Barock/akademisk

[Anna_]

Sv: Barock/akademisk

det vore intressant att se vad som skulle hända om du fick kallblodstravaren lite mindre ett ben i varje hörn

Jag skulle hellre önska ett lite stadigare halvblod

Travaren är inte så gammal och inte så välutbildad, men om några år så

 

[Anna_]

Sv: Barock/akademisk

Om en rörlig häst kanske blri springig av obalans, så kanske halvblodet svarar med att blir stel...

Att en rörlig häst blir springig av obalans är mitt halvblod ett bra exempel på :smirk:

 

[flashlight]

Sv: Barock/akademisk

Läs vad psychogirl skrev. Det var det jag tänkte på.

Om jag ger intryck av att vara besserwisser så är det ju pinsamt, men får gå. Det ger en hel del att läsa svaren. Fram för diskuterande!


KL
Och de är inte trista! Ridhästarna alltså.
Vet att argumenten blir en aning störiga då man (jag..) generaliserar och inte skriver ut en massa extra förklaringar. Sorry

Dressyrpolaren rider på typisk ridhäst modell trevlig. och har ridits enl. någon slags generaliserad ok-mall för hur det ska se ut. enligt en stor grupp. Allmänt godkänd alltså. och så kommer en tränare som inplanterar lite intresse för att komma lite längre. -Dit ni andra flesta här oxå vill komma gissar jag! (massan brukar ju inte tillsammans ha lika snabb strävan framåt..)
Och då faller allt. det var det jag menade, då man skalar av ridningen. Och samma känsla kan det vara på en balanskänslig kuse som man inte kan rida enligt "stora massans" mall.

Ni som blir jätteretade har kommit en bit på väg gissar jag. Men faktiskt så tror jag inte att det är en sån stor procent som har så snabb strävan dit. Och de kan nog lira fram bättre på en riktig ridhäst med stabilitet, än en vingelhäst med potential.

Hm..kanske ska hålla igen en smula på åsikterna nu!

Besserwissig är inte ordet jag tänker på, snarare funderar jag över kunskapen.....(Jag har ingen egentlig erfarenhet av att rida nordis och uttalar mej därför inte heller om hur det är. Jag tror på era beskrivningar)

1.Vad har du, (och du behöver inte hålla inne med åsikterna:smirk
för erfarenhet av att rida det du kallar "ridhästar"?

2.Vilka räknar du dit? Kan du ge några exempel för du menar inte enbart svenska halvblod antar jag?

Har man åsikter får man ju motivera dem.

 

[axel]

Sv: Barock/akademisk

KL
Jag kan tänka mig att AR passar tyngre hästar bra.

De hästar som inte bara har svårt med sin tyngre kropp, men som oxå har ett annat rörelsemönster än ett halvblod som begåvats/ avlats fram till att vara en dansör.
Sen är det avgörande- vilken ryttare den har.

Den här ständiga sökningen neråt behöver man heller inte eftersträva- en lösgjord häst- den söker sig dit själv.
En sådan kan man då lättare få i balans- om man känner av minsta lilla-TIMINGEN.

 

[caballus]

Sv: Barock/akademisk

Enl. den "vanliga" läran är hon i princip ett as att rida, tung och ovillig... Det går inte att dra ihop en sån häst

Jag rider akademiskt för att jag känner att det är en annan väg till samling.

Jag rider en lätt häst med mycket framåtanda, men upplever precis samma motsträvighet. Hästen svarar avsevärt mycket bättre på det minimala vi hunnit med inom "AR" än vad hon någonsin gjort i våra tafatta försök tidigare inom tävlingsdressyren. Det är roligt, och det är lätt för både hästen och mig, ett kvitto på att vi inte är helt fel ute alltså.

 

[älgen]

Sv: Barock/akademisk

bara en fundering..

Kan det vara så att kraven är imndre inom AR som nybörjare?

Nybörjare inom AR då alltså..

Kräver man mindre av hästen inom AR?
Många verkar ju verkar ju typ bara skritta i ett år..

 

[bigganl]

Sv: Barock/akademisk

Kraven tror jag man sätter på sig själv. Vill man ägna sig åt att skritta i ett år så antar jag att man trivs med det, oavsett vilken inriktning man valt.
Jag red "vanlig dressyr" i 30 år innan jag gick över till AR. För mig har det inte varit mindre krav alls. Bara ett annorlunda sätt att träna, som ger mig och hästen mycket mera.
Vilka ambitioner vi har som ryttare spelar stor roll när det gäller hur vi utvecklas och jag tror det gäller alla inriktningar. Många rider ju länge och kommer ändå inte långt med sin ridning. Det ska inte inriktningen lastas för utan mer förmåga och ambition tror jag.

 

[caballus]

Sv: Barock/akademisk

Har aldrig funderat på det så, men man måste väl som i all annan ridning ta hänsyn till det häst och ryttare klarar av i dagsläget, och vad man måste få ordning på innan man kan gå vidare.

Det jag menar är att jag upplevde det som att hästen förstod bättre, blev medgörligare och trevligare att rida, när ryttaren lärt sig visa hästen vad man vill på ett bättre och enklare sätt. Inte bara inom de övningar vi började träna på för tränare, utan rent generellt något som följde med även till annat arbete såsom hoppning eller luffande i skogen.

 

[Immer]

Sv: Barock/akademisk

Kräver man mindre av hästen inom AR?
Många verkar ju verkar ju typ bara skritta i ett år..

Nja, jag tror att man under det där skrittåret hinner tänka efter en hel del och börjar lägga märke till detaljer.
Jag vet inte om man kräver mindre av hästen, men man vill att hästen ska vara färdig för en uppgift innan man börjar jobba med det.

Immer

 

[Lusidor]

Sv: Barock/akademisk

Då måste jag i all vänlighet fråga vilken skala jag ska använda för att gradera kunskaper!?
Vad skulle kunna visa på den egna kunskapen och okunskapen så en person på andra sidan webben får en rättvis bild. och har det någon större betydelse.
Räknar man i prestationer, antal utövade år eller bara hederliga insikter?
Räknas det att bara rida på olika hästar eller ska man ha kommit till en viss nivå. Och hur ska man kunna bedöma kvaliten på den nivån?
Ganska svårt måste jag påstå!

 

[Spirit]

Sv: Barock/akademisk

bara en fundering..

Kan det vara så att kraven är imndre inom AR som nybörjare?

Nybörjare inom AR då alltså..

Kräver man mindre av hästen inom AR?
Många verkar ju verkar ju typ bara skritta i ett år..

Jag tyckte jag var en duktig ryttare innan jag började med A/R. Saken är den trots jag själv var på MSV niv så fick jag börja om helt från scratch & skola om min sits & min känsla.
Allting är betydligt lättare nu, man kan använda mycket mindre hjälper men samtidigt otroligt mycket svårare. Man måste hela tiden tänka på vad man faktiskt gör & hur man inverkar med sin kropp.

Det där skrittåret är oftast den td det tar att skola om en ryttare & skola in hästens bakben till det nya sättet att bära sig utan spänningar i hela kroppen.

Jag kräver mer av mina hästar nu, men samtidigt kräver dom lika mycket tillbaka av mig för att prestera så bra & enkelt som möjligt.

 

[flashlight]

Sv: Barock/akademisk

Då måste jag i all vänlighet fråga vilken skala jag ska använda för att gradera kunskaper!?
Vad skulle kunna visa på den egna kunskapen och okunskapen så en person på andra sidan webben får en rättvis bild. och har det någon större betydelse.
Räknar man i prestationer, antal utövade år eller bara hederliga insikter?
Räknas det att bara rida på olika hästar eller ska man ha kommit till en viss nivå. Och hur ska man kunna bedöma kvaliten på den nivån?
Ganska svårt måste jag påstå!

Det räcker alldeles utmärkt att du svarar på mina 2 frågor.

Du uttalar dej ofta om det ena och andra när det gäller dressyrriding och har synpunkter på ryttare och hästar (och särskilt din stackars kompis med det eländiga halvblodet som du hänvisat till ett par gånger nu )

Då vill jag bara veta din erfarenhet öht av att rida det du kallar "ridhästar" och vilka du räknar dit? Inte så svårt eller hur

 

[flashlight]

Sv: Barock/akademisk

Allting är betydligt lättare nu, man kan använda mycket mindre hjälper men samtidigt otroligt mycket svårare. Man måste hela tiden tänka på vad man faktiskt gör & hur man inverkar med sin kropp.

Jag har så svårt att förstå vad det är för dressyrridning som ni har erfarenhet av tidigare där man INTE arbetat mot små hjälper och insett betydelsen av den egna kroppens inverkan. (gäller inte bara dej även om jag svarar dej)

Jag kan när hästen är avspänd rida för så små hjälper att du inte skulle se att jag gör något öht. Sen att jag ändå gör för mycket och överdriver för att jag inte är den skickliga ryttare jag vill vara är en annan sak, men MÅLET är att rida för ytterst små hjälper, även inom den dressyr jag sysslar med.

Jag måste också tänka på vad jag gör hela tiden eftersom hästen annars inte BLIR avspänd och kan arbeta i balans, den är oerhört känslig för ALL inverkan från ryttaren.

Är inte allas mål det du beskriver där (i citatet)

Däremot inser jag att ordningen man gör saker i skiljer sig, man tänker olika om vissa rörelser kanske, osv men det är en annan sak. Målet bra ridning med fina hjälper och avspänd häst har vi väl alla?

 

[bigganl]

Sv: Barock/akademisk

Det är på pricken samma erfarenhet jag har.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Barock/akademisk

Jag måste också tänka på vad jag gör hela tiden eftersom hästen annars inte BLIR avspänd och kan arbeta i balans, den är oerhört känslig för ALL inverkan från ryttaren.
?

Jag ger mig in i diskussionen lite grann. Och jag kan BARA tala för mig själv och mina upplevelser.

När jag red enligt tävlingsdressyrens stil fick jag mycket spänningar i min kropp mycket beroende på att man skänklar och driver mer med benen och att man själv kommer till yttersidan varför det gav mig spänningar i axlarna. Med AR-tänket funkar det annorlunda med drivet, alltså man driver inte utan hästen ska gå i den takt/tempo man sätter den i och vad gäller yttertygeln så söker sig hästen dit själv varför jag är avspänd i axlarna.

Alltså har hästen blivit mer avspänd och ett resultat av detta har blivit att jag hittar annat i min kropp, så som hur otroligt oliksidig jag själv är eftersom hästen nu svarar på mindre hjälper.

Vad jag vill säga är att hästen blir förståss mindre lyhörd av en ryttare med spänningar i kroppen är en utan. Kan man rida enligt tävlingsdressyrens ridstil utan spänningar i kroppen så kan jag bara gratulera! Funkar för andra med inte för mig.

 

[flashlight]

Sv: Barock/akademisk

Jag ger mig in i diskussionen lite grann. Och jag kan BARA tala för mig själv och mina upplevelser.

När jag red enligt tävlingsdressyrens stil fick jag mycket spänningar i min kropp mycket beroende på att man skänklar och driver mer med benen och att man själv kommer till yttersidan varför det gav mig spänningar i axlarna. Med AR-tänket funkar det annorlunda med drivet, alltså man driver inte utan hästen ska gå i den takt/tempo man sätter den i och vad gäller yttertygeln så söker sig hästen dit själv varför jag är avspänd i axlarna.

Alltså har hästen blivit mer avspänd och ett resultat av detta har blivit att jag hittar annat i min kropp, så som hur otroligt oliksidig jag själv är eftersom hästen nu svarar på mindre hjälper.

Vad jag vill säga är att hästen blir förståss mindre lyhörd av en ryttare med spänningar i kroppen är en utan. Kan man rida enligt tävlingsdressyrens ridstil utan spänningar i kroppen så kan jag bara gratulera! Funkar för andra med inte för mig.

Ok! Jag rider inte med drivning utan gör som du beskriver, hästen ska gå i den takt/tempo man sätter den och förändringar göärs med sätet, skänklarna är endast understädjande eller visar vid behov. Aldrig någon drivning med benen som skulle kunna ge några spänningar Då skulle hästen bli galen, det fungerar helt enkelt inte och har inte gjort på någon av mina

Dessutom måste man hitta balansen annars kan hästen aldrig bli avspänd och arbeta framåt för egen motor.

Inget av det du skriver att du vill uppnå är konstigt. Men du beskriver en ridning inom den "vanliga" dressyren som jag inte ägnar mej åt och inte skulle kunna göra heller

Spänningar kommer nog snarast tror jag av obalans hos ryttaren och då är det nog i o f s bra att arbeta med skritt från början.
Jag tror som jag skrev att det handlar om olika vägar och delvis kanske olika fokus, men målet är nog rätt mycket samma trots allt, som det verkar.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Barock/akademisk

Ja, och man rider ju så som man blir instruerad. Kanske det är pedagogiken som skiljer? Att jag i denna ridstil förstår hur det ska vara? Tror också att det ligger mycket skräp från ridskoletiden, det om något gav spänningar i kroppen och dessutom la grunden till ett kroppsminne som är svårt att arbeta bort med små nyanser. Därför känns AR-stuket bättre då hjälperna angrips från ett annat håll och innebär en stor förändring så jag kan skapa nytt kroppsminne.

 

[Anna_]

Sv: Barock/akademisk

Jag undrar som du varför AR verkar anse sig ha patent på god ridning.

Visst, det finns dressyrtränare som tycker att man ska hänga i yttertygeln och banka med innerskänkeln tills man får skavsår på fingrarna och träningsvärk överallt. Men det finns AR-tränare som också är ute och cyklar, på andra cykelvägar.

Ett stort fel med många tränare som jag stött på, tycker jag, är att det har en och samma metod för alla ekipage. Samma övningar, samma instruktioner, samma mall som alla ekipage ska stoppas in i. De ekipage som inte passar in i normen, de som inte den metoden funkar för, de som har "fel" typ av häst för just det receptet, osv - de blir förstås missnöjda och frustrerade, känner att de inte kommer nån vart och letar vidare på annat håll. Och standardreceptet för "vanlig" dressyr skiljer kraftigt mot standardreceptet inom AR, så självklart passar det olika bra för olika ekipage.

De bästa tränarna, oavsett inriktning - anser jag - är de som kan läsa av varje ekipage och avgöra vad som just de behöver för övningar och instruktioner, just nu. De som har en stor verktygslåda och en stor erfarenhet av olika typer av ekipage. Så att man liksom kan börja i rätt ände. Och rätt ände ÄR olika för olika ekipage.

Jag har hittat både tränare med stor kokbok och de med ett recept inom både "vanlig" dressyr och AR. De med kokboken har varit intressanta att träna för oavsett vad de kallar sin inriktning.

 

[flashlight]

Sv: Barock/akademisk

De bästa tränarna, oavsett inriktning - anser jag - är de som kan läsa av varje ekipage och avgöra vad som just de behöver för övningar och instruktioner, just nu. De som har en stor verktygslåda och en stor erfarenhet av olika typer av ekipage. Så att man liksom kan börja i rätt ände. Och rätt ände ÄR olika för olika ekipage.

Jag håller med om det. Inte bara ryttarna utan även hästarna är ju olika individer och en skicklig tränare ser vad som behövs för varje ekipage. De ska ha bred erfarenhet av olika hästtyper och öga för att se från marken vad som fungerar på varje häst och för den ryttaren. Oavsett inriktning måste en bra tränare ha den förmågan.

Okänslighet hör inte hemma inom någon ridning alls men ibland får man uppfattningen att allt annat än AR består av okänslig mekanisk ridning, där ingen hänsyn tas varken till häst eller ryttare.

 

[IngelaH]

Sv: Barock/akademisk

Okänslighet hör inte hemma inom någon ridning alls men ibland får man uppfattningen att allt annat än AR består av okänslig mekanisk ridning, där ingen hänsyn tas varken till häst eller ryttare.

Och här kan jag också hålla med.

MEN

Jag tycker att det är MER än ibland som "vanliga ryttare" är som traditionell läkarvård var. Den traditionella läkarvården ratade länge alternativ hälso/sjukvård och lät precis som flera "vanliga ryttare" gör idag... "Jag har aldrig sett god AR". Men vad var då enligt traditionella läkarvården god läkarvård och VAD i hela fridens namn är enligt "vanliga ryttare" god ridning?

Missförstå mig rätt.