Att trappa ner - djur

Jag har alltid -i hela mitt liv- definierat mig som en djurmänniska , det har alltid funnits eller skapats plats för fler.

Men nu vill jag bara ha färre. Någon skrev om utbränd på djur, och det är verkligen så det känns.
Jag är trött på sjuka djur, jag är trött på speciallösningar. Jag är trött på att så mycket pengar försvinner och jag är trött på att krångla.
Någonstans på vägen försvann glädjen och nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare..
 
Jag har någonstans drömt om ett liv med mycket olika djur omkring mig. Har hästar, hundar och katter.
Nu flyttade vi till gård och det finns både plats och mark till att ha ungefär allt möjligt (kanske inte kor). Men med åldern har också realismen infunnit sig och insikten om att allt tar väldigt mycket tid. Mer tid än man tror.

Tveksamt till om vi kommer uppgradera oss till fler arter än de vi redan har. Gå ner i arbetstid är inte aktuellt. Djur kostar. Och det blir en ond cirkel. Man måste jobba mycket för att ha råd med dem, men man behöver gå ner i tid för att hinna med allt.
 
Jag har alltid -i hela mitt liv- definierat mig som en djurmänniska , det har alltid funnits eller skapats plats för fler.

Men nu vill jag bara ha färre. Någon skrev om utbränd på djur, och det är verkligen så det känns.
Jag är trött på sjuka djur, jag är trött på speciallösningar. Jag är trött på att så mycket pengar försvinner och jag är trött på att krångla.
Någonstans på vägen försvann glädjen och nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare..

Hur manga, och vilka, djur har du?
Jag har bara tva hundar numera men da min rottis ar 10 1/2 ar gammal sa ser jag med viss bavan fram emot att bara ha en. Jag ar osaker pa hur han klarar av att vara ensam hemma (3 timmar i tva omgangar per dag, sa inte lange) da han ar en tamligen "hysterisk" och typiskt stressig malle.
 
Jag har 4 katter nu och kommer inte ha så många igen, tror jag. Jag kommer inte göra mig av med mina, de är från 8 till 12 år gamla. Men dels är det så otroligt dyrt och dels känner jag att de styr mig väldigt. Eller snarare är det väl min ångest över dom som styr mig.
Jag skulle vilja testa känna att jag kan vara hemifrån mer, åka bort osv.
Men jag vet inte, jag har svårt att se mitt liv utan djur.
Kanske börja med hästar igen. Eller kanske inte 😅
 
Jag har alltid -i hela mitt liv- definierat mig som en djurmänniska , det har alltid funnits eller skapats plats för fler.

Men nu vill jag bara ha färre. Någon skrev om utbränd på djur, och det är verkligen så det känns.
Jag är trött på sjuka djur, jag är trött på speciallösningar. Jag är trött på att så mycket pengar försvinner och jag är trött på att krångla.
Någonstans på vägen försvann glädjen och nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare..

Exakt så känner jag med. Det har varit så mycket med 3 av mina 4 att jag ibland känner att jag inte ens vågar åka hem av rädsla för vad jag ska möta. Mina arbetstider är rätt skiftande och även det stressar ifall jag måste åka in akut med nån.
Ändå har jag svårt att se mitt liv helt utan djur?

Missförstå mig rätt, men ibland kan jag nästan se nått positivt i att de går bort samtidigt som det är min stora skräck.
 
Jag har skrivit om min ”utbrändhet” av/på (?) djur under dagboksdelen här och har inte så mycket mer att tillföra än det egentligen.

Jag har nog börjat hämta mig nu, efter att ha slutat med hästar i våras. Jag upplever att det gjorde stor skillnad. Jag tror att jag som mest haft två hundar, fyra hästar och fem katter samtidigt (om jag minns rätt, allt är en enda röra när det gäller det). Är nu nere på två hundar och snart två katter. Det har tagit några år men nu känner jag som sagt att det lättar. Får inte hjärtklappning av tanken på veterinärbesök eller djurrelaterade utgifter/sysslor. Börjar t.o.m. fundera på att börja gå kurser med ena hunden igen :) Snart flyttar jag till lägenhet också, det kommer frigöra mer tid för hundarna :)
 
Jag blev utbränd på hästar, sålde båda mina. Har nu bara höns och känner... lättnad. Skulle gärna ha katt, men har allergisk sambo. Hund igen? Nja. Var oerhört tufft att behöva ta bort honom. Jag återkommer om fem år! (I svaga ögonblick är jag på väg att "adoptera" både en hund, ett gäng får, köpa killingar och några grisar).
 
Jag har nyss gått ned till en hund, omplacerade vår ena hane till sambons syster, och vår katt är uråldrig så misstänker att han kanske inte är med så länge till. Sambon är lite allergisk så kattunge är inte aktuellt, och vår katt är så ljuvligt snäll så jag vill liksom inte ha nån annan? Så lär bli utan katt sen om vi inte skaffar gård. Så bara en hund hemma då. Känns lite både och, tomt men skönt?

Har ju dock lite span på tikvalp…
 
Jag lade ner och sålde av hela min avelsbesättning med får förra vintern/våren. Har nu varit utan egna lantbruksdjur i flera månader för första gången sen 94, och jag HATAR det. Jag har kvar mina hundar, jobbar fortfarande med kor och träffar får flera gånger i månaden men jag är -olycklig- utan en egen besättning. Jag känner mig fattig som inte kan producera eget kött, planlös som inte kan fundera på avelsmål och min dagliga batteriladdning att sitta med djuren när de äter är borta.

Men jag gjorde mig inte av med djuren på grund av egna beslut, utan på grund av yttre omständigheter. Och jag har precis tagit hand på att köpa nya och börja om igen <3
 
Är absolut lite utbränd på att ha häst. Har av olika anledningar fått trappa ner senaste åren och siktet har med självklarhet varit att studsa tillbaka till den tidigare nivån med träningar, tävlingar och alla veterinärbesök. Men... det har med tiden börjat kännas mindre och mindre självklart? Jag tror dels att jag har förändrats och fått lite perspektiv (t ex att det är skönt med att ha både mer tid och pengar :banana:) men även andra faktorer gör att jag tvekar. T ex miljöfrågan som blir mer och mer påtaglig (det är mycket slit och släng med utrustning, många mil som körs med mera) men även den etiska sidan av hur vi tränar våra hästar osv.

Men vem är jag då, om jag inte längre håller på med hästar? Det har varit en del av min identitet så länge att jag inte vet hur jag ska hantera det.
 
Har 2 hundar och 2 hästar

Vill banta ner till 1 häst och 1 hund
Orkar inte med ekonomiskt men sitter i en sits med gamla och sjuka djur som inte går göra av med men är för bra för att säga hej då till än.
Så dåligt samvete som sliter att man ens tänker så.
 
Jag har försökt men det går inte, jag kan inte leva utan djur. De betyder allt, de är mitt syre, min livsglädje, mitt allt ❤️

När jag fick avliva min gamla hund förra sommaren tänkte jag att jag skulle vänta med nya hund. Njuta av friheten, inte planera livet efter hund, inte styra med hundvakt och passning.
Det gick ett par månader, tomheten och tristessen var en plåga, trots tre underbara katter.

Samma när jag tvingades sälja min häst. Massa pengar över men vad är pengar när man inte har någon häst 💔
Trots att jag skadat mig rejält och fått avliva några hästar efter olyckor och trauman. Det spelar ingen roll, jag mår sämre utan häst, trots den ständiga oron och dåligt med pengar. Nu har jag testat ett år och det har varit döden faktiskt.

Jag vill inte ha barn, inget hus, inte resa. Jag gillar vår lilla lägenhet och jag älskar mina djur 😍
 
Vet inte om det räknas som nedtrappning, men på sätt och vis och för mig är det det iaf.

Jag har efter nära 30 år -pga trasig kropp och allmän hälsa- efter mycket vånda och funderande tagit beslutet att avsluta jakthundsdelen av livet och när nuvarande katt går ur tiden så blir det pga att kattallergin blir jobbigare och jobbigare inte heller någon fler katt.

Däremot lär väl terrierskaran växa till en terrierskock 😅 så antalet krymper ju inte.
 
Blev totalt bränd när senaste katten var så sjuk efter 30 år med nästan bara friska katter.
Problemet nu att det inte är aktuellt med ny. Dels pga ansvarsoro och dels för tidsbrist. Men hjärtat skriker ändå efter djur i livet. Kanske någon gång, senare.
 
Jag har dragit ner på antalet hästar. Från många till inte så många. Jag var trött på den ständiga oron för enorma veterinärräkningar samt att allt som handlar om häst är så vansinnigt dyrt. Vi tjänar bra men det är inte roligt längre att lägga så otroligt mycket pengar på tex hö, foder och allt annat som har med hästarna att göra.
Jag har fortfarande kvar hästar men på en helt annan nivå än innan. Jag tror inte jag får en meningsfull vardag utan hästar och utan djur alls skulle det vara fruktansvärt. Vi har inte dragit ner på gårdens andra djur utan nästan ökat dem istället efter att ha skurit ner på hästarna.
 
Slutade för 2 år sedan m hästar. Blev less o kan nog klassa det som utmattningssyndrom på häst. Vill verkligen inte ha igen o det är ju så mkt annat man kan göra istället!
 
Denna tråden kom väldigt lägligt för mig. Jag är så trött på allting! Jag har haft denna känslan innan, då sålde jag av 22 st hästar, gjorde slut med min fd sambo och flyttade flera hundra mil och började plugga en lång och jobbig utbildning.

Nu äger jag igen egen gård, har iofs bara 3 st hästar, men är själv med alla utgifter så det suger jättemycket just nu. Samtidigt har jag ingen ork att rida och fixa så väldigt lite händer. Hästarna skulle behöva en ny ligghall och det var meningen att den skulle byggas under sommaren, men det blev inte riktigt så och det är ett sånt stort stressmoment i mitt liv just nu. Tänker på det flera gånger varje dag.

Dessutom finns det en genbank med Gotlandskaniner, men de har jag bestämt nu att jag ska avveckla. Men jag älskar ju aveln. Jag älskar ju kaninungarna. Jag älskar att folk kommer och köper och är så nöjda. Dessutom är det en liten inkomst som jag trots att det inte är några stora pengar kommer sakna.

Till råga på det finns det en Jack Russell terrier som kräver sitt varje dag.

Katten kostar lite för han äter specialfoder, men han är väl också den som inte kräver någon daglig skötsel som de andra djuren gör eftersom han aktiverar sig själv.

Bjurholmshönsen i genbank vill jag ha kvar. De är lätta och de är rätt så roliga. Dessutom ger de ägg och det är bra. Men de skulle behöva flytta till större. Och då är vi där igen där ligghallen till hästarna måste fixas så hönsen kan flytta in i en del av det nuvarande stallet. Ond cirkel.

Så finns det en röd kanariefågel. Hans partner dog i vintras och han behöver en ny. Men en sån går på 1000:- och mitt intresse är väl inte på topp nu inför vintern. Antigen säljer jag honom eller så köper jag en ny hona. Jag vet inte, och jag har egentligen planer på att bygga en stor voljär ute bland min trädgårdsodling, men allting är ju jobb och pengar. Vad ska jag ens ha dem till mer än tio nöje.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 624
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Hemmet Hej! Är det någon händig själ där ute som svara på lite frågor angående slipning av bord. Det här bordet (se bild) skulle jag vilja...
Svar
2
· Visningar
463
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 190
Senast: Thaliaste
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Ratsit
  • Störiga saker vi stör oss på, del 36.
  • 🎄Jul 2024🎄

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp