@Blueberry grattis! Vad roligt
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Stort grattis! Blir glad för din skull! Hoppas illamåendet lugnar sig.Hej beachisar.
Det har varit ganska låg aktivitet från min sida, både i tråden och träningsmässigt.
Jag har dock en ganska bra ursäkt:
Det bor någon i kroppen min, som har gjort det i över 10 veckor nu och som gör mig både illamående och väldigt trött. Men jag måste ta upp träningen ordentligt snart, jag behöver förbereda mig på att mitt livs tuffaste träningspass kommer att ske i mitten av februari...
Hej beachisar.
Det har varit ganska låg aktivitet från min sida, både i tråden och träningsmässigt.
Jag har dock en ganska bra ursäkt:
Det bor någon i kroppen min, som har gjort det i över 10 veckor nu och som gör mig både illamående och väldigt trött. Men jag måste ta upp träningen ordentligt snart, jag behöver förbereda mig på att mitt livs tuffaste träningspass kommer att ske i mitten av februari...
Har kikat lite på några videor "Yoga with Adriene" men de jag hittat känns mer som stretching/avslappning, inte yoga?
Fit, inte fin Jag vill se "välmusklad" ut som man hade sagt om en häst. Inte bodybuilderpumpad, men ändå synligt vältränad. Och det är jag inte just nu. Men just känslan av att "jag kommer aldrig bli" är rätt tärande.
Just nu är det dock bättre, hormonerna åker bergochdalbana just nu.
Chokladkakan satte jag i mig 15 minuter efter att jag ätit lunch, så det är inte så att jag äter massa onyttigheter för att jag är hungrig heller. Jag är sugen och orkar inte bry mig, ungefär.
Skulle tro att det är lite väl mycket för mig psykiskt just nu, för mycket stress. Väntar på besked från högskolan, jagar bostad i nya staden (med tidspress), vill hinna med massa saker här i Uppsala innan jag flyttar, planerar flytten, jobbar mer än heltid m.m. Som vanligt balanserar jag på kanten mot vad som blir för mycket och leder till en krasch, och det enda som håller mig på rätt sida just nu är att skjuta undan vissa grejer (som behovet att vara så jäkla nyttig, äta få kalorier, träna massor). Mår visserligen dåligt av det med, men hjärnan orkar inte bolla allting och då är det enklare att välja anledningen att "det är ändå ingen idé" för att sen släppa den största delen. Jag käkar fortfarande massa tabletter, men inte alls med samma tvångkänsla som innan utan mer "jag borde ta en sån".
Det finns både för- och nackdelar med det här tankesättet. Jag mår inte bra oavsett om jag ska "bli smal till varje pris" eller "kommer aldrig bli smal", men just nu är det nog ändå rätt att bara skita i det och försöka ignorera känslan av att kanske gå upp några kilon.
Vanligtvis blir jag ännu mer strikt och ångesttyngd gällande mat när jag är stressad, så på ett sätt känns det ändå välkommet att det inte är så denna gången. Hellre att jag får äta vad jag vill utan större ångest över själva ätandet och kanske går upp lite i vikt (som jag sen får kämpa ner i framtiden), än att jag nu ska ha ständig ångest över att jag kanske tog lite mycket smör på min finncrisp. Det är ju inte som att jag helt förlorat kontrollen och äter pizza till frukost, lunch, middag och däremellan festar på chokladbollar
Så ja, både för- och nackdelar. Jag är ändå singel och det är dåligt väder så fort jag är ledig = ingen kommer se mig utan kläder = något mindre ångest än om det vore tvärt om.
Grattis Blueberry!Hej beachisar.
Det har varit ganska låg aktivitet från min sida, både i tråden och träningsmässigt.
Jag har dock en ganska bra ursäkt:
Det bor någon i kroppen min, som har gjort det i över 10 veckor nu och som gör mig både illamående och väldigt trött. Men jag måste ta upp träningen ordentligt snart, jag behöver förbereda mig på att mitt livs tuffaste träningspass kommer att ske i mitten av februari...
Ska läsa till sjukgymnast, om jag kommer in. Är reserv 1 nu. Annars blir det diverse fristående kurser inom kost och anatomi.Ah, okej då förstår jag. Tack för ditt svar. Jag vill också bli mer fit, vill också vara "välmusklad men slank" liksom. Fast ätstörningen vill mest att jag ska vara jätte smal, och liksom inte "ha någon mage" som mamma sa att jag inte hade förut. Vi pratade om min mage idag och hon sa att det inte är så konstigt att jag har problem med att acceptera min mage, jag har ju liksom inte haft någon. Det har ju varit en djup insjunkning där på mitten mellan revben och höftbenen som stuckit ut något extremt.
Det låter ändå bra att du inte har den där ångesten över maten nu, för det är ju jätte jobbigt, då är det bättre att kunna äta lite mer av det man är sugen på och inte stå och banka på sig själv och ha panik över allt man äter.
Låter väldigt stressigt med det du skriver. Vad ska du plugga i höst?
Ska läsa till sjukgymnast, om jag kommer in. Är reserv 1 nu. Annars blir det diverse fristående kurser inom kost och anatomi.
Insjunket är inte bra. Att däremot ha en stark kropp av muskler och lagom mycket underhudsfett, det är nåt att sträva efter.
Om du kollar på en bild av en tjej som du tycker har en fin kropp, hur ser hennes mage ut? Och hur ser hon ut i övrigt?
Man kan vara pinnsmal utan att ha en snygg kropp, man kan vara rund och se fantastisk ut. För mig ligger det mycket i utstrålningen om jag tycker att en person är åh-vad-snygg eller inte
Brukar försöka tänka på det när hjärnan jävlas. Att det är inte antalet kilon som spelar roll, det är hur dom presenteras. Ingen blir snyggare av ångest. Men ett bra självförtroende och glow kan få vem som helst att bli snyggast i rummet
Hoppas du kommer in! När får du beskedet?Ska läsa till sjukgymnast, om jag kommer in. Är reserv 1 nu. Annars blir det diverse fristående kurser inom kost och anatomi.
Insjunket är inte bra. Att däremot ha en stark kropp av muskler och lagom mycket underhudsfett, det är nåt att sträva efter.
Om du kollar på en bild av en tjej som du tycker har en fin kropp, hur ser hennes mage ut? Och hur ser hon ut i övrigt?
Man kan vara pinnsmal utan att ha en snygg kropp, man kan vara rund och se fantastisk ut. För mig ligger det mycket i utstrålningen om jag tycker att en person är åh-vad-snygg eller inte
Brukar försöka tänka på det när hjärnan jävlas. Att det är inte antalet kilon som spelar roll, det är hur dom presenteras. Ingen blir snyggare av ångest. Men ett bra självförtroende och glow kan få vem som helst att bli snyggast i rummet