobbigare och jobbigare för varje djur och år, för de blir bara fler och fler som man kommer att få sakna resten av livet. DET får däremot aldrig påverka mitt beslut när det är dax, mitt välbefinnande kommer alltid, alltid, alltid efter djurens i den frågan. Och jag blir ju heller inte gladare av att se dem lida en längre tid, det är ren ångest för mig. Det obevekliga slutet kommer ju för oss alla, jag tror det handlar om hur vi har det tiden vi lever till vi dör...

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Du är klok!
Jo han har problem med både ben och mun. Under perioder av vila har jag också märkt tendenser till att han varit deppig eller som vid något tillfälle aggresiv.

Jag har fattat beslutet för ju mer jag läser vad jag själv skrivit och försöker se det utifrån så är dte så självklart. Läser jag sedan vad ni skrivit också så blir det ännu mer självklart.

Satt här och fundera på hur jga själv hade svarat om jag läst en sådan tråd och då vart allt klart. Men det känns ändå jättejobbigt för det kommer bli så tomt efter min buse.

 

[neferra]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

*styrkekramar*

du klarar det!
tänk på att det är för hästens skull du gör det!

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

*styrkekramar*

du klarar det!
tänk på att det är för hästens skull du gör det!

Jag försöker tänka så men det är så otroligt svårt.
Så fort jag tänker på det så börjar tårarna strömma. Min underbaring som lärt mig så mycket under dessa år vi haft tillsammans.


Sedan börjar jag givetvis tänka på tiden efter. Är det smart att börja leta ny häst nu medans han är kvar elelr ska man vänta till efteråt?

Tack för styrkekramarna.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Personligen har jag inget problem att leta ny häst medan den andra är kvar, hästen som jag förlorar kommer jag alltid att sakna oavsett om boxen är tom eller inte.

Men jag föredrar att ha en annan häst att koncentrera mig på, jag är en hästmänniska och vill inte vara utan djuren längre tid än jag måste. Och det är en hjälp för mig i sorgen att se nya ljusningar, nya sidor hos andra hästar. Utvecklas med ett annat djur.

Men det beror nog väldigt mycket på hur man är som människa och hur man sörjer.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Personligen har jag inget problem att leta ny häst medan den andra är kvar, hästen som jag förlorar kommer jag alltid att sakna oavsett om boxen är tom eller inte.

Men jag föredrar att ha en annan häst att koncentrera mig på, jag är en hästmänniska och vill inte vara utan djuren längre tid än jag måste. Och det är en hjälp för mig i sorgen att se nya ljusningar, nya sidor hos andra hästar. Utvecklas med ett annat djur.

Men det beror nog väldigt mycket på hur man är som människa och hur man sörjer.

Jag kommer sörja otroligt mycket. Hur mycket vet jag inte. När vi tog bort vår gammla hund hade vi redan en till vilket kändes skönt. Då kunde jag lägga krut på henne.

När mamma avled var jag all vaken och möjlig tid i stallet för att skringa tankarna.

Så nu står jag lite i valet och kvalet. Har tittat litegrann men alla jag tittar på ser så trista ut på korten jämfört med den jag har i dag.

Men jag förstår hur du menar så jag ska börja leta nu i alla fall.

 

[Djurjouren]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Om det var min häst hade jag slaktat.

 

[Mysaan]

Sv: Behöver nya infallsvinklar!

Om det var min häst hade jag slaktat.

Jo jag har insett att det är det enda rätta. Men det känns tungt.