Beach 2015, del 3

På eftermiddagen skulle jag gå promenad med en kompis, en tvångsmässig tanke hade satt sig i huvudet att jag var tvungen att gå 60 minuter då. Vi gick lite mer än 50 minuter så det saknades ju ca 10 minuter. Jag gick upp till mig och lämnade av lite saker och sen gick jag ner för att gå ut och gå dessa 10 minuter för att tvånget var så starkt. Men när jag kom ner stod kompisen kvar utanför mig, hon hade fattat att jag skulle gå ut igen och hon var så besviken på mig, arg också och jag blev rädd och jätte ledsen. Jag kände det som att jag svikit henne och förstört vår vänskap. Jag är så rädd att hon kommer lämna mig för att jag är sjuk, för att jag inte alltid är stark nog att gå emot ångesten och tvången. Det är svårt att beskriva hur starka tvången är, det känns som jag ska dö eller hemska saker hända om jag inte följer dem.
 
Nu har jag äntligen shoppat vandringskängor! De känns verkligen toppen hittills! Var ju sugen på Lundhags Contessa först men när jag provade dem idag var de stenhårda och inte riktigt vad jag mindes... Så jag fick hjälp med vilken typ av sko som passade mina behov och det slutade med Meindl Tacana GTX. :) Ganska styv sula och vrist så man får tillräckligt med stöd när man har en del packning och går i svårare terräng. Inga värstingar men tror de passar perfekt till mina aktiviteter och de är så sköna!
DSC_1036_zpswaez6uqe.jpg

Nu vill jag ut och testa skor och rygga tillsammans! :D Tur det är ljust på kvällarna, kanske hinner ut en kväll i veckan. Orkar inte vänta ända tills nästa helg. :p
Bra vecka för övrigt med aktiviteter varje dag. :up: Har promenerat 14 km, varit på ett gympass och två ridturer!
 
På eftermiddagen skulle jag gå promenad med en kompis, en tvångsmässig tanke hade satt sig i huvudet att jag var tvungen att gå 60 minuter då. Vi gick lite mer än 50 minuter så det saknades ju ca 10 minuter. Jag gick upp till mig och lämnade av lite saker och sen gick jag ner för att gå ut och gå dessa 10 minuter för att tvånget var så starkt. Men när jag kom ner stod kompisen kvar utanför mig, hon hade fattat att jag skulle gå ut igen och hon var så besviken på mig, arg också och jag blev rädd och jätte ledsen. Jag kände det som att jag svikit henne och förstört vår vänskap. Jag är så rädd att hon kommer lämna mig för att jag är sjuk, för att jag inte alltid är stark nog att gå emot ångesten och tvången. Det är svårt att beskriva hur starka tvången är, det känns som jag ska dö eller hemska saker hända om jag inte följer dem.
Jag har pratat med min kompis nu och allt är utrett, hon är inte arg på mig utan på anorexin som håller på att smyga sig tillbaka mer och mer. Det spelar ingen roll hur mycket jag rör mig, jag äter alltid för mycket enligt tankarna och jag är extremt tjock. Tankarna är inte att leka med just nu. Men min kompis skrev att hon kommer finnas här hela tiden, hon kommer inte lämna mig bara för att det är jobbigt. Jag är så lättad, jag trodde att jag förlorat en kompis pga anorexin och det kändes så hemskt.
 
Urk fortfarande döförkyld. Ingen träning imorgon heller, mitt favvopass ju...

Ska i alla fall skärpa mig med maten.
 
Obeachig vecka den här veckan, men man får visst ha sådana också har jag hört! Summering:

Måndag: Metafit
Tisdag: Vila (5 km transportpromenad)
Onsdag: PT-pass med fokus rumpa, biceps och axlar.
Torsdag: Vila (5 km transportpromenad)
Fredag: Självständigt gympass med fokus lår, rumpa och rygg.
Lördag: Vila (4 km transportpromenad)
Söndag: Vila.

Sett på det stora hela har jag ju rört på mig varje dag utom en om man räknar promenaderna till & från skolan, men med tanke på maten och hur annorlunda träningen blev jämfört med vad jag tänkt mig så är det ändå en rätt dålig vecka. Nåja, bättre lycka nästa gång! Kommande vecka hoppas jag blir ungefär såhär:

Måndag: Självständigt gympass med fokus rumpa och axlar. + 5 km transportpromenad
Tisdag: Självständigt gympass med fokus baksida lår, rumpa, bröst och triceps. + 5 km transportpromenad
Onsdag: Metafit
Torsdag: PT-pass.
Fredag: Självständigt gympass med fokus rumpa, biceps och axlar. + 5 km transportpromenad
Lördag: Vila.
Söndag: Vila.
 
Jag har idag kommit fram till att jag just nu får välja mellan att räkna kalorier eller att träna, för det blir för mycket mentalt när jag är så slutkörd överlag.
Så valet blir att träna - för det får mig att må bra. Givetvis fortsätta äta vettigt så långt som möjligt - men blir jag sugen på kanelbullar (typ idag) så är det fritt fram.
Jag inser ju att viktnedgången kommer gå väldigt mycket långsammare, men ingenting blir bättre av att jag kör mig själv i botten på alla plan.

Så här får det bli ett tag, sen får vi se. :)
 
Igår fick jag verkligen känna att jag levde... Jag hade nöjet att delta i en musikvideoinspelning och dansade "jitterbugg" (inom citationstecken, för jag kan faktiskt inte dansa jitterbugg, vi fejkade :angel: ) i 6 timmar.... jag brukar sällan dansa i 6 timmar! Och eftersom varje tagning kan användas så måste man köra till 100% varje gång! hej och hå, kände mig som en gammal kärring när jag landade i soffan till mellon på kvällen... men beachigt var det! Och helt galet roligt! :bump:
Idag har jag träningsvärk... men tog mig till stallet och skrittade en härlig tur på hästen på stubbåkrarna! Var dock nära att det blev en ofrivillig avsittning när två rådjur hoppade upp framför oss, men på den här hästen har jag fått ganska bra balans... :meh: och det var ju tur idag då för jag satt kvar!
 
Jag har pratat med min kompis nu och allt är utrett, hon är inte arg på mig utan på anorexin som håller på att smyga sig tillbaka mer och mer. Det spelar ingen roll hur mycket jag rör mig, jag äter alltid för mycket enligt tankarna och jag är extremt tjock. Tankarna är inte att leka med just nu. Men min kompis skrev att hon kommer finnas här hela tiden, hon kommer inte lämna mig bara för att det är jobbigt. Jag är så lättad, jag trodde att jag förlorat en kompis pga anorexin och det kändes så hemskt.
Bra kompis som står kvar utanför! Jag förstår att hon blir besviken, men det är ju för att hon bryr sig om dig och är rädd om dig. Hon vill ju hjälpa!
 
Klart inte din vän är arg på dig @Qelina! Men hon är orolig för dig! Bra gjort av henne att stanna kvar tycker jag.

@cili, nu verkar det ju löst sig med felanmälan till Sony, men annars finns ju ett Netonnet på Bäckebol iaf.
Hoppas det löser sig till det bästa!
 
Så tråkigt att inte kunnat träna i helgen! :p
Känner inte mycket av urinvägsinfektionen nu, men fortfarande lite - vilket oroade min mamma. Hon säger att jag inte borde känna något alls nu efter tre dagar. Med antibiotika, men jag vet inte? Hoppas det är över imorn...
Ryggen är inte heller helt bra ännu, och eftersom jag tror det gör ihop med infektionen så känns det ju lite konstigt...
 
3 h hiking både igår och idag i fantastiskt fin miljö. Båda walksen varit av "medel"-svårighet och väldigt branta imellanåt och med mycket trappsteg. Underbart kul! Även campingplatserna varit hur fina som helst. Toppbetyg hittills för Blue Mountains :up:

Väldigt nöjd med kosten också, massa bra mat, frukt och grönt och inget godis! Bara lite mörk choklad då och då och en öl efter gårdagens 3-timmarsvandring ;)
 
@Kiwifrukt Jag måste fundera på om jag ska PMa länkarna till artiklarna för jag tycker det är så skönt att vara anonym här på buke och artiklarna är skrivna med mitt namn. Inte att jag skäms för vad jag skriver här eller vad jag skriver som journalist men det är skönt att kunna ha buke och skriva av sig på och dela på de två världarna. Men jag funderar lite. Kul att du vill läsa tycker jag!
 
@ Jenka och @Sleepan Ja, det kanske var bra att hon stod kvar men det kändes inte bra, jag blev nästan arg på henne för att hon la sig i. Och jag förstår inte hur hon kunde veta att jag skulle ut igen. Hon känner mig bättre än jag tror. Hon sa att hon såg på sättet jag tittade på klockan och på att jag var liksom orolig. Men situationen blev så hemskt jobbig och besvärande, hon konfronterade mig och jag såg på hennes ansikte att hon var arg (men jag kan ha missuppfattat och att det var oro) och jag sa bara att jag måste gå och sa typ hej då och gick. Helt skakig i hela kroppen. Jobbigt! Men vi ska ses idag och det känns bra så att vi inte avslutade så som igår och sen inte ses på länge.
 
Hmm, jag var som vanligt trött på förmiddagen pga kvällsmedicinerna men jag var tvungen att gå till stan och göra ett ärende, det blev typ 30 minuter promenad. Sen hade jag planerat att springa men jag kände att jag fortfarande var trött men jag brukar få lite energi när jag springer så jag tänkte att jag skulle ge mig ut iaf så jag tog på mig löparkläderna och gav mig ut och sprang med hunden på släp. Men idag blev jag inte piggare, jag kände mig trött hela rundan och det var mycket jobbigare att springa än vanligt. Däremot känner jag mig piggare nu efteråt så det blev ju bra till slut iaf.

Har ni också dagar då samma runda kan vara jobbig medan den andra dagar går hur lätt som helst? När det går dåligt tappar jag motivationen lite och det blir jobbigare att ta sig ut gången efter, jag vill liksom alltid att det ska gå bra. Men det kanske inte går? Det kanske är så att kroppen ibland är tröttare och ibland piggare? Det är som att jag vill att den ska vara som en maskin.:banghead:
 
Tack alla för era gratulationer för artikeln:love:. Det har verkligen varit jätte roligt att bli publicerad och få kontakt med läsare som blivit berörda och att veta att det jag skriver har gjort skillnad för människor. En underbar upplevelse.
 
Nu skriver jag igen, sitter och väntar på ett telefonsamtal och har inget att göra. Eventuellt kommer jag få en medryttarhäst :banana::banana::banana: Inget bestämt än, det beror lite på hur hästen repat sig efter fången hon hade och om jag och tjejen som har hästarna kan samordna våra resor för jag kommer behöva åka med henne ut varje gång då jag inte har bil och stallet ligger en bit bort.

Har ridit hästen förut flera gånger och vi trivs bra tillsammans, jag gillar henne. Tror jag skrivit om henne tidigare, hon är c-ponny, ca 134 cm hög, New forest. Hoppas, hoppas jag kan få bli medryttare och följa med kanske 2 ggr/vecka. Tror det är vad jag kommer hinna när hundkursen börjar, tävlingssäsongen är igång och jag har plugg och sen jobb. Hoppas hoppas :bump::bump:

Min mamma säger att ridning är en form av träning och att jag måste räkna in det i träningsmängden. Men jag har ju ridit hela mitt liv och aldrig räknat stallarbete eller ridning som träning. Hur tänker ni kring det?
 
Hmm, jag var som vanligt trött på förmiddagen pga kvällsmedicinerna men jag var tvungen att gå till stan och göra ett ärende, det blev typ 30 minuter promenad. Sen hade jag planerat att springa men jag kände att jag fortfarande var trött men jag brukar få lite energi när jag springer så jag tänkte att jag skulle ge mig ut iaf så jag tog på mig löparkläderna och gav mig ut och sprang med hunden på släp. Men idag blev jag inte piggare, jag kände mig trött hela rundan och det var mycket jobbigare att springa än vanligt. Däremot känner jag mig piggare nu efteråt så det blev ju bra till slut iaf.

Har ni också dagar då samma runda kan vara jobbig medan den andra dagar går hur lätt som helst? När det går dåligt tappar jag motivationen lite och det blir jobbigare att ta sig ut gången efter, jag vill liksom alltid att det ska gå bra. Men det kanske inte går? Det kanske är så att kroppen ibland är tröttare och ibland piggare? Det är som att jag vill att den ska vara som en maskin.:banghead:
Kroppens dagsform kan absolut variera, men jag tycker du skriver allt oftare att du är trött?
 
Det
Nu skriver jag igen, sitter och väntar på ett telefonsamtal och har inget att göra. Eventuellt kommer jag få en medryttarhäst :banana::banana::banana: Inget bestämt än, det beror lite på hur hästen repat sig efter fången hon hade och om jag och tjejen som har hästarna kan samordna våra resor för jag kommer behöva åka med henne ut varje gång då jag inte har bil och stallet ligger en bit bort.

Har ridit hästen förut flera gånger och vi trivs bra tillsammans, jag gillar henne. Tror jag skrivit om henne tidigare, hon är c-ponny, ca 134 cm hög, New forest. Hoppas, hoppas jag kan få bli medryttare och följa med kanske 2 ggr/vecka. Tror det är vad jag kommer hinna när hundkursen börjar, tävlingssäsongen är igång och jag har plugg och sen jobb. Hoppas hoppas :bump::bump:

Min mamma säger att ridning är en form av träning och att jag måste räkna in det i träningsmängden. Men jag har ju ridit hela mitt liv och aldrig räknat stallarbete eller ridning som träning. Hur tänker ni kring det?

det är absolut träning!
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Tråden där vi diskuterar träning, hälsa och välmående (fysiskt såväl som psykiskt) i största allmänhet. Här råder absolut ingen...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
86 386
Senast: lizan
·
  • Låst
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
78 371
Senast: Ackio
·
  • Låst
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
78 635
Senast: cili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp