C
Carpe_Diem
På ett seminarium här om dagarna så tog de upp en ganska bra sak, gällande barn och skapa trygghet för dem som små.
Det står också i ett antal böcker som används för lärarprogrammen.
Ett barn där mamman kommer så snart ungen skriker blir tryggare av att mamman alltid kommer än, att den skulle låta bli. En del mammor anser att barnet skulle bli bortskämt då, men istället så känner den sig otrygg. Däremot ska inte mamman störa den om den inte skriker.
Ett barn med flerspråkiga föräldrar ska för att underlätta dess läs och skrivutveckling, höra båda språket ordentligt hemifrån. Dvs den ena föräldern snackar med den på ett språk och den andra på ett annat, då utvecklas språket bättre för barnet och barnet känner sig inte förvirrad. Men föräldrarna får inte bryta mönstret utan måste konsekvent tala på samma språk hela tiden till barnet.
Oavsett ålder i skolan måste inlärningen ske på ett lekfullt sätt samt att barnet känner sig kompent och att den klarar av uppgiften, med detta sedan även växer. Barnen i alla åldrar måste känna en lust att lära sig det nya. Lektionerna får alltså inte bli tråkiga och förutsägbara, utan måste vara varierande. På det sättet så får vi positiva elever i skolan. Den språkliga socialisationen ska mötas på den nivå varje elev är. Beroende på hur det är hemma har alla barn olika språkliga socialisationer dvs olika literacy events (språkliga praktiker och erfarenheter).
Va anser ni som föräldrar och kommande lärare, ridinstruktörer?
Det står också i ett antal böcker som används för lärarprogrammen.
Ett barn där mamman kommer så snart ungen skriker blir tryggare av att mamman alltid kommer än, att den skulle låta bli. En del mammor anser att barnet skulle bli bortskämt då, men istället så känner den sig otrygg. Däremot ska inte mamman störa den om den inte skriker.
Ett barn med flerspråkiga föräldrar ska för att underlätta dess läs och skrivutveckling, höra båda språket ordentligt hemifrån. Dvs den ena föräldern snackar med den på ett språk och den andra på ett annat, då utvecklas språket bättre för barnet och barnet känner sig inte förvirrad. Men föräldrarna får inte bryta mönstret utan måste konsekvent tala på samma språk hela tiden till barnet.
Oavsett ålder i skolan måste inlärningen ske på ett lekfullt sätt samt att barnet känner sig kompent och att den klarar av uppgiften, med detta sedan även växer. Barnen i alla åldrar måste känna en lust att lära sig det nya. Lektionerna får alltså inte bli tråkiga och förutsägbara, utan måste vara varierande. På det sättet så får vi positiva elever i skolan. Den språkliga socialisationen ska mötas på den nivå varje elev är. Beroende på hur det är hemma har alla barn olika språkliga socialisationer dvs olika literacy events (språkliga praktiker och erfarenheter).
Va anser ni som föräldrar och kommande lärare, ridinstruktörer?