Att utvecklas

[Fiorano]

På vägen att utvecklas till att bli en bra ryttare och nå sina mål kommer man till punkter av insikt som skjutsar en framåt i utvecklingen. Vilka aha-upplevelser har Du fått som gett dig ett kliv i utvecklingen?

För min del är det bla men ffa att våga repetera det jag är dålig på. Förr har jag undvikit att rida vissa rörelser som jag tycker är svåra och som vi är dåliga på. Då har jag kanske gjort det en gång halvdant och sen lämnat det där hän. Nu vågar jag göra om tills det känns bra och är inte rädd för att misslyckas eller att det ser fult ut.

Det tar ju tyvärr ofta lång tid att hitta dessa punkter själv som för en framåt, så tänkte att man kan dra nytta av andras upplevelser.

 

[sweep]

Jag har lärt mig att testa på "allt" fast att vi inte "kan".. för det har visat sig att vi visst kan.
Så jag tycker att man ska testa på det mesta och inte vara rädd för att det blir fel eller fult utan ha kul och testa på sånt man inte "kan".

För testar man inte så lär man sig det aldrig heller

 

[tuaphua]

På vägen att utvecklas till att bli en bra ryttare och nå sina mål kommer man till punkter av insikt som skjutsar en framåt i utvecklingen. Vilka aha-upplevelser har Du fått som gett dig ett kliv i utvecklingen?

För min del är det bla men ffa att våga repetera det jag är dålig på. Förr har jag undvikit att rida vissa rörelser som jag tycker är svåra och som vi är dåliga på. Då har jag kanske gjort det en gång halvdant och sen lämnat det där hän. Nu vågar jag göra om tills det känns bra och är inte rädd för att misslyckas eller att det ser fult ut.

Det tar ju tyvärr ofta lång tid att hitta dessa punkter själv som för en framåt, så tänkte att man kan dra nytta av andras upplevelser.

Dels att våga göra fel. Eller våga göra annat än det man tror andra tycker är bra.

Och att testa: "vad händer om jag gör så här?"
Och att då också medvetet testa de man tycker är fel. För att känna skillnaden tydligare.

Ha kul!

 

[tuaphua]

På vägen att utvecklas till att bli en bra ryttare och nå sina mål kommer man till punkter av insikt som skjutsar en framåt i utvecklingen. Vilka aha-upplevelser har Du fått som gett dig ett kliv i utvecklingen?

För min del är det bla men ffa att våga repetera det jag är dålig på. Förr har jag undvikit att rida vissa rörelser som jag tycker är svåra och som vi är dåliga på. Då har jag kanske gjort det en gång halvdant och sen lämnat det där hän. Nu vågar jag göra om tills det känns bra och är inte rädd för att misslyckas eller att det ser fult ut.

Det tar ju tyvärr ofta lång tid att hitta dessa punkter själv som för en framåt, så tänkte att man kan dra nytta av andras upplevelser.

Kul tråd förresten!

 

[fio]

När jag bytte dressyrtränare 2001 . Nu har andra oxå upptäckt henne och insett skillnaden på att rida och på att verkligen rida. Synd bara att jag inte kan träna mer än ett par ggr om året.

 

[JohannaB]

För mig är det nog lite tvärtom vad du upptäckte, jag har lyckats släppa och gå vidare när en viss rörelse inte funkar liksom?
Att våga byta övning eller göra något annat istället för att fastna i det som inte funkar för stunden?

Att våga utmana har varit viktigt för mig också, tro på att jag ska rida höga klasser och våga prova lite för svåra saker ibland.
Men viktigast har nog ändå varit den tränare jag har som lärt mig att kontakten med handen, sökningen till bettet och att verkligen kunna rida hästen över ryggen med energin strömmande fram till bettet utan att vika in nosen är grunden. Jag har nog harvat detta i hur många år som helst nu men det känns verkligen som om jag får igen det arbetet nu när vi börjar komma upp i lite svårare klasser och övningar, att min häst har förtroende för mig och grunden på plats gör att vi kan göra svåra saker utan att det blir spänt, otäckt, nervöst eller icke lösgjort och det frigör så mycket energi i min häst också!
(Och nej det är inga "höga" klasser vi rider utan MsvB-nivå på träning, men det känns som om grunden börjar bli viktig ändå liksom )

 

[fio]

Jag har lärt mig en del grunder som innebär att funkar dom så kan jag rida hyfsat bra i vilken klass som helst egentligen. Nu gör jag inte det eftersom jag rider ft och hoppning i första hand. Men det känns tryggt med den grunden om jag skulle sadla om till dressyr.

 

[Solis]

Jag har blivit bättre på att njuta av min fina lilla häst

Jag har blivit mer noggrann med att ha hästens rygg ”uppe” och mjuk. Jag har också blivit väldigt mycket bättre på att fokusera beroende på att jag har släppt lite av kraven på mig själv. Då har det också börjat gå mycket bättre, jag vågar testa nya övningar och det känns lätt, istället för att som tidigare intala mig att det är svårt.
Har lidit av prestationsångest förut.

 

[Amanda_F]

På vägen att utvecklas till att bli en bra ryttare och nå sina mål kommer man till punkter av insikt som skjutsar en framåt i utvecklingen. Vilka aha-upplevelser har Du fått som gett dig ett kliv i utvecklingen?

För min del är det bla men ffa att våga repetera det jag är dålig på. Förr har jag undvikit att rida vissa rörelser som jag tycker är svåra och som vi är dåliga på. Då har jag kanske gjort det en gång halvdant och sen lämnat det där hän. Nu vågar jag göra om tills det känns bra och är inte rädd för att misslyckas eller att det ser fult ut.

Det tar ju tyvärr ofta lång tid att hitta dessa punkter själv som för en framåt, så tänkte att man kan dra nytta av andras upplevelser.

Tre-fyra tillfällen har jag fått AHA-upplevelser om att förstå vad spänning och avspänning betyder för ridkänslan. Den första var när jag fortfarande hade min egen ponny, jag red med väldigt spända överben ett försök att få benen stilla. Det betydde ju egentligen bara att jag red med handbromsen i, utan att veta vad jag gjorde. Skillnaden när lilla vit började röra sig var otrolig (och lite sorglig för att jag bromsat henne så).

Sen var jag på Flyinge och red sitsträning (för två år sen) för deras sitsguru. Hon kom fram till att jag red med ett sittben som sa spring framåt, och ett som sa gå bakåt. Hästen var väldigt förvirrad. När jag sen lyckades (trots att min höft var sned) få båda åt samma sittbenen åt samma håll så var det en väldigt bra känsla. Sen har jag och mina nuvarande tränare kämpat vidare med att jag ska sluta tjata på mina hästar med sittben och rumpmuskler, och det har gett många härliga upplevelser under året. Mer riktning och mindre kraft typ. Jag inser att för att kunna rida med mer finess måste jag spänna av och bara säga det jag menar, inte 100 saker hela tiden, men det är inte så lätt för jag inser att mycket av min balans sitter i att jag klämmer med fel muskler. Men jag kämpar på, jag känner ändå att jag kommit en bit på vägen det här året... Det är väl inte så många ridskoleelever som tävlar MsvB?

Sen finns en sak till som har gett mig mycket. En av mina tränare har pratat om vikten av att vara nöjd också. Av att njuta av AHA-upplevelserna och försöka behålla känslan när det går bra. För det gör ju det också, även om ribban höjs, så gör den ju det för att vi har klarat av den andra nivån. Man måste ta med sig det bra också det är så många, däribland jag, som mest tänker på det som jag misslyckats med, inte det som faktiskt gick bra och utvecklats.

 

[mooi]

Jag har också lärt mig att släppa lite och våga göra rörelser som kommer se ut som skräp till att börja med -har kommit em bit på väg över tröskeln som säger att man måste "rida fint" jämt. Annars är det att ha hittat min tränare, nu blir det ju väldigt sällan jag rider för henne men varje enskilt pass är värt så mycket och ger mig ett steg framåt varje gång, att jag inte vill lägga ner det.
Och den tränarens sätt/stil har hjälpt mig mycket med båda mina hästar, hur vi ska jobba ihop och att man måste ställa sig frågan "hur kul är du att jobba för?".

 

[Got2Be]

Kul tråd!

Jag fick en aha-upplevelse när jag verkligen förstod utbildningsskalan! Det var ingenting som vi lärde oss på ridskolan!

 

[Gimlan]

Min bästa aha-upplevelse var när jag verkligen förstod hur viktiga grunderna är, eller snarare att de funkar perfekt och att man kan ha nytta av att nöta grunder när annat inte fungerar.

En annan var när jag hittade känslan för att verkligen länga en häst. Min skrutta är fantastisk på att samla sig men har svårare med att länga sig - och jag har fastnat i samlandet och inte lyckats alls bra med att länga henne. Sen en dag insåg jag hur det skulle kännas och när det hade känts rätt. Åkte ut och red och så satt det där Det är en del jobb kvar, men jag har hittat det!

 

[Got2Be]

En annan var när jag hittade känslan för att verkligen länga en häst. Min skrutta är fantastisk på att samla sig men har svårare med att länga sig - och jag har fastnat i samlandet och inte lyckats alls bra med att länga henne. Sen en dag insåg jag hur det skulle kännas och när det hade känts rätt. Åkte ut och red och så satt det där Det är en del jobb kvar, men jag har hittat det!

Känner igen det där!

 

[pulkaskurk]

Oj mitt bästa drag och största AHA upplevelse var nog att byta tränare.
Herregud, där kan vi tala om att börja om från noll och starta på nytt.
Tråkigt bara att ha slängt över 20 års ridande i sjön, och alla pengar till "tränare" som lärt ut tokigheter så nu måste jag betala ännu mera och dessutom hålla på med eländet att lära om och lära rätt.
Det är väldigt frustrerande ibland.
Men väldigt roligt att så mycket helt plötsligt fungerar
Min utvecklingskurva går starkt uppåt och jag tycker jag får nya aha upplevelser varje gång jag tränar
Så enkla saker som att bara ha fötterna och händerna rätt så går hästen bra, DET är faktiskt galet

 

[pulkaskurk]

Såna där simpla grejer som att korta tygen 1cm flytta högerbenet 2 cm framåt å så bara funkar det.
VARFÖR HAR INGEN SAGT ATT DET VAR SÅ JAG SKULLE GÖRA PÅ TYP 20 ÅR???? VA? VA? VAAA???

Sjukt störigt... mn sjukt roligt att det lilla funkar

 

[zassoo]

Jag utvecklades något enormt när jag insåg att jag faktiskt måste rida hästen och inte bara åka med. Hade någon föreställning om att man skulle "sitta fint" och ha handen blick stilla, enbart och endast inverka med sitsen... Det gick ju sådär. Så jag fick en aha-upplevelse när jag lärde mig att jobba hästen ordentligt, att kombinera alla hjälper och våga visa vägen med tygeln.

 

[Fiorano]

Vad kul att så många gillar tråden! Är så kul att läsa i en tråd med positiv anda och dessutom få en massa härliga insikter och tips på köpet.

 

[Wingates]

En ganska ny aha upplevelse var att man inte nödvändigtvis är snäll som lättar i handen när man ökar farten (t.ex. när man fattar galopp) utan att hästen blir nöjdare av att man håller kvar den och låter honom slappna av i överlinjen och komma fram till betet. Vips så går han ju i form "av sig själv".

 

[b_ridutbildning]

Jag minns en riktig aha-upplevelse för många år sedan när jag satt och tittade på Minna Telde på framridningen i Falsterbo. Jag satt så att jag såg hennes diagonaler rakt bakifrån när hon tränade ökningar och insåg att hennes skinkhalvor (ursäkta uttrycket) följde med hästens rygghalvor i traven, speciellt i ökningarna. Jag hade liksom suttit och skumpat på rakt fram och inte följt med hästen... Åkte hem och "lekte" Minna, plötsligt satt jag betydligt lättare på min skumpiga häst. Det här får jag dock regelbundet påminna mig själv om, det är inget som kommer naturligt. Jag är dessutom väldigt orörlig i mina höfter.

 

[Novali01]

Jag, liksom fio, bytte tränare och fick en helt annan insikt i hur man verkligen rider en häst i form. Det var en sådan AHA upplevelse och denna tränare har jag ridit regelbundet för sen dess, jag tycker jag lär mig nya saker varje gång och det är väl så det ska vara på riktigt.