Jag kanske ska försöka haka på här denna gången då. Jag fyller 26 i år, är i slutskedet av min universitetsutbildning (har lite rester kvar och håller på med min kandidatuppsats, tanken är att vt -17 ska bli den sista terminen då jag gör klart allt och knyter ihop säcken) och vill jobba halvtid med något nu under våren när jag inte har så mycket plugg att göra. Bor i stan med sambo (än så länge iaf), har hästar på min mammas gård 3 mil bort.
För mig var 2016 ett jävla skitår och jag hade fullt upp med att ens ta mig upp ur sängen och få gjort det nödvändiga. Levde i princip på snabbmat, godsaker och pasta med ketchup, rörde inte mycket på mig då en av skitsakerna var att båda mina hästar var konvalecenter. Året avslutades med att min sambo släppte en bomb som lett till värsta krisen i förhållandet som jag inte vet om vi kommer kunna ta oss igenom. Nu är det med andra ord dags att jag börjar ta hand om mig själv igen för att över huvud taget orka leva typ. Ridhästen är igång igen men jag är väldigt omotiverad i ridningen nu, men försöker rida 3-4 gånger i veckan iaf. Jag började innan jul med att gå långa promenader några gånger i veckan, satsar på 3-4 per vecka där med. 5 km på en timme. Jag har börjat lägga in lite löpintervaller men har sjukt dålig kondis, men målet är att trappa upp långsamt och så småningom kunna springa hela 5 km-rundan. Jag är inte direkt tjock, men har lagt på mig betydligt mer än vad jag är bekväm med och känner mig tung och klumpig, så utöver att må bättre är ett mål att gå ner övervikten. En stor del i det är ju kosten, så jag äter nu lagom portioner och någorlunda regelbundet 3 gånger om dagen. Och bra saker då; kokt ägg, rågknäcke istället för mjukt bröd, mer grönsaker och mindre ris/pasta/potatis. För det själsliga välmåendet försöker jag att göra saker som jag tycker om, som att teckna och spela gitarr. Jag känner verkligen att jag behöver hitta tillbaka till den bästa versionen av mig själv, bygga upp lite självförtroende och hitta levnadsglädje igen.