Beach 2015, del 3

Ännu en dag då jag bara vill dra täcket över huvudet och låtsas att det är en lördag.
Gick och la mig kl 21 igår, för jag var helt slut psykiskt. Alldeles för hög stressnivå igen :(

PT-pass idag. Det lär väl gå som vanligt, rätt okej. Sen föreläsning på engelska, vilket jag inte alls ser fram emot. Har svårt nog att koncentrera mig på svenska.
På torsdag ska jag på möte med programansvarige + läraren som krånglat till allting, det är en enorm stressfaktor. Jag har ingen aning om vad som väntar :(
Kan du få någon som följer med dig på mötet, bara som support?
 
Synd att du inte bor i Örebro, då hade jag kunnat följa med. Har märkt att som höggravid har folk en betydligt högre tröskel när det gäller att tjafsa emot mig. :devil:
Åh, jag vill teleportera hit dig!
Annars kan jag ju köpa en uppblåsbar figur, tejpa fast ipaden på den och låta dig vara med via facetime :idea:
"Det här är mitt juridiska ombud, Barbara Tassetass"
 
Åh, jag vill teleportera hit dig!
Annars kan jag ju köpa en uppblåsbar figur, tejpa fast ipaden på den och låta dig vara med via facetime :idea:
"Det här är mitt juridiska ombud, Barbara Tassetass"

Ja visst fan, jag kan ju lite juridik också, det kan skrämma upp en del. :D

Har du sett Big Bang Theory? När du pratar om att ha med mig på iPaden tänker jag på detta:


:D
 
Herrejävlar vilken pt-timme. Kan knappt stå upp. Lär ju ha rejäl träningsvärk imorgon (då vi ska ha massa gruppträning i skolan).

Nu buss till skolan, äta lunch och sen föreläsning om nutrition
 
Herrejävlar vilken pt-timme. Kan knappt stå upp. Lär ju ha rejäl träningsvärk imorgon (då vi ska ha massa gruppträning i skolan).

Nu buss till skolan, äta lunch och sen föreläsning om nutrition
Vad intressant föreläsningen låter! Hur noga går ni in på allt och vad handlar den mer specifikt om? Du får gärna berätta lite om vad du lärt dig om du vill och orkar. Jag vill ha så mycket kunskap som möjligt :)
 
Vad intressant föreläsningen låter! Hur noga går ni in på allt och vad handlar den mer specifikt om? Du får gärna berätta lite om vad du lärt dig om du vill och orkar. Jag vill ha så mycket kunskap som möjligt :)
Samma här! Heja @cili! :D

(fast ingen press alltså, bara om du orkar och hinner dela med dig av ett ord eller två så hade det varit intressant!)
 
Snälla alla fina, kan ni läsa och komma med lite stöd? Jag är rädd och orolig och behöver stöd :cry:

Jag känner mig ur form, kände mig inte lika pigg som vanligt när jag sprang igår och idag på förmiddagspromenaden när jag var ute en timme så kände jag mig tröttare och svagare i benen. Det är speciellt förmiddagarna som är värst så jag vet inte om det beror på att jag varit dum och tagit för mycket tabletter nästan varje kväll eller om det är något annat.

Min kompis frågade igår om jag tagit mycket tabletter innan vi träffades för att jag betedde mig konstigt och på kvällen frågade mamma samma sak. Vi pratade om deras resa och jag frågade en massa saker och då sa mamma att vi ju redan har pratat om dessa saker flera gånger och att jag redan frågat allt flera gånger. Och hon vet att jag är en sådan som lyssnar när andra pratar så om jag inte kommer ihåg måste det bero på något och inte på att jag inte brytt mig om att lyssna. Ska kolla upp på fass för biverkningarna av Litium för att se om den kan göra en svag i kroppen, bli personlighetsförändrad och tappa minnet eller om det är något annat. Jag blir lite rädd faktiskt när de säger att jag beter mig konstigt men att jag inte själv märker det.

Det här gjorde också att jag fick ett litet uppvaknande. Tänk om det är mina små "överdoser" som påverkar mig så pass mycket att folk tycker jag beter mig annorlunda och att jag faktiskt saknar minnen och har stora luckor? Men de medicinerna borde inte göra mig personlighetsförändrad utan bara trött och glömsk Kanske är det Litiumet? Och varje kväll när jag äter tittar jag på någon serie men dagen efter har jag ingen aning om vad som hänt eller vad jag sett för att jag är så borta, det vet jag beror på mina tabletter. Men det andra,tänk om jag håller på att bli "galen"? Jag är rädd:cry:

Min kompis tyckte att min kontaktpersons förslag om att jag skulle bo på ett boende var en bra idé och att hon tycker att jag är för sjuk både i ätstörningen och det andra för att klara att arbetsträna. Jag tycker inte alls att jag är så sjuk att jag platsar på ett boende för psykiskt sjuka eller personer med funktionshinder. Och jag älskar min lägenhet, har bott här 4,5 år så det är verkligen hemma. Men jag blir lite ledsen när det ens kommer på förslag att jag skulle bo på en sådan plats.
 
Snälla alla fina, kan ni läsa och komma med lite stöd? Jag är rädd och orolig och behöver stöd :cry:

Jag känner mig ur form, kände mig inte lika pigg som vanligt när jag sprang igår och idag på förmiddagspromenaden när jag var ute en timme så kände jag mig tröttare och svagare i benen. Det är speciellt förmiddagarna som är värst så jag vet inte om det beror på att jag varit dum och tagit för mycket tabletter nästan varje kväll eller om det är något annat.

Min kompis frågade igår om jag tagit mycket tabletter innan vi träffades för att jag betedde mig konstigt och på kvällen frågade mamma samma sak. Vi pratade om deras resa och jag frågade en massa saker och då sa mamma att vi ju redan har pratat om dessa saker flera gånger och att jag redan frågat allt flera gånger. Och hon vet att jag är en sådan som lyssnar när andra pratar så om jag inte kommer ihåg måste det bero på något och inte på att jag inte brytt mig om att lyssna. Ska kolla upp på fass för biverkningarna av Litium för att se om den kan göra en svag i kroppen, bli personlighetsförändrad och tappa minnet eller om det är något annat. Jag blir lite rädd faktiskt när de säger att jag beter mig konstigt men att jag inte själv märker det.

Det här gjorde också att jag fick ett litet uppvaknande. Tänk om det är mina små "överdoser" som påverkar mig så pass mycket att folk tycker jag beter mig annorlunda och att jag faktiskt saknar minnen och har stora luckor? Men de medicinerna borde inte göra mig personlighetsförändrad utan bara trött och glömsk Kanske är det Litiumet? Och varje kväll när jag äter tittar jag på någon serie men dagen efter har jag ingen aning om vad som hänt eller vad jag sett för att jag är så borta, det vet jag beror på mina tabletter. Men det andra,tänk om jag håller på att bli "galen"? Jag är rädd:cry:

Min kompis tyckte att min kontaktpersons förslag om att jag skulle bo på ett boende var en bra idé och att hon tycker att jag är för sjuk både i ätstörningen och det andra för att klara att arbetsträna. Jag tycker inte alls att jag är så sjuk att jag platsar på ett boende för psykiskt sjuka eller personer med funktionshinder. Och jag älskar min lägenhet, har bott här 4,5 år så det är verkligen hemma. Men jag blir lite ledsen när det ens kommer på förslag att jag skulle bo på en sådan plats.
Håller med @snow. Det är inte alls konstigt att det blir så här, det är bakslaget som kommer av att du tränar för mycket och äter för lite. Hjärnan får ingen näring eller energi. Jag känner igen symtomen du pratar - och det är när jag själv är inne på dag två eller tre utan att ha sovit någonting. Du har inga sparlågor att ta av och nu börjar överträningen i kombinationen med svälten att ta ett steg längre. Kroppen säger ifrån. Lyssna på den!
 
Jag läste på lite om Litium efter att jag skrev och tydligen är trötthet och muskelsvaghet i armar och ben en av de vanligaste biverkningarna (1 av 10 får dom) så antagligen är det därför jag känt som jag gjort för det har kommit i kombination med att jag höjt dosen av den medicinen. Tror faktiskt inte att det beror på att jag äter för lite, inte just nu iaf, jag äter kanske ganska lite till lunch och middag men jag har ett rejält kvällsmellis som jag tror väger upp det hela ganska bra:)

Provade att springa idag på eftermiddagen för jag är alltid piggare då än på förmiddagen så egentligen är det dumt att springa på förmiddagen om det inte är en bra dag. Idag gick det finfint att springa, sprang 25 minuter och hade kunnat fortsätta längre men ville sluta med en bra känsla, sprang lite snabbare än sist också och jag tycker hunden verkar vänja sig lite mer och börjar tycka det är roligt för idag behövde jag inte släpa runt på honom utan han hängde på bra.

Idag blir det ganska mycket aktivitet igen, inte extremt men har gått 85 minuter promenad hittills, sprungit 25 minuter och storstädat. Städningen var absolut jobbigast för jag var inte på städ humör men det behövdes, nu glänser allt och det är så rent och fint.Det är alltid skönt efter att man städat. Sen ska pappa och jag ut ikväll och det blir 40-60 minuter promenad till då.

Men vad tror ni om det andra? Varför uppfattar min omgivning mig som ovanligt konstig och varför kommer jag inte ihåg saker och har blackouts? Har fått höra att jag är stissig och verkar lite uppvarvad och det tror jag hänger ihop med ångesten jag har hela tiden men det är lite obehagligt att flera uppfattar mig som annorlunda :confused:
 
@snow och @LindgrenV Jag hoppas verkligen att det inte hänger ihop med maten, vill inte att det ska göra det. Det skulle bli jätte jobbigt för jag klarar inte att äta mer än nu. Och jag skulle sakna löpningen, de flesta dagarna mår jag mycket bättre efter ett löppass. Men nu när hundsäsongen börjar så kommer jag om orken tryter få prioritera, hundkurser och tävlingar kommer få gå först tillsammans med skolan. Vill fortsätta springa och tror att jag kommer hinna med det men blir det bara 2 ggr/vecka istället för 3 som nu så får jag försöka acceptera det men borde hinna 2-3 ggr/vecka.

Promenaderna däremot känner jag har blivit lite mer tvångsmässiga igen och det är jobbigt, förut hade jag som minimum 120 minuter, nu vill jag gå 140-180 minuter per dag. Så där ser jag en försämring.
 
Jag läste på lite om Litium efter att jag skrev och tydligen är trötthet och muskelsvaghet i armar och ben en av de vanligaste biverkningarna (1 av 10 får dom) så antagligen är det därför jag känt som jag gjort för det har kommit i kombination med att jag höjt dosen av den medicinen. Tror faktiskt inte att det beror på att jag äter för lite, inte just nu iaf, jag äter kanske ganska lite till lunch och middag men jag har ett rejält kvällsmellis som jag tror väger upp det hela ganska bra:)

Provade att springa idag på eftermiddagen för jag är alltid piggare då än på förmiddagen så egentligen är det dumt att springa på förmiddagen om det inte är en bra dag. Idag gick det finfint att springa, sprang 25 minuter och hade kunnat fortsätta längre men ville sluta med en bra känsla, sprang lite snabbare än sist också och jag tycker hunden verkar vänja sig lite mer och börjar tycka det är roligt för idag behövde jag inte släpa runt på honom utan han hängde på bra.

Idag blir det ganska mycket aktivitet igen, inte extremt men har gått 85 minuter promenad hittills, sprungit 25 minuter och storstädat. Städningen var absolut jobbigast för jag var inte på städ humör men det behövdes, nu glänser allt och det är så rent och fint.Det är alltid skönt efter att man städat. Sen ska pappa och jag ut ikväll och det blir 40-60 minuter promenad till då.

Men vad tror ni om det andra? Varför uppfattar min omgivning mig som ovanligt konstig och varför kommer jag inte ihåg saker och har blackouts? Har fått höra att jag är stissig och verkar lite uppvarvad och det tror jag hänger ihop med ångesten jag har hela tiden men det är lite obehagligt att flera uppfattar mig som annorlunda :confused:

Tänk på att det du tycker är rejält i ditt perspektiv troligtvis inte är särskilt rejält egentligen!

Ang andras uppfattning om dig så tror jag helt och hållet att det är en kombination av för mycket mediciner, ångest, överträning och för lite mat. Det tär på kroppen och kan visa sig hur som helst!
 
@snow och @LindgrenV Jag hoppas verkligen att det inte hänger ihop med maten, vill inte att det ska göra det. Det skulle bli jätte jobbigt för jag klarar inte att äta mer än nu. Och jag skulle sakna löpningen, de flesta dagarna mår jag mycket bättre efter ett löppass. Men nu när hundsäsongen börjar så kommer jag om orken tryter få prioritera, hundkurser och tävlingar kommer få gå först tillsammans med skolan. Vill fortsätta springa och tror att jag kommer hinna med det men blir det bara 2 ggr/vecka istället för 3 som nu så får jag försöka acceptera det men borde hinna 2-3 ggr/vecka.

Promenaderna däremot känner jag har blivit lite mer tvångsmässiga igen och det är jobbigt, förut hade jag som minimum 120 minuter, nu vill jag gå 140-180 minuter per dag. Så där ser jag en försämring.

Du måste äta mer än nu, och klarar du inte det måste du dra ned på motionen - för du rör dig alldeles för mycket i förhållande till det du får i det. Tyvärr. Jag vet att du inte vill inse det men jag kommer tjata tills du faktiskt gör det. Du har ökat på löpningen och du ökar på promenaderna mer och mer - märker du det? Samtidigt verkar det som att du minskar matintaget. Ser du att det är vad som händer? För din omgivning gör det och därför blir folk oroliga! Jag med!
 
Tror faktiskt inte att det beror på att jag äter för lite, inte just nu iaf, jag äter kanske ganska lite till lunch och middag men jag har ett rejält kvällsmellis som jag tror väger upp det hela ganska bra

Kommer du upp i säg 2000-2500 kcal per dag, varje dag, och har du gjort det säg sedan du började springa? Om svaret är nej har snow rätt i varje stavelse, det är jag helt övertygad om.
 
@Qelina
Vi har pratat om just ätstörningar idag. Där tog föreläsaren bland annat upp att även 2000 kcal i intag per dag leder till alla negativa effekter (som kommer av att äta för lite) för kroppen, om man varje dag gör åt 4000 kcal.
Dina promenader + löpning kostar en hel del kalorier, och jag tror inte att du tänkt på att väga upp dom genom ett ökat intag av kalorier. Tvärt om verkar du ha haft svårare att få i dig dom du sedan tidigare (innan löpningen) brukar äta den senaste tiden (tänker på att du skrivit att du inte ätit upp hela brödet t.ex.). Du behöver alltså äta MER än en medelperson för att stå stilla i vikt, eftersom du rör dig mycket mer.
 
@Qelina
Vi har pratat om just ätstörningar idag. Där tog föreläsaren bland annat upp att även 2000 kcal i intag per dag leder till alla negativa effekter (som kommer av att äta för lite) för kroppen, om man varje dag gör åt 4000 kcal.
Dina promenader + löpning kostar en hel del kalorier, och jag tror inte att du tänkt på att väga upp dom genom ett ökat intag av kalorier. Tvärt om verkar du ha haft svårare att få i dig dom du sedan tidigare (innan löpningen) brukar äta den senaste tiden (tänker på att du skrivit att du inte ätit upp hela brödet t.ex.). Du behöver alltså äta MER än en medelperson för att stå stilla i vikt, eftersom du rör dig mycket mer.

Med anledning av det där vill jag säga att kcal-nivån i mitt inlägg nog var alldeles för låg.
 
@Qelina du kommer med undanflykter nu tycker jag. Antagligen är symtomen en kombo av för lite mat och medicinen.

Dessutom märker jag jättetydligt på mig själv att ångesten blir värre om jag inte ätit eller sovit tillräckligt. Det finns ingen kraft att ångesthantera. Visst, för min del har inte ångesten med mat att göra men ändå.

Du ökar på löpningen, ökar på promenaderna och ska få in ridning och hundträning där också. Och plugg. Det går inte utan att ge kroppen näring. Du måste ge den förutsättningar att fungera.
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Tråden där vi diskuterar träning, hälsa och välmående (fysiskt såväl som psykiskt) i största allmänhet. Här råder absolut ingen...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
86 386
Senast: lizan
·
  • Låst
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
78 371
Senast: Ackio
·
  • Låst
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
78 634
Senast: cili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp