Att kämpa för jämställdhet

[bollen__]

njae, men jag läser kritik mot allas livsval oavsett vad man väljer. De som är nöjda med sitt liv ifrågasätts eftersom de inte är "tillräckligt" jämställda.
De som följer könsnormerna kritiseras för det.
De som inte följer könsnormerna kritiseras för det.

Damned if you do, damned if you don´t.

Menar du i denna tråd? Jag upplevde inte alls att jag fick någon kritik, trots att jag skrev att jag i dagsläget är nöjd. Tycker mig inte ha läst någon kritik i övrigt mot någons livsval i tråden heller.

 

[Petruska]

Ja. Jag tänkte vidare på det där sedan jag skrivit och har en kompletterande tanke, men jag får slå mig själv på fingrarna. Jag brukar ju inte tycka att ”vi” ska spekulera så mycket i hur ”dom” beter sig så jag håller truten

Det jag skrev handlade om hur JAG beter mig.

 

[Roheryn]

Trans i sin helhet visar ju verkligen vilken nytta alla skulle ha av att lära sig både traditionellt manliga och kvinnliga sysslor.

Jag läste en underbar intervju där en transkvinna (mtf) berättade att hon hade fått fel på bilen och att hon då hade frågat sig vad hennes "tidigare", "manliga persona" skulle ha gjort i samma situation! Sen lagade hon felet, under handlefning av sig själv i sin förra könsroll.

Haha - underbart!

Många av de transpersoner jag träffat har haft ganska dråpliga historier att berätta om hur det "trasslar till sig" med könsrollerna ibland. Som @sjoberga skriver - både tragiskt på något vis och ändå underbart humoristiskt!

Att ha en partner som är trans har helt klart gjort mig mycket mer medveten om könsnormer i stort! Dels har jag ju förstått hur obekväm man kan känna sig i den förväntade rollen (min partner i mansrollen) och dels hur många små detaljer som egentligen talar om för omgivningen "jag är kvinna" eller "jag är man". Min partner och jag har pratat mycket om detta - oftast i kontexten att hon vill passa in som kvinna, men för mig har det också ofta lett till ifrågasättande "varför är det så"?, "varför gör kvinnor så men inte så?", "varför uppfattar jag det där beteendet som manligt?". Jätteintressant verkligen!

 

[vallhund]

Eftersom jag inte är i ett förhållande så gör jag nog inte mycket för jämställdheten i den bemärkelsen men det som jag gjort som fått mest höjda ögonbryn och tydligt visat på hur ojämställt det är var när jag köpte hus själv. Eller som ungefär alla utanför min familj uttrycker det . Köpte du det själv? med en betoning på själv som egentligen betyder två saker, 1 hur ska en tjej klara av att ha ett hus själv? och 2 Du kommer ju få flytta sen för ingen man vill väl bo i ditt hus.

Ingen av de killkompisar jag känner har någonsin fått sådana ifrågasättningar. Där är det liksom helt självklart att han vill ha ett hus, det är ju praktiskt och allt!

Ingen i min omgivning höjde på omgivning höjde på ögonbrynen när jag köpte hus själv.

 

[Hazel]

Ingen i min omgivning höjde på omgivning höjde på ögonbrynen när jag köpte hus själv.

och ingen har hitils höjt på ögonbrynen för att jag inte vill ha barn. Det betyder inte att det inte är ett problem som väldigt många upplever

 

[Luff]

Personligen strävar jag, i ett förhållande efter att vi båda ska må bra och vara lyckliga, att vi hjälps åt i vardagen och att vi delar upp enskilda sysslor efter vem som kan, vill och tycker det är roligt. Om sen omvärlden anser oss vara jämställda eller inte på exakt alla plan är inget jag öht tar med i ekvationen.

Jag själv faller ju inte inom "normen" på en hel del plan, så jag har inga planer på att låta någon norm eller blivande norm styra över mitt eventuella förhållande.

Jag tycker dina inlägg är normativa i de diskussioner som handlar om jämställdhet.

 

[Petruska]

Haha - underbart!

Många av de transpersoner jag träffat har haft ganska dråpliga historier att berätta om hur det "trasslar till sig" med könsrollerna ibland. Som @sjoberga skriver - både tragiskt på något vis och ändå underbart humoristiskt!

Att ha en partner som är trans har helt klart gjort mig mycket mer medveten om könsnormer i stort! Dels har jag ju förstått hur obekväm man kan känna sig i den förväntade rollen (min partner i mansrollen) och dels hur många små detaljer som egentligen talar om för omgivningen "jag är kvinna" eller "jag är man". Min partner och jag har pratat mycket om detta - oftast i kontexten att hon vill passa in som kvinna, men för mig har det också ofta lett till ifrågasättande "varför är det så"?, "varför gör kvinnor så men inte så?", "varför uppfattar jag det där beteendet som manligt?". Jätteintressant verkligen!

Det finns en film som du kanske har sett, Venus boyz. Där ser man kvinnor som av olika anledningar vill lära sig att agera som män. De kan vara trans eller skådespelare eller bara roade av frågan. Min favoritscen är när de av läraren får lära sig att "en man går som om han äger marken han går på". Sen modifieras det lite, "this man, walks like that". Det är då den man som den kvinnliga läraren gestaltar.

Efter att ha sett den filmen, lekte vi i min familj mycket därhemma med att gå som om vi ägde marken vi går på - och åt att gå som om vi inte ägde den. Bland min partner (man), min son (då runt 16-17 år gammal) och jag, var det jag som var bäst på den gångstilen. Troligen är det något jag har lagt mig till med i stallet.

 

[cirkus]

OnT men ifrån det senaste som diskuterats.

Igår träffade jag några gamla kompisar varav en blivit farmor. Jag frågade om sonen skulle vara pappaledig. Det var han nu - på sommaren - i tre månader - mamman jobbade helger så de klarade sig på det. Jag frågade om hon verkligen förstått min fråga - om han skulle vara pappaledig och ta ansvar för sitt barn, jag fick samma svar - han var ju ledig nu. Men mamman är ju ledig också (utom 2 dagar i veckan) så han tar ju inte något vidare ensamt ansvar försökte jag - men jo, hennes timmar räcker till en heltid ekonomiskt (årets yadayada).

Båda pluggar och nu ska mamman vara ledig ännu en termin (ungen född i vintras) - jag frågade om inte han skulle vara ledig något under terminerna, men nej, det gick ju inte för det var ju bättre att han pluggade klart, hon ligger 1 år före i deras utbildning, men det var tydligen inte så viktigt att hon blev klar, men det var viktigt att han blir det.

Synd att vi inte hann diskutera klart - hon var tvungen att åka - så jag avslutade med att säga att jag inte har med saken att göra men jag blir rätt ledsen av att de är så ointresserade av jämställdhet och gemensamt föräldraansvar. Jag tror inte ens hon fattade vad jag menar - hennes duktiga son var ju pappaledig nu på sitt sommarlov (med mamman hemma 5 dagar av 7)

 

[Roheryn]

Det finns en film som du kanske har sett, Venus boyz. Där ser man kvinnor som av olika anledningar vill lära sig att agera som män. De kan vara trans eller skådespelare eller bara roade av frågan. Min favoritscen är när de av läraren får lära sig att "en man går som om han äger marken han går på". Sen modifieras det lite, "this man, walks like that". Det är då den man som den kvinnliga läraren gestaltar.

Efter att ha sett den filmen, lekte vi i min familj mycket därhemma med att gå som om vi ägde marken vi går på - och åt att gå som om vi inte ägde den. Bland min partner (man), min son (då runt 16-17 år gammal) och jag, var det jag som var bäst på den gångstilen. Troligen är det något jag har lagt mig till med i stallet.

Nej, den har jag inte sett, men det skall jag se till att göra!!

Och ja, i stallet och bland hästar finns det ju stor anledning att gå "som om man ägde marken man går på". Hästar uppfattar sånt!

 

[Petruska]

Nej, den har jag inte sett, men det skall jag se till att göra!!

Och ja, i stallet och bland hästar finns det ju stor anledning att gå "som om man ägde marken man går på". Hästar uppfattar sånt!

Stålhättekängorna hjälper till också!

 

[Roheryn]

Stålhättekängorna hjälper till också!

Haha - ja, svårare med högklackat!

 

[kryddelydd]

Synd att vi inte hann diskutera klart - hon var tvungen att åka - så jag avslutade med att säga att jag inte har med saken att göra men jag blir rätt ledsen av att de är så ointresserade av jämställdhet och gemensamt föräldraansvar. Jag tror inte ens hon fattade vad jag menar - hennes duktiga son var ju pappaledig nu på sitt sommarlov (med mamman hemma 5 dagar av 7)

Fast det där var väl inte särskilt snällt.

Det är en sak, tycker jag, att diskutera i generella termer eller med en person som själv tar upp det.
Men att skriva dem på näsan att du tycker att de gör fel i situationen helt på ditt eget initiativ är ju bara taskigt.

 

[cirkus]

Fast det där var väl inte särskilt snällt.

Det är en sak, tycker jag, att diskutera i generella termer eller med en person som själv tar upp det.
Men att skriva dem på näsan att du tycker att de gör fel i situationen helt på ditt eget initiativ är ju bara taskigt.

Det är möjligt att det är över gränsen för vad vissa tål. Just jämställdhet och föräldraansvar är ju extremt lätt att det hamnar i den cementerade gropen, varför ska man inte få kritisera/diskutera annat än i generella termer? Det begriper inte jag. Jag orkar inte lalla runt och låtsas att det är gulligt med pappor som är föräldralediga på sin lediga sommar samtidigt som mamman är hemma...

Jag sa det till ungens farmor som är i min ålder och inte verkade ha en susning eller ens en tanke på att de lever enligt hårt cementerade normer.

 

[mandalaki]

Det är möjligt att det är över gränsen för vad vissa tål. Just jämställdhet och föräldraansvar är ju extremt lätt att det hamnar i den cementerade gropen, varför ska man inte få kritisera/diskutera annat än i generella termer? Det begriper inte jag. Jag orkar inte lalla runt och låtsas att det är gulligt med pappor som är föräldralediga på sin lediga sommar samtidigt som mamman är hemma...

Jag sa det till ungens farmor som är i min ålder och inte verkade ha en susning eller ens en tanke på att de lever enligt hårt cementerade normer.

Jag reagerade faktiskt också på din berättelse. Det låter ju som att du rakt av kritiserade det där parets val, inte till dem utan till hans mamma. Själv hade jag nog hellre lagt upp det som att jag bemötte farmoderns argument. Men att såga hennes son + partner tror jag inte leder så långt.

 

[cirkus]

Jag reagerade faktiskt också på din berättelse. Det låter ju som att du rakt av kritiserade det där parets val, inte till dem utan till hans mamma. Själv hade jag nog hellre lagt upp det som att jag bemötte farmoderns argument. Men att såga hennes son + partner tror jag inte leder så långt.

Ja, det var ju farmodern jag pratade med då blev det henne jag argumenterade med. Hennes argument var ekonomiska - min infallsvinkel var jämställdhet och föräldraansvar, jag tror inte ens hon tänkt i dom banorna. För henne var det jättebra att mamman offrade två terminers studier så hennes son kom ikapp och att han inte behövde ta ledigt från studierna. Han var ju ledig nu...ledig från vad? Sommarlovet?


Jag är så operfekt att jag inte kan hålla ihop och lalla med. Jag vet inte om allt som kommer ur min mun måste leda nånstans. Ibland så diskuteras saker och utgångspunkter och åsikter är olika och det är status quo efter diskussion. Måste alla diskussioner leda nån vart?

 

[mandalaki]

Ja, det var ju farmodern jag pratade med då blev det henne jag argumenterade med. Hennes argument var ekonomiska - min infallsvinkel var jämställdhet och föräldraansvar, jag tror inte ens hon tänkt i dom banorna. För henne var det jättebra att mamman offrade två terminers studier så hennes son kom ikapp och att han inte behövde ta ledigt från studierna. Han var ju ledig nu...ledig från vad? Sommarlovet?


Jag är så operfekt att jag inte kan hålla ihop och lalla med. Jag vet inte om allt som kommer ur min mun måste leda nånstans. Ibland så diskuteras saker och utgångspunkter och åsikter är olika och det är status quo efter diskussion. Måste alla diskussioner leda nån vart?

Med leda nån vart så menade jag att du kanske hade kunnat så ett frö till förändrade åsikter hos henne, med ett annat upplägg.