(den smileyn kan
@Mineur också ta åt sig av)
Jag försöker tänka mycket på det där med att VEM är det som ska bry sig och VAD gör det för skillnad. För som du säger kommer inte heller jag att bli någon välbetald fotomodell (och vill inte heller bli det, med det ideal som är idag), och då spelar det ingen roll. Det jag kommer fram till är att det i stort sett bara är jag som bryr mig. Jag har inte ens en pojkväns åsikter att ta hänsyn till (och skulle en sådan klaga över mitt utseende kan han packa ihop).
Vissa dagar går det hur bra som helst. Idag har varit en rätt bra dag på det planet. Hade vrålont i magen, sådär så det inte gick att stå upprätt, av okänd anledning (skulle tro att det beror på att magen fått för lite att jobba med, har mest fått i mig flytande), och som jag brukar när det händer köpte jag mig ett paket mariekex. Fick lite lätt hjärtsnörp när jag såg kcalinnehållet. 440 kcal/100g. Sen tog jag ett andetag och tänkte "ja, det är inte det nyttigaste som finns, men vill du hellre ha ont i magen?". Upptäckte sen att hela paketet utgör 200 kcal. Och jag kanske ätit en femtedel? Max. Så jag lyckades vända den där ångesten. För magontet släppte två-tre timmar senare. Då hade jag dessutom lyckats få i mig dagens lunch, vilket jag inte skulle klarat med den extrema smärtan som gjorde så ont att jag mådde illa.
Försöker också tänka på att även fast min kropp inte alltid duger åt mig så hör jag sällan någon säga något negativt om den. Snarare väldigt positiva kommentarer. Varför ska jag klanka ner på en kropp som för en gångs skull funkar ganska bra, och som andra tjejer ser som ett slags mål?
Det känns ändå som att jag är på väg åt rätt håll. Dagarna av ångest är inte alls lika många. Jag äter betydligt bättre än jag gjorde en period. Men det är långt ifrån ett normalt beteende. Det sista jag vill är att normalisera användandet av tabletter i den mängd det blir ibland. Just nu fokuserar jag mer på att äta oftare än tidigare, inte hoppa över måltider i tid och otid, det känns ändå som det viktigaste. En tablett hit eller dit gör inte lika stor skillnad som att skippa en lunch.