Avliva pga lynnesfel?

Vad försäkringsbolagen anser är väl att en sjukdom eller skada ska vara lätt att definiera. Lynnesfel är svårt och kan dessutom bero på flera olika anledningar varav bara några är vad försäkringsbolag normalt ersätter. Jämför t ex med höftledsdysplasi hos hund där den genetiska faktorn är största anledningen men långt ifrån den enda. Det är nog svårt att veta på rak arm för ett försäkringsbolag, och därför har man ganska mycket regler kring ersättning för en sådan defekt.

Lynnesfel är inte detsamma som psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Lynnesfel är en uppsättning oönskade mentala egenskaper. Inom hund är det som sagt välkänt att det förekommer och det finns system för att hantera det som fördjupade samtal på mentalbeskrivningar och rapporteringskod A för de som beter sig riktigt illa. På hundsidan säger man att en normal hund ska tåla att man gör lite fel. Är den så känslig att den exploderar och skadar folk för att det inte blev helt rätt, då är det ett lynnesfel. För att ta ett exempel så är det helt normalt att en hund blir arg om man hotar den. Men vad hunden ska uppleva som hot har vi bestämt. Det är således okej att hunden blir arg om det kommer en person gående rakt mot med spänd kropp, stirrande blick och kanske hög röst. Men om hunden svarar med samma beteende för att någon tilltalar den vänligt eller bara passerar rakt förbi så har den inte uppfattat situationen korrekt. Hunden kanske känner sig hotad, svarar adekvat på graden av hot, men har helt missbedömt situationen. Sådana hundar är det fel på, och vi kan inte ha dem i samhället. Visst kan en duktig ägare maskera felet och träna bort det till viss del, men det gör ju inte att hunden är normal egentligen.

På samma sätt skulle jag tro att det är med hästar, men att kulturen kring hästeriet säger att normen är att människan ska vara så duktig att man kan maskera/träna bort beteendet. Och kan den här extremt duktiga människan fixa hästen, så har den inte längre ett lynnesfel. OM det är så (jag har varit borta från hästeriet för länge) så anser jag att det är en rejäl tankevurpa. Rimligare vore att en normal häst kan hanteras av normalt folk. Fast är man riktigt duktig kan man även hantera hästar som har lynnesfel.

Jag är inte insatt i hundvärlden, men hundar är betydligt mer domesticerade än hästar.

Hästar bor med sin flock (i bästa fall, i värsta fall ensam), inte med människan inne i huset. Det gör enorm skillnad.

Det är också en tidsmässig skillnad i hur länge hästar har varit domesticerade, tidigaste spåren av hästar med DOM1-genen är från Botai, 3500bce. Men dagens tamhästar härstammar inte från dom, utan från en senare linje som bara är från 2000bce. 4000 år alltså. Källa på det: https://www.nature.com/articles/s41586-021-04018-9

Hästar är "mer vilda" än hundar. Och ärligt talat så är det en fördel!

Hästar som inte gått i flock som unga och lärt sig hästspråk ordentligt är nämligen de som blir "farligare". De reagerar inte på samma signaler, de kryper upp i knäet, de gör inte skillnad på människor och hästar.

Det funkar inte att ett djur på 500kg beter sig så, speciellt inte eftersom de ändå brukar ha kvar flyktinstinkten. Det blir jättefarligt även om dom är vänligt inställda. Med ett djur på 5-50kg, som dessutom inte är ett flyktdjur, är det en helt annan sak.

Att en häst beter sig som en häst är INTE ett lynnesfel. Det är något bra.

För att anknyta till något som togs upp tidigare i tråden, Wall Street Banker som visade starkt rovdjursbeteende. Det kan jag gå med på att man kallar för lynnesfel, det är inte en normal hästreaktion.

TS har fortfarande inte beskrivit exakt vad det är som händer, så vi kan egentligen inte säga varken bu eller bä om det. Men eftersom det är så enormt ovanligt med att hästar faktiskt reagerar "fel", och förra ägaren sålde hästen som projekt och inte själv valde att avliva, så låter det ju mer som rädslereaktioner. Och det är inget fel.
 
@Unhappy Äger du hästen nu men vet inte hur den är försäkrad? Att inte ha koll på sin försäkring sätter dig i en väldigt utsatt ekonomisk position. Låt säga det är en import som haft en historia av flera ägarbyten så kommer nog alla försäkringsbolag säga nej till att ersätta precis allt som inte är traumarelaterat minst det första året. När de väl sett att hästen fungerar i ridning och gärna har lite tävlingsresultat är de betydligt mer villiga att ersätta.
 
Vissa travhästar som tex Nevele Pride och Wall Street Banker, borde haft skäl att dömas ut för lynnesfel. Istället inte bara tävlades de utan gick även vidare i aveln. Så jag antar att till en viss del så är det rätt person till rätt häst.
Hanterades ju av proffs och avkommorna likaså? Såldes väl inte till hobby?
 
Sett från ett mentalbeskrivarperspektiv från hundsidan så är det ju jättespännande med påståendet att hästar inte KAN ha lynnesfel. För hundar händer det då och då, helt utan traumatiska upplevelser eller smärta, att de är helt bänga i huvudet. Det kan vara ett så stort mått av rädsla att det inte är försvarbart av djurskyddsskäl att hålla liv i dem, eller ett aggressionspaket som är obalanserat och gör hunden farlig. De här hundarna avlivas oftast. Varför skulle det vara annorlunda för hästar?
För att hästen bor i ett stall och inte är ute och promenerar bland folk :)
 
Jag är inte insatt i hundvärlden, men hundar är betydligt mer domesticerade än hästar.

Hästar bor med sin flock (i bästa fall, i värsta fall ensam), inte med människan inne i huset. Det gör enorm skillnad.

Det är också en tidsmässig skillnad i hur länge hästar har varit domesticerade, tidigaste spåren av hästar med DOM1-genen är från Botai, 3500bce. Men dagens tamhästar härstammar inte från dom, utan från en senare linje som bara är från 2000bce. 4000 år alltså. Källa på det: https://www.nature.com/articles/s41586-021-04018-9

Hästar är "mer vilda" än hundar. Och ärligt talat så är det en fördel!

Hästar som inte gått i flock som unga och lärt sig hästspråk ordentligt är nämligen de som blir "farligare". De reagerar inte på samma signaler, de kryper upp i knäet, de gör inte skillnad på människor och hästar.

Det funkar inte att ett djur på 500kg beter sig så, speciellt inte eftersom de ändå brukar ha kvar flyktinstinkten. Det blir jättefarligt även om dom är vänligt inställda. Med ett djur på 5-50kg, som dessutom inte är ett flyktdjur, är det en helt annan sak.

Att en häst beter sig som en häst är INTE ett lynnesfel. Det är något bra.

För att anknyta till något som togs upp tidigare i tråden, Wall Street Banker som visade starkt rovdjursbeteende. Det kan jag gå med på att man kallar för lynnesfel, det är inte en normal hästreaktion.

TS har fortfarande inte beskrivit exakt vad det är som händer, så vi kan egentligen inte säga varken bu eller bä om det. Men eftersom det är så enormt ovanligt med att hästar faktiskt reagerar "fel", och förra ägaren sålde hästen som projekt och inte själv valde att avliva, så låter det ju mer som rädslereaktioner. Och det är inget fel.
Njae, hästar som inte gått i flock blir inte automatiskt farligare. Inte heller har de automatiskt svårt att lära sig signaler från människor som hanterar dem under uppväxten.
Det är väldigt hemskt att inte låta hästar, speciellt unga sådana, ha tillgång till sällskap etc!
Men att hästar som tex nappats går på folk, inte respekterar människans space etc beror på att människan gjort fel under uppväxten. Det går utmärkt att lära hästar gränser även om de nappas etc.
Ja, det blir mycket enklare om artfränder lär hästen språk, uppförande etc. Men att de som inte lär sig av andra hästar blir farliga beror på felhantering.
I något sällsynt fall kan ju hästen som måste nappas ha fått tex syrebrist under födseln och behöver nappas för att stoet dog/blev för sjuk. Avkomman kan därav vara märklig mentalt. Men det tror jag jag har hört om kanske 1-2 ggr.
I övrigt är det hanteringsfel som skapat eventuella oönskade beteenden.
 
Njae, hästar som inte gått i flock blir inte automatiskt farligare. Inte heller har de automatiskt svårt att lära sig signaler från människor som hanterar dem under uppväxten.
Det är väldigt hemskt att inte låta hästar, speciellt unga sådana, ha tillgång till sällskap etc!
Men att hästar som tex nappats går på folk, inte respekterar människans space etc beror på att människan gjort fel under uppväxten. Det går utmärkt att lära hästar gränser även om de nappas etc.
Ja, det blir mycket enklare om artfränder lär hästen språk, uppförande etc. Men att de som inte lär sig av andra hästar blir farliga beror på felhantering.
I något sällsynt fall kan ju hästen som måste nappas ha fått tex syrebrist under födseln och behöver nappas för att stoet dog/blev för sjuk. Avkomman kan därav vara märklig mentalt. Men det tror jag jag har hört om kanske 1-2 ggr.
I övrigt är det hanteringsfel som skapat eventuella oönskade beteenden.

Jag förstår vad du menar, men det är nog rätt få som klarar av att lära ut de grunderna jag syftar på till en häst. De flesta hästmänniskor antar att hästar alltid agerar och reagerar på vissa sätt, om du förstår vad jag menar? De flesta metoder bygger på att hästen har ett visst eget språk och signalsystem mellan häst till häst, och metoderna använder sig av människoversioner av det språket. En grundbult för kommunikation.

De hästar som till olika grad är dåliga på att kommunicera med andra individer blir "farliga" (med farlig menar jag här skaderisk för människan, inte riktad aggressivitet) för att det är så få människor som kan ta den rollen som unghästuppfostrare, så givetvis är det i slutändan människans hantering som varit bristfällig.

En normal uppväxt gör det lättare för fler människor att hantera och träna hästen på ett sätt som den förstår.
 
Nej men hästen måste fortfarande hanteras av t ex veterinär och hovslagare. Och andra om den är inackorderad. Man kan alltså att utsätta andra människor för livsfara om hästen inte är normal.

Såklart, men det gör enorm skillnad för till vilken grad hästen samevolverat med människan i kontrast till hunden, och till vilken grad den får (och behöver) fortsätta vara nästintill identisk med sina förvildade motsvarigheter.

Vi tränar hästarna till att bli habituerade, vana vid, mänsklig hantering. Men vi tränar dom inte till att vara en ständig medlem i vår människoflock. Det är stor skillnad i kommunikationsmodell mellan hund och häst. Dessutom är människa-hund kommunikation mellan två rovdjur, men människa-häst mellan rovdjur och bytesdjur.
 
Såklart, men det gör enorm skillnad för till vilken grad hästen samevolverat med människan i kontrast till hunden, och till vilken grad den får (och behöver) fortsätta vara nästintill identisk med sina förvildade motsvarigheter.

Vi tränar hästarna till att bli habituerade, vana vid, mänsklig hantering. Men vi tränar dom inte till att vara en ständig medlem i vår människoflock. Det är stor skillnad i kommunikationsmodell mellan hund och häst. Dessutom är människa-hund kommunikation mellan två rovdjur, men människa-häst mellan rovdjur och bytesdjur.
Men vad du rör till det. Naturligtvis förväntar man sig inte samma beteende av de två helt olika arterna. Läser du det av min text? I så fall har jag verkligen varit otydlig. Det jag vänder mig mot är att hästar, till skillnad från hundar, inte skulle kunna födas med en uppsättning mentala egenskaper som gör dem olämpliga som tamdjur aka ha lynnesfel. Och kanske kulturen som säger att en farlig häst är ägarens fel för det känns inte helt reko.
 
Men vad du rör till det. Naturligtvis förväntar man sig inte samma beteende av de två helt olika arterna. Läser du det av min text? I så fall har jag verkligen varit otydlig. Det jag vänder mig mot är att hästar, till skillnad från hundar, inte skulle kunna födas med en uppsättning mentala egenskaper som gör dem olämpliga som tamdjur aka ha lynnesfel. Och kanske kulturen som säger att en farlig häst är ägarens fel för det känns inte helt reko.

Nej, det jag säger är att "lynnesfel" är ett förlegat koncept och ett otrevligt människocentrerat uttryck, som jag personligen anser att folk borde sluta använda.
 
Allright hjälper det om jag kallar det svåra (allvarliga, farliga etc), medfödda beteendestörningar?

Ja, det är mer objektivt, för då blir det ju tydligt att det rör sig om de ytterst sällsynta genetiska och förlossningsrelaterade undantagen, som avviker från artens normala beteenden :).
 
Nej men hästen måste fortfarande hanteras av t ex veterinär och hovslagare. Och andra om den är inackorderad. Man kan alltså att utsätta andra människor för livsfara om hästen inte är normal.
Fullt så farliga att en hovslagare och en veterinär inte kan hantera dom är få hästar och dom går även bra att ge lugnande vid dessa tillfällen.

Hästar är fortfarande inte ute bland folk så som hundar.
 
Ja, det är mer objektivt, för då blir det ju tydligt att det rör sig om de ytterst sällsynta genetiska och förlossningsrelaterade undantagen, som avviker från artens normala beteenden :).
För mig är det helt uppenbart att det är samma företeelse men olika ord. Så då är vi tillbaka igen till hur sällsynt det egentligen är, om toleransen för beteendestörningar hos häst är mycket större än för hund eller om det faktiskt ÄR mycket ovanligare. För ytterst sällsynt vill jag inte kalla det hos hund. Det händer som sagt då och då.
 
För mig är det helt uppenbart att det är samma företeelse men olika ord. Så då är vi tillbaka igen till hur sällsynt det egentligen är, om toleransen för beteendestörningar hos häst är mycket större än för hund eller om det faktiskt ÄR mycket ovanligare. För ytterst sällsynt vill jag inte kalla det hos hund. Det händer som sagt då och då.
Jag skulle gissa att betydligt färre hundar skulle ha problem om dom bodde i en lika skyddad verkstad som hästar.
 
Fullt så farliga att en hovslagare och en veterinär inte kan hantera dom är få hästar och dom går även bra att ge lugnande vid dessa tillfällen.

Hästar är fortfarande inte ute bland folk så som hundar.
Vem ska administrera det lugnande läkemedlet? Ska det ske oralt eller injiceras?
 

Liknande trådar

Hästvård Är det någon som haft en häst med liknande skada. Hur gick det i så fall för den och hur lång tid innan den blev bra. Är vår första egna...
Svar
9
· Visningar
1 090
Hästvård Hej! Mitt vuxna islandshäst sto på 12 år har för några månader sedan påvisat ”svaga” bakknän och ”problem” med patellan. Vi har...
Svar
9
· Visningar
574
Senast: tara
·
Hästvård Hej, om ni har sett mitt tidigare inlägg så har min häst Kissing spine. Vi har sedan februari behandlat ryggen två gånger och rehabat...
2
Svar
20
· Visningar
1 792
Senast: QueenLilith
·
Hästvård Hej! Har nyligen köpt en importerat en häst från Irland av ett svenskt säljstall, och det irländska passet ifråga bestämmer hästen som...
2
Svar
21
· Visningar
3 339
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Halt efter vila
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp