Barn som vill flytta.

[Rea]

Hur går man till väga om ett barn vill flytta?

Jag ska förklara:

Ett barn till skilda föräldrar, boende i olika kommuner, vill flytta från boendeföräldern för att bo hos umgängesföräldern.
Barnet vill då även byta skola och verkligen vara bofast i umgängesförälderns kommun.

Boendeföräldern har redan meddelat att denne inte kommer lyfta ett finger för att underlätta en ev. flytt och umgängesföräldern vet inte riktigt hur denne ska gå vidare.

Barnet i fråga är 13 år.

Hur ska de göra? Vem ska kontaktas och hur långtid måste det ta? Skolan på umgängesförälders ort kan ta emot barnet omgående så där finns inga hinder.

Jag blir jätteglad å umgängesförälderns vägnar om ni har info jag kan delge denne.

Rea, som hoppas att det löser sig så smärtfritt för alla inblandade

 

[Rea]

Sv: Barn som vill flytta.

Ingen som varit med om liknande?

 

[Tassa]

Sv: Barn som vill flytta.

Hej.

Jag har inga erfarenheter av just det, men om jag inte har helt fel så har väl barn över 12 år rätt att själva bestämma hos vilken förälder den ska bo hos?
Men det kan ju ha ändrats sen jag var i den åldern.

Kan förstå att föräldern är lessen över att barnet inte vill bo kvar, men man kan väl knappast försvåra för barnet för det. Stackars barnet.

 

[Sjalen]

Sv: Barn som vill flytta.

Hej.

Jag har inga erfarenheter av just det, men om jag inte har helt fel så har väl barn över 12 år rätt att själva bestämma hos vilken förälder den ska bo hos?

Nej det har de inte och det har inte varit så tidigare heller. Det du tänker på är att barn över 12 år inte kunde hämtas av polis till umgänge mot sin vilja och därför gick domstolarna ofta på den linjen och myten om denna tolvårsgräns uppstod. Idag har man ändrat i Föräldrabalken så att det handlar om barnets mognad istället för ålder (para. 5 i kap 21):

"Har barnet nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja utom då rätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa. Lag (2006:458)."

Jag tror man går till tingsrätten för att be om annan vårdnadsform. Läs mer i Föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381

 

[lobell]

Sv: Barn som vill flytta.

Sambons son är 15 år och ville inte bo kvar hos mamman för att hon är återfallsalkoholist .
Han och systern bodde hos oss förra året men då mamman lovat att hon slutat dricka flyttade han tillbaka.

Nu vill han verkligen inte bo där efter att han och systern hittade mamman full,och mamman vägrar att skriva över honom hit.
Nu efter 3 månader har iaf försäkringskassan bestämt att vi har rätt till barnbidraget, ej underhåll, då vi styrkt att han bor här.
Mamman säger till skatteverket att han bor där och att vi hindrar sonen från att träffa henne.

Sambon har gått till tingsrätten och påbörjat förundersökning för att få vårdnaden.
Från skatteverket fick vi veta att mamman hade en fördel iom att hon bodde närmare skolan och att detta spelade mer roll än vad sonen vill. För han kan ju flytta själv om 1,5 år när han fyllt 16
Senaste från skatteverket är att vi nu har fördel och att de överväger att skriva honom här ändå.
En riktig cirkus är det, även om barnen är stora och man tycker att de ska få bestämma.
Så tyvärr är en stämningsansökan enda vägen att gå om den andre vägrar att skriva under.

 

[heartstring]

Sv: Barn som vill flytta.

Borde man inte kunna kontakta ex soc i detta fall, om mamman är återfallsalkoholist? Jag vet hur det sliter på ett barn att bo med en sådan förälder (eller ja, det var inte återfallsalkoholism utan "konstant" alkoholism som gällde i detta fall), och jag önskar inte någon den våndan som det innebär.
Jag hopppas att barnen kan få komma där ifrån snart, för deras skull. Och att mamman får ordentlig hjälp - för jag antar att det knappast kommer bli bättre när hon inser att barnen inte vill bo hos henne längre.

Kl*
Jag villa flytta till min pappa en gång när jag var mindre. Inte så att jag vantrivdes hemma hos mamma, inte alls (eller ja, jag var väl aldrig överförtjust i hennes dåvarande sambo, men i övrigt var allt jättebra).
Det var bara det att jag var mobbad i skolan. Jag hade en vän och "alla" andra på skolan var elaka, utfrysande och mobbades. Det var mest det jag ville komma bort ifrån.
Iallafall så sa pappa att eftersom jag inte var 12 år fyllda så skulle jag vara tvungen att prata med "några gubbar" och säga varför jag villle flytta osv. För när man är över tolv så får man välja själv. Men detta var ju tydligen fel?
Ialllafall så blev det ingen flytt. Det bokades ett möte med de där gubbarna, men vi gick aldrig. Och jag kan säga, med facit i handen, att jag är väldigt glad över att jag inte flyttade. Jag kunde inte haft det bättre än hos min mamma.

Men det jag vill komma till är att detta inte är lätt för något barn - men när de väl har bestämt sig för att de vill bo hos den andre föräldern, då ska inte den andra motarbeta detta! Visst, det är ju klart man blir ledsen eftersom barnen inte vill bo kvar hos en, men om barnet själv säger att man vill flytta, ja, då kommer det inte bli bättre för att man vägrar. Barnen kommer inte att ångra sig för det.

 

[Mynta2]

Sv: Barn som vill flytta.

12 års gränsen har tagits bort. Så här står det:

Den tolvårsgräns som tidigare fanns i 21 kap. FB har tagits bort. Avsikten är inte att försämra möjligheterna för ett barn i åldern tolv år och uppåt att få sin vilja beaktad i verkställighetsförarandet. Syftet är istället att stärka de yngre barnens möjlighet till inflytande. Genom att inte knyta hänsynen till barnets vilja till en bestämd åldersgräns ökas möjligheten
att lägga vikt vid yngre barns synpunkter. Om barnet motsätter sig verkställigheten, kan detta vara avgörande för om verkställighet skall ske. På samma sätt som vid avgörandet av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge är det barnets ålder och mognad som avgör vilken tyngd barnets synpunkter har.