S
skrållan
Sv: *Balans*
Kul! Tack igen Susan för fina bilder och pedagogiska förklaringar! Det är så jag uppfattar att det ska se ut och funka också, jag är bara ingen anatom med järnkoll på muskelnamn, -fästen och exakta funktioner.
Det här med öppna höftvinkeln blev ju självklart plötsligt, jag hade förväxlat höftled med SI led tror jag...
På många sätt är det inget nytt under solen, men samtidigt är det ändå nytt detta att försöka förstå hur och varför det funkar si eller så. Och vi har ju sedan länge förstått att det finns olika tolkningar av samling. Dock är vi rörande överens om hur det ska se ut! Urläcker galoppbild!
Hur som helst så tycker jag det ligger så mycket i centreringsfilosofin, det här att positionera sig som man vill att hästen ska positionera sig, på ett ungefär iallafall. Det ligger ju i balansen alltihop. Ju rakare vi kan sitta destu bättre kan vi balansera oss själva och reglera rörelserna underifrån med elastiskt mellangärde utan att rubba oss nämnvärt ur grundpositionen. Ju rakare hästen blir destu mer balanserad och stark. Och därifrån mer och mer samlad och sänkt tyngdpunkt ger ökad stabilitet och bärkraft.
Själv har jag inte tänkt på bäcken eller höftleder vid ridning utan då funkar bilder bättre, och då har jag alltid tänkt något i stil med "lyft mig uppåt i några hårstrån på hjässan och häng rakt neråt därifrån" alltså försöka bli lång, lätt, rak och då också i balans. För min del förutsätter detta framvinklat bäcken med rumpan till viss del under mig för att inte få värsta svanken / anktjärten... Då funkar baken lite som svikt, stötdämpare också... 
Vägen dit går förståss via magen, men det har jag inte tänkt på direkt. Fast sit-ups har hjälpt. Även viss balettskolning i barnåren (fast då fick jag aldrig koll på svanken).
Sedan tänker jag också lite som du med så att säga "basic" form, att det är ryggen upp och vinklat bäcken och samlingsgraden ökar därifrån succesivt. Men det blir ingen samling alls eller ens ergonomisk träning utan denna bas. Man behöver inte som fritidsryttare satsa högre än så, det är gott nog (och svårt nog!) och betydligt bättre än felaktiga försök att nå högre samling med brott i mitten iallafall... tror jag.
Kul! Tack igen Susan för fina bilder och pedagogiska förklaringar! Det är så jag uppfattar att det ska se ut och funka också, jag är bara ingen anatom med järnkoll på muskelnamn, -fästen och exakta funktioner.
Det här med öppna höftvinkeln blev ju självklart plötsligt, jag hade förväxlat höftled med SI led tror jag...
På många sätt är det inget nytt under solen, men samtidigt är det ändå nytt detta att försöka förstå hur och varför det funkar si eller så. Och vi har ju sedan länge förstått att det finns olika tolkningar av samling. Dock är vi rörande överens om hur det ska se ut! Urläcker galoppbild!
Hur som helst så tycker jag det ligger så mycket i centreringsfilosofin, det här att positionera sig som man vill att hästen ska positionera sig, på ett ungefär iallafall. Det ligger ju i balansen alltihop. Ju rakare vi kan sitta destu bättre kan vi balansera oss själva och reglera rörelserna underifrån med elastiskt mellangärde utan att rubba oss nämnvärt ur grundpositionen. Ju rakare hästen blir destu mer balanserad och stark. Och därifrån mer och mer samlad och sänkt tyngdpunkt ger ökad stabilitet och bärkraft.
Själv har jag inte tänkt på bäcken eller höftleder vid ridning utan då funkar bilder bättre, och då har jag alltid tänkt något i stil med "lyft mig uppåt i några hårstrån på hjässan och häng rakt neråt därifrån" alltså försöka bli lång, lätt, rak och då också i balans. För min del förutsätter detta framvinklat bäcken med rumpan till viss del under mig för att inte få värsta svanken / anktjärten...
Då funkar baken lite som svikt, stötdämpare också... Vägen dit går förståss via magen, men det har jag inte tänkt på direkt. Fast sit-ups har hjälpt. Även viss balettskolning i barnåren (fast då fick jag aldrig koll på svanken).Sedan tänker jag också lite som du med så att säga "basic" form, att det är ryggen upp och vinklat bäcken och samlingsgraden ökar därifrån succesivt. Men det blir ingen samling alls eller ens ergonomisk träning utan denna bas. Man behöver inte som fritidsryttare satsa högre än så, det är gott nog (och svårt nog!) och betydligt bättre än felaktiga försök att nå högre samling med brott i mitten iallafall... tror jag.
