Jag är nog lite mer pessimistisk när det gäller studier. Vem vill betala, det är dyrt att forska och denna typ av studier kräver ju också ett antal hästar. Men förhoppningsvis har jag fel.Förhoppningsvis får vi väl fler studier.
Med boots, med limskor, med wraps, med olika material av skor, på grupper med olika hovtyper, med olika underlag osv.
Och jag hoppas alla ser fram emot det, hovslagare och verkare, skodda hästägare och barfota hästägare.
Äntligen gör vi det ordentligt!
Jag förstår inte vad du menar, hoven anpassar sig efter det underlag den möter mest. Har du bara jättetufft
I det här fallet verkar det som att Agria och SLU sponsrat. Så betalningsviljan finns. Statlig betalningsvilja till och med...
Ett klipp på vad Peder menar med att rida ut och underlag det innebär
Det har jag aldrig haft. Det har alltid varit övervägande grusvägar där jag har bott.
Kan börja med att säga att jag inte är någon hovslagare, verken traditionell eller barfota utan är bara en vanlig lekman som försöker läsa på efter bästa förmåga. Förutom det som tidigare nämnts om rötan så är två andra viktiga skillnader att den hårda verkningen av sulan och strålen som vissa traditionella hovslagare har blivit upplärda att göra inte är att rekommendera på en frisk barfotahov. Hästen behöver en tjock sula och en rejäl stråle för att kunna röra sig bra utan att få ont. Om yttersta sullagret är dött kan man skrapa av det döda materialet som blir frasigt och upplukrat tills man kommer ned till levande sula men där stannar man. En frisk stråle vill man såklart röra så lite som möjligt men om det lossnar döda flikar där det kan packa in smuts och skit behöver man skära bort dem så det blir en jämn yta. Likadant om strålen vill valla över åt sidorna så att det bildas fickor med skit som är svåra att rensa. Hovkanterna är bra att hålla efter med raspen mellan verkningarna om hovarna vill växa mycket. Lutar man raspen 45 grader mot hoven underifrån så får man en ganska bra vinkel som hjälper till att motverka oönskat tryck på det yttre vägghornet och därmed också minskar risken för sprickor och flisor. Så rent generellt kan man säga att grundläggande underhåll är att hålla hovväggen lagom rundad och hålla strålen fri från fickor där skit kan fastna. Bra grundläggande verktyg som jag tycker alla hästägare borde ha är en bra rasp och en vass hovkniv, det kommer man långt med.Ursäkta detta kanske låter oerhört okunnigt
Går det att mycket förenklat beskriva hur man sköter om en sådan hov?Förstår att det är komplicerat och jag kanske frågar efter för mycket, men blev nyfiken.
Nej det tror jag inte, där emot tror jag inte många ser skillnad på sin och Peder förutsättningar för att hästen ska klara att tränas barfota. Många kommer tänka att kan Peders hästar så kan min/ mina och ser inte vilka olika förutsättningar som finns.
Exakt det här. Har för mig min hovslagare sa att hans hästskötare raspade hovar varje dag tex. Vet inte hur mycket de pratar om boots heller?
Min hovslagare är INTE glad i hästar som behöver så täta intervall, gissar att han inte är den enda.
I det första klippet som las in togs det upp om att vissa hästar hade boots i hagen på vintern och se känsliga hästar hade boots även på naturbanan.
Jag hade inte velat ha barfotahäst om det krävdes boots i hagen. Men det är ju en personlig åsikt.
Tack till dig och @skiesabove! Mycket intressant och rimligt!
Hygienen verkar vara extra viktig, vilket är ju rimligt när det är inget avstånd mellan mark och hov.Får jag fråga varför? Tänkte att oftare tillfällen innebär mera betalningar från kunden, men kanske betalningen blir mindre (pga mindre skötsel per gång) och då inte lönar sig lika mycket med tanke på kostnaden att ta sig dit?
Varför? Mer pengar till hen ju. Och mindre slitage på ryggen utan smidet.
Om hästen är så öm att den behöver boots dygnet runt i hagen är det ju rätt rejäl rehab som behövs, väldigt svag hov. Typ fångrehab. Då kan man lika gärna wrappa eller sko med korta intervaller medans man jobbar på att rätta till orsaken till ömheten.
