Jag slutade med hästar för ett år sedan, eller jag ägde fortfarande men jag hade lånat ut den enda jag hade kvar. Sedan sålde jag den under vintern. Och det är väldigt skönt. Visst saknar jag att ha nåt att fylla ut tomrummet i livet med, men jag saknar egentligen inte alls att ha häst. Jag saknar bara att ha nåt att göra, veta att jag har saker att göra och så till viss del gemenskap det ger att träna. Men herregud så skönt det är att ha pengar, frihet att göra vad jag vill, kunna resa bort utan att pussla och krångla... framförallt saknar jag inte allt speciallösande av specialbehov, stalljourer, veterinärräkningar, rehab, oro och allt annat vilket eg är 90% av hästägandet där 10% i bästa fall är ridning.
Jag har nu bara en hund. Tyvärr ett måndagsex där med vad gäller allergi, specialfoder, problem att lämnas ensam, ointresse för träning etc men ja, man vänjer sig. Jag antar att det är som att ha barn - en plikt - och till stor del även sällskap. Men nog tänker jag ibland att det hade varit skönt att inte ens ha hunden, även om hon är en älskad familjemedlem. Jag tycker i vilket fall att det är skönt att kunna få hjälp av mina föräldrar (de tog aldrig i hästarna med tång) och att när den väl behöver gå till veterinären så kommer det i mina ögon aldrig att kunna bli dyrt på riktigt...
Jag har nu bara en hund. Tyvärr ett måndagsex där med vad gäller allergi, specialfoder, problem att lämnas ensam, ointresse för träning etc men ja, man vänjer sig. Jag antar att det är som att ha barn - en plikt - och till stor del även sällskap. Men nog tänker jag ibland att det hade varit skönt att inte ens ha hunden, även om hon är en älskad familjemedlem. Jag tycker i vilket fall att det är skönt att kunna få hjälp av mina föräldrar (de tog aldrig i hästarna med tång) och att när den väl behöver gå till veterinären så kommer det i mina ögon aldrig att kunna bli dyrt på riktigt...