Nu tänkte jag inte specifikt på yogan, utan på att det negativa ligger i att hitta hinder på ett sätt som nästan kan uppfattas som kreativt. Och att det är dessa hinder som ständigt sätter käppar i hjulet, och att de beskrivs som orsaken till problemet. Det är den loopen jag tänker ställer till det, för det leder ju konstant till att något inte blir gjort/situationen kan aldrig förbättras. Jag ser alltså inget positivt i att TS säger att hon inte gillar yoga, för det är liksom slutklämmen på en spiral som börjar bli ganska förutsägbar.
Problemet är inte att yoga är tråkigt, eller att hörlursuttaget är kasst, eller att broderingsmönstren inte är fina. Det är nog mycket begärt att snabbt ändra tankesätt och börja bli lösningsorienterad, men det kan nog hjälpa om man görs medveten om att det är hjärnspöken och inte riktiga hinder som stoppar aktiviteterna. Och någonstans här är det jag tänker att man behöver en strategi för att kunna hantera det.