Att kosta på sig själv.... (t ex frisörbesök)

[_Taggis_]

Med tanke på att mina djur är vad jag ffa lägger pengar på, bortsett från hyra, mat räkningar, så är det välpå sätt och vis att kosta på mig själv. Väldigt. Mkt. Pengar.
Men samtidigt är jag ganska dålig på att unna mig nåt nytt plagg, vardagslyx och sånt.

 

[Tonto]

Jag går aldrig till frisören längre, men fyller ut gamla skador och fixar min haka med fillers som en form av att kosta på mig själv.

 

[Ramona]

Skrev till min bror att jag hade ångest över att unna mig det, men jag är väl värd det? Och han = "Självklart! Livet är kort!"

Men självklart är du värd det. Du är ju en enormt snäll person med massa empati och välvilja! Du är ju en bra människa! Hur motiverar du ens att du inte är värd att gå till frisören?

Jag unnar mig aldrig! På riktigt. Jag unnar mig ingenting, för jag är helt övertygad om att det är liksom vad som ingår i livet. Det andra ser som att unna sig, ser jag som helt vardagligt. Det är så livet ska vara. Och varför ska man bara få ha det gött ibland? Man vill ju ha det gött hela tiden, hela livet. Livet är alldeles för kort för att vänta och tänka att man gör roliga saker sen.

Jag har aldrig förstått det där med att "spara" en flaska champagne till ett "bättre" tillfälle. Vad fan är det för tillfälle då? Bättre att poppa flarran och dricka upp den medan den ligger där, än att vänta på att man förtjänar att dricka upp den. För ärligt talat, har någon köpt en flaska bubbel till dig är bara det värt att fira, så då dricker man upp flaskan för den är tillverkad med avsikten att bli uppdrucken. Såklart är allt en ekonomisk fråga, men jag är en sådan person som hellre tar två drickor till maten när man äter ute, än som köper en dyr parfym. Livet är till för att levas. Man vet aldrig när det tar slut och då tänker i alla fall jag inte ha en massa bubbelflaskor som ligger och väntar på bättre tillfällen, eller fult hår!

 

[strawberrysylt]

Men självklart är du värd det. Du är ju en enormt snäll person med massa empati och välvilja! Du är ju en bra människa! Hur motiverar du ens att du inte är värd att gå till frisören?

Jag unnar mig aldrig! På riktigt. Jag unnar mig ingenting, för jag är helt övertygad om att det är liksom vad som ingår i livet. Det andra ser som att unna sig, ser jag som helt vardagligt. Det är så livet ska vara. Och varför ska man bara få ha det gött ibland? Man vill ju ha det gött hela tiden, hela livet. Livet är alldeles för kort för att vänta och tänka att man gör roliga saker sen.

Jag har aldrig förstått det där med att "spara" en flaska champagne till ett "bättre" tillfälle. Vad fan är det för tillfälle då? Bättre att poppa flarran och dricka upp den medan den ligger där, än att vänta på att man förtjänar att dricka upp den. För ärligt talat, har någon köpt en flaska bubbel till dig är bara det värt att fira, så då dricker man upp flaskan för den är tillverkad med avsikten att bli uppdrucken. Såklart är allt en ekonomisk fråga, men jag är en sådan person som hellre tar två drickor till maten när man äter ute, än som köper en dyr parfym. Livet är till för att levas. Man vet aldrig när det tar slut och då tänker i alla fall jag inte ha en massa bubbelflaskor som ligger och väntar på bättre tillfällen, eller fult hår!

Tack! ❤

Du har ju rätt!
Till viss del känner jag att jag är bra på såntdär, jag firar gärna allt som firas kan och gillar inte typ "den här xxx använder vi bara vid fina tillfällen." Men tja, sen nånstans gick det snett... Men det är ju som du och min bror säger, livet är kort och varför ska jag ha fult hår eller kläder jag inte vill ha?
Eller inte köpa den mat jag vill ha om jag har råd?

Heja dig! Jag ska bli mer sån!

Har faktiskt kommit på också att jag är väl värd hårfärgningen efter det här året av flera orsaker!

 

[Ramona]

Har faktiskt kommit på också att jag är väl värd hårfärgningen efter det här året av flera orsaker!

Nej, nej, du är värd hårfärgningen. Punkt. Du behöver ingen orsak mer än att du har hår. Typ så.

 

[strawberrysylt]

Nej, nej, du är värd hårfärgningen. Punkt. Du behöver ingen orsak mer än att du har hår. Typ så.

kanske kommer dit så småningom! Just nu känns det väldigt bra att jag känner jag är värd det pga orsaker.

 

[Mumma]

Jag är en av dem som har svårt att unna mig själv något. Jag var nyss inne på en nätbutik och tittade på några hudvårdsprodukter som jag gärna velat ha, men de är dyra. Funderar på att köpa dem till mig själv i julklapp men tvekar.
Men om jag tänker mig att jag skulle ge dem i present till min syster, det har jag inga som helst problem med. Fastän jag inte ens vet om hon kunde vara intresserad av dem.

 

[Lovisaleonora]

kanske kommer dit så småningom! Just nu känns det väldigt bra att jag känner jag är värd det pga orsaker.

Jag har med framgång kört belöningsprincipen, men av andra skäl än du har ovan. Jag vill verkligen markera storheten i det jag gått igenom/genomfört och nu många år efter kommer jag fortfarande ihåg känslan av lycka när jag tar fram örhängena, tänker på den där sköna fotvårdsbehandligen etc.

Jag köper örhängen och går på fotvård annars också, men det är ändå något speciellt med de där gångerna som hör hemma på belöningskontot.

 

[Sonnenschein]

Alla får unna sig på sitt sätt. Jag tex hatar att klippa mig, det är ett nödvändigt ont som måste göra en gång i halvåret. Jag tycker det är kul att spara pengar i fonder. Se hur det går upp och ner. Har inget mål med sparandet så har jag fungerat sen barn. Ingen blir lycklig av att vara för snål mot sig själv.
Treat yo self

 

[Modest]

Frisörbesök är en självklarhet för mig var 8-10:e vecka. Ingår i konceptet hel och ren i min värld. Lägger inte så mycket pengar på hudvård och smink men välskött hår, korta naglar och fräscha klädesplagg är ett måste för mig och det unnar jag mig gärna.

Jag tycker dock att det är helt fine om man nu inte vill lägga pengar på t ex frisörbesök men om man egentligen vill (och kan ekonomiskt såklart), men inte unnar sig, en klippning då och då så börjar jag alltid fundera på vilken känsla och respekt man har för sig själv. Att man inte unnar sig signalerar något för mig, helt enkelt.

 

[lil-sis]

Igår betalade jag en hög pengar för en lash-lift och färg och fix av ögonbrynen. Än så länge kunde jag lika gärna ha betalat för en ansiktsbehandling (med färg) men imorgon kanske jag är av annan åsikt när jag ska peta i linserna igen.

Om jag vore rik skulle jag snart inte vara rik längre för jag skulle köra all in "ME"

 

[Brassneck]

Jag är jättebra på att snåla, verkligen. Köper sällan kläder. Det gör mig inget att köpa och äta billig mat, jag är inte intresserad av mat så det känns onödigt att ”unna sig” nåt dyrt där. Likaså hade jag jättetråkigt långt, ofärgat hår ganska länge, för jag tyckte det var för dyrt att gå till frisören. Har haft väldigt låg inkomst eftersom vi precis håller på att komma igång med drömföretaget, så jag känner inte att det är nån uppoffring att snåla med annat, utan ett redskap för att kunna följa min dröm.

Med det sagt klippte jag mig för första gången på flera år för några veckor sedan. JÄVLAR vilken skillnad i hur jag känner mig! Och mycket av mitt jobb består i hur vi presenterar oss själva så det kändes helt rätt.
Så nu har jag ändrat mig Nu tänker jag glatt lägga pengar på sånt som gör mig glad och får mig att må bättre!

Har nyligen sålt min häst och nu bestämde jag mig hux flux för att börja med en annan sport som inte kräver lika mycket, men där jag ändå behövde betala några tusen för ett startkit. Det gjorde jag utan att tveka, en helt annan känsla att ha egen utrustning som är fin istället för att börja med sliten låne-utrustning.

Men sen kan det ju vara olika för alla. Behöver fortfarande hålla mig till en budget. Så skulle aldrig köpa lyxig mat eller nya kläder ”bara för att”. Men att klippa sig hos den lokala frisören, fika på nåt trevligt ställe för att stötta småföretag, ja ni fattar, det känns bra!

 

[strawberrysylt]

Jag är en av dem som har svårt att unna mig själv något. Jag var nyss inne på en nätbutik och tittade på några hudvårdsprodukter som jag gärna velat ha, men de är dyra. Funderar på att köpa dem till mig själv i julklapp men tvekar.
Men om jag tänker mig att jag skulle ge dem i present till min syster, det har jag inga som helst problem med. Fastän jag inte ens vet om hon kunde vara intresserad av dem.

Hoppas att du efter den här tråden kan ge dem till dig själv i julklapp!

Jag tycker dock att det är helt fine om man nu inte vill lägga pengar på t ex frisörbesök men om man egentligen vill (och kan ekonomiskt såklart), men inte unnar sig, en klippning då och då så börjar jag alltid fundera på vilken känsla och respekt man har för sig själv. Att man inte unnar sig signalerar något för mig, helt enkelt.

Jo, det där är jag medveten om och håller med om. Det känns snett att inte känna att man är värd.

Jag är jättebra på att snåla, verkligen. Köper sällan kläder. Det gör mig inget att köpa och äta billig mat, jag är inte intresserad av mat så det känns onödigt att ”unna sig” nåt dyrt där. Likaså hade jag jättetråkigt långt, ofärgat hår ganska länge, för jag tyckte det var för dyrt att gå till frisören. Har haft väldigt låg inkomst eftersom vi precis håller på att komma igång med drömföretaget, så jag känner inte att det är nån uppoffring att snåla med annat, utan ett redskap för att kunna följa min dröm.

Med det sagt klippte jag mig för första gången på flera år för några veckor sedan. JÄVLAR vilken skillnad i hur jag känner mig! Och mycket av mitt jobb består i hur vi presenterar oss själva så det kändes helt rätt.
Så nu har jag ändrat mig Nu tänker jag glatt lägga pengar på sånt som gör mig glad och får mig att må bättre!

Har nyligen sålt min häst och nu bestämde jag mig hux flux för att börja med en annan sport som inte kräver lika mycket, men där jag ändå behövde betala några tusen för ett startkit. Det gjorde jag utan att tveka, en helt annan känsla att ha egen utrustning som är fin istället för att börja med sliten låne-utrustning.

Men sen kan det ju vara olika för alla. Behöver fortfarande hålla mig till en budget. Så skulle aldrig köpa lyxig mat eller nya kläder ”bara för att”. Men att klippa sig hos den lokala frisören, fika på nåt trevligt ställe för att stötta småföretag, ja ni fattar, det känns bra!

Åh vad härligt!!! Well done!
Nej, jag vill heller inte köpa sånt som jag själv inte tycker är värt, bara för att andra ser det som att det ska man vilja ha.
Någon kanske köper oxfilé, räkor och/eller whiskey medan jag tycker att en ny/viss sorts yoghurt känns superlyx!

 

[Zinfernia]

Men självklart är du värd det. Du är ju en enormt snäll person med massa empati och välvilja! Du är ju en bra människa! Hur motiverar du ens att du inte är värd att gå till frisören?

Jag unnar mig aldrig! På riktigt. Jag unnar mig ingenting, för jag är helt övertygad om att det är liksom vad som ingår i livet. Det andra ser som att unna sig, ser jag som helt vardagligt. Det är så livet ska vara. Och varför ska man bara få ha det gött ibland? Man vill ju ha det gött hela tiden, hela livet. Livet är alldeles för kort för att vänta och tänka att man gör roliga saker sen.

Jag har aldrig förstått det där med att "spara" en flaska champagne till ett "bättre" tillfälle. Vad fan är det för tillfälle då? Bättre att poppa flarran och dricka upp den medan den ligger där, än att vänta på att man förtjänar att dricka upp den. För ärligt talat, har någon köpt en flaska bubbel till dig är bara det värt att fira, så då dricker man upp flaskan för den är tillverkad med avsikten att bli uppdrucken. Såklart är allt en ekonomisk fråga, men jag är en sådan person som hellre tar två drickor till maten när man äter ute, än som köper en dyr parfym. Livet är till för att levas. Man vet aldrig när det tar slut och då tänker i alla fall jag inte ha en massa bubbelflaskor som ligger och väntar på bättre tillfällen, eller fult hår!

Måste bara säga att jag håller med dig fullständigt. Jag funderar aldrig på om jag är "värd" något eller ej, vill jag ha något så köper jag det oavsett - jag kan ju dö imorgon

Någonstans känns det så typiskt kvinnligt att inte kunna unna sig utan att man måste förtjäna det först. Ingen av männen i min närhet funderar ens på om de gjort sig förtjänta av en ny bil eller vad det nu kan vara.

 

[Voeux]

Måste bara säga att jag håller med dig fullständigt. Jag funderar aldrig på om jag är "värd" något eller ej, vill jag ha något så köper jag det oavsett - jag kan ju dö imorgon

Någonstans känns det så typiskt kvinnligt att inte kunna unna sig utan att man måste förtjäna det först. Ingen av männen i min närhet funderar ens på om de gjort sig förtjänta av en ny bil eller vad det nu kan vara.

Håller helt med, samt vad innebär det ens att vara "värd" något? Är man värd mer om man arbetat hårdare? Om man varit en snällare människa? Det är väl ändå sannolikt en själv som har arbetat och tjänat in pengarna, så vem skulle kunna vara mer värd att få ta del av dem än en själv?

 

[Zinfernia]

Håller helt med, samt vad innebär det ens att vara "värd" något? Är man värd mer om man arbetat hårdare? Om man varit en snällare människa? Det är väl ändå sannolikt en själv som har arbetat och tjänat in pengarna, så vem skulle kunna vara mer värd att få ta del av dem än en själv?

Ja jag känner spontant att om jag bara fick köpa roliga saker när jag gjort något bra hade jag aldrig fått köpa något. Även om jag gör något bra för stunden så gör jag något mindre bra i nästa stund
Det skapar ju dessutom en helt onödig press på en själv i ett redan så prestationsinriktat samhällsklimat.

 

[strawberrysylt]

Måste bara säga att jag håller med dig fullständigt. Jag funderar aldrig på om jag är "värd" något eller ej, vill jag ha något så köper jag det oavsett - jag kan ju dö imorgon

Någonstans känns det så typiskt kvinnligt att inte kunna unna sig utan att man måste förtjäna det först. Ingen av männen i min närhet funderar ens på om de gjort sig förtjänta av en ny bil eller vad det nu kan vara.

Ni har så rätt!

Och alltså, jag håller med om det där att man aldrig vet vad som händer imorrn...

För min är det nog som sagt att vi inte hade särskilt mycket pengar när jag var liten som lever kvar, plus dåligt självförtroende.

På sistone känner jag tyvärr att jag haft en dipp också, trodde mitt självförtroende blivit bättre, men fick som sagt en dipp, men den var en wake up-call!

Men håller med också, vilka män frågar sig om de är värda?
Som sagt mitt ex var snål, men det var inte så han funderade...

Håller helt med, samt vad innebär det ens att vara "värd" något? Är man värd mer om man arbetat hårdare? Om man varit en snällare människa? Det är väl ändå sannolikt en själv som har arbetat och tjänat in pengarna, så vem skulle kunna vara mer värd att få ta del av dem än en själv?

Precis!
Det är så jag försöker tänka, det är mina egna pengar som jag arbetat ihop själv ju!

Och - jag är ju min bästa investering! som vem det nu var skrev!
Jag tar verkligen med mig era kloka ord! Livet är för kort för att gå omkring i fula skor och fult hår, om man inte måste.

 

[Anders]

Jo, det där är jag medveten om och håller med om. Det känns snett att inte känna att man är värd.

Absolut, det är helt galet. Jag tycker sparsamhet är en bra egenskap, man använder de medel och resurser man har på bästa sätt, men det skall inte vara för att man inte anser sig värd "lyx" utan tvärtom egentligen.

 

[Ramona]

För min är det nog som sagt att vi inte hade särskilt mycket pengar när jag var liten som lever kvar, plus dåligt självförtroende.

Jag tänker alltid att jag ändå inte kan ta med mig några pengar i graven. Och varken du eller jag har ju avkommor som ska ärva oss, så det är ju lika bra att spendera pengarna medan de finns. Inom vissa rimliga gränser förstås. Givetvis behöver man både ett sparkapital och kanske lite pensionsspar, man måste ju vara förberedd för framtiden, även om det inte är säkert att man får uppleva framtiden.

Men det viktiga är ju att leva här och nu. Det är ju nu vi lever! Allting annat är bara tankar och planer.

Det finns massor med bra övningar för att öva upp sin självkänsla. "Självkänsla nu" är ju en sådan superbra bok. Men det finns massor att hitta gratis online. En av mina bästa vänner och jag gör "Dagens 3 bra" varje dag på snap. Där listar vi 3 saker som var bra med dagen, något vi är stolta över, något vi är tacksamma över etc. Vi mår mycket bättre i oss själva när vi tar den minuten att tänka igenom dagens 3 bra grejer.

 

[strawberrysylt]

Jag tänker alltid att jag ändå inte kan ta med mig några pengar i graven. Och varken du eller jag har ju avkommor som ska ärva oss, så det är ju lika bra att spendera pengarna medan de finns. Inom vissa rimliga gränser förstås. Givetvis behöver man både ett sparkapital och kanske lite pensionsspar, man måste ju vara förberedd för framtiden, även om det inte är säkert att man får uppleva framtiden.

Men det viktiga är ju att leva här och nu. Det är ju nu vi lever! Allting annat är bara tankar och planer.

Det finns massor med bra övningar för att öva upp sin självkänsla. "Självkänsla nu" är ju en sådan superbra bok. Men det finns massor att hitta gratis online. En av mina bästa vänner och jag gör "Dagens 3 bra" varje dag på snap. Där listar vi 3 saker som var bra med dagen, något vi är stolta över, något vi är tacksamma över etc. Vi mår mycket bättre i oss själva när vi tar den minuten att tänka igenom dagens 3 bra grejer.

Du har rätt. Jag har ju som sagt varit väldigt mycket ännu värre tidigare, det har blivit mycket bättre. Men jobbar fortfarande på att hitta den där balansen.
Tack, ska kika på boken och det andra!