Att kalla en lärare "fröken" (utbruten från Ledighet från skolan)

[Jenka]

Sonen 4,5 år kallar all personal för fröknar oavsett vad de har för yrkesroll eller kön. Jag vet inte var han har lärt sig det men inte av mig i alla fall. Eftersom alla vuxna på förskolan hjälps åt med barnen så verkar det kännas naturligt för dem att inte göra skillnad, även om det är några som är med dem fler timmar.

En lärare jag hade ville att vi skulle kalla honom för Magistern eller Magister Pär. Det var så märkligt. Jag bytte skola ganska fort.

Varken jag eller sambon har någon direkt koll på vilka som är barnskötare och vilka som är förskollärare, och våra barn har det definitivt inte.

Jag tänker att de som säger dagis är de som inte haft någon kontakt med en förskola sedan deras egen vistelse på just dagis och det därför hänger med av gammal vana?

Jag sa nog dagis innan jag fick barn, och har inga starka åsikter om att "man måste säga förskola!". Men när man har barn på förskola och hör ordet förskola typ 3000 gånger per dag, hur är det ens möjligt att själv hänga kvar vid "dagis" ens om man anstränger sig?

Haha ja det är sant. Förskola har verkligen satt sig ordentligt sen barnen började.

 

[Kilauea]

"Fröken" har jag aldrig reflekterat kring, däremot blir jag förvånad över att så många fortfarande säger "dagis".

Jag säger dagis, men det beror nog på att sonen inte går på dagis (förskola) utan hos dagmamma. Som också är fel, numera heter det dagbarnvårdare. Både vi och sonen kallar henne dock vid namn.

 

[ako]

Tycker bara att det känns väldigt gammalmodigt och konstigt i dagens samhälle. Speciellt eftersom lärare kan vara av alla kön och ”magistern” likväl kan vara en kvinna som en man. Barnen säger ju så för att de lärt sig säga så. Varför inte bara kalla sin lärare för det den heter?

Äh våra barn sa fröken om manliga pedagoger på förskolan oxå. Same, same

 

[Otherside]

Äh våra barn sa fröken om manliga pedagoger på förskolan oxå. Same, same

Min kompis som är sjuksköterska kallar alla sina kollegor för "syrror" :-) Typ sjuksystrar, fastän många av dem naturligtvis är män.

 

[tanten]

Flera av mina invandrarelever sa "läraren" när de ville ha hjälp.
Jag försökte rätta dem eftersom jag är utbildare, inte lärare. Men flera tyckte att förnamn kändes respektlöst och envisades med läraren

Jag har inte fundrat mer över tilltalet? Använder själv fröken och magister om lärare när jag pratar med barn och peedagog när jag diskuterar med vuxna. Sjuksköterskor finns av bägge könen.

Ords betydelse förskjuts och ändras. Har nog inte ens kommit på tanken att väga in en pedagogs civilstånd. Fröken är en kvinnlig lärare. Fru har väl aldrig varit aktuellt för kvinnliga lärare....

 

[lil-sis]

Mitt barn använder nog mest de anställdas namn men fröken figurerar också. Han går på förskolan. Och kompisarna kallar han för "mina barn" just nu

 

[Hermelin]

Min son använde "Fröken" genom hela förskolan och lågstadiet oavsett yrkestitel och kön. Nu på mellanstadiet verkar det ha bytts ut mot lärarens namn.

 

[Eurydome]

Mina barn har aldrig sagt fröken vare sig i förskolan eller i skolan utan använt pedagogens/lärarens namn. De går i lågstadiet.

 

[SaraXX]

Mina barn har aldrig sagt fröken vare sig i förskolan eller i skolan utan använt pedagogens/lärarens namn. De går i lågstadiet.

Vad har de använt för ord när de har menat ospecificerad pedagog? Typ "jag lämnar den till en XX", eller "om Snobben är dum så tänker jag säga till någon av XX-arna". Det är i det läget mina barn har använt fröken, inte när de pratar med/om en specifik person.

 

[Eurydome]

Vad har de använt för ord när de har menat ospecificerad pedagog? Typ "jag lämnar den till en XX", eller "om Snobben är dum så tänker jag säga till någon av XX-arna". Det är i det läget mina barn har använt fröken, inte när de pratar med/om en specifik person.

På förskolan sa de pedagog eller vuxen i sådana situationer. Nu i skolan/på fritids tror jag de säger vuxen men vet är inte säker, jag ska fråga dem imorgon.

 

[Is]

Jag tycker det är lite intressant ändå det där med fröken vs namn.
Dels har det säkerligen med vilken förskola barnen går i. Vet att pedagoger på vissa förskolor nästan vägrar svara på tilltal om de blir kallad fröken av barnen och istället tillrätta visa dem på olika sätt (pedagogiska pedagoger möter barnen med nått i stil med "det skulle kännas bättre för mig om du sa mitt namn när du pratar med mig" medans mer opedagogiska nästa ger barnen en utskällning och deklarerar typ "jag heter inte fröken! Du vet vad jag heter!") Men också vilken relation barnen har till olika pedagoger. Där jag jobbar är det inget tabu i att säga fröken men det märks väl att de mindre barnen (de som precis lärt sig prata) ofta kallar alla fröknar för namnet på sin favorit fröken (dvs det är ett sätt att klassificera vuxna på förskolan när de förstår att pedagogerna inte vill bli kallad typ mamma så istället använder man det namn man lärt sig uttala). När barnen sedan blir större är det inte ovanligt att det byts ut mot fröken. Alltså de pedagoger de har närmast relation till benämner dom med namn men övrig personal blir fröken trots att de oftast har full koll på vad de vuxna heter.

Så tänker att det nog handlar om blandannat mognadsfaser och vad barnen känner sig trygg med.
Sedan är det så klart vad vuxna i hemmen säger också -om dom alltid säger pedagogerna eller vuxna när de talar allmänt om förskolepersonal eller om de säger just fröknar. Typ "sa du till en fröken när det hände?"

Sonen går på en annan förskola än den jag jobbat på. Han är 4 och pratar egentligen bara om 2 av de 8 pedagoger som jobbar där. Alltså 2 som han benämner med namn. De övriga säger han allt som oftast fröknarna om trots att han har stenkoll vad dom heter allihop.

 

[Badger]

Jag tycker det är lite intressant ändå det där med fröken vs namn.
Dels har det säkerligen med vilken förskola barnen går i. Vet att pedagoger på vissa förskolor nästan vägrar svara på tilltal om de blir kallad fröken av barnen och istället tillrätta visa dem på olika sätt (pedagogiska pedagoger möter barnen med nått i stil med "det skulle kännas bättre för mig om du sa mitt namn när du pratar med mig" medans mer opedagogiska nästa ger barnen en utskällning och deklarerar typ "jag heter inte fröken! Du vet vad jag heter!") Men också vilken relation barnen har till olika pedagoger. Där jag jobbar är det inget tabu i att säga fröken men det märks väl att de mindre barnen (de som precis lärt sig prata) ofta kallar alla fröknar för namnet på sin favorit fröken (dvs det är ett sätt att klassificera vuxna på förskolan när de förstår att pedagogerna inte vill bli kallad typ mamma så istället använder man det namn man lärt sig uttala). När barnen sedan blir större är det inte ovanligt att det byts ut mot fröken. Alltså de pedagoger de har närmast relation till benämner dom med namn men övrig personal blir fröken trots att de oftast har full koll på vad de vuxna heter.

Så tänker att det nog handlar om blandannat mognadsfaser och vad barnen känner sig trygg med.
Sedan är det så klart vad vuxna i hemmen säger också -om dom alltid säger pedagogerna eller vuxna när de talar allmänt om förskolepersonal eller om de säger just fröknar. Typ "sa du till en fröken när det hände?"

Sonen går på en annan förskola än den jag jobbat på. Han är 4 och pratar egentligen bara om 2 av de 8 pedagoger som jobbar där. Alltså 2 som han benämner med namn. De övriga säger han allt som oftast fröknarna om trots att han har stenkoll vad dom heter allihop.

Känns vettigt tycker jag, det här med mognad. Vårt barn var faktiskt inte supernoga med mamma pappa tex utan kunde byta lite och använda båda som "föräldern som är närmst". Känns som att det kanske faktiskt är rimligt att låta riktigt små barn vara lite osorterade när det gäller benämningar. Ur den synvinkeln låter ju fröken väldigt användbart, precis som typ mappa skulle gjort .

 

[MiaMia]

På förskolan sa de pedagog eller vuxen i sådana situationer. Nu i skolan/på fritids tror jag de säger vuxen men vet är inte säker, jag ska fråga dem imorgon.

Jag tycker att vuxen känns som ett konstigt alternativ. Det är ju inte för att de har en viss ålder som barnen vänder sig till dem, utan för att de är där i en yrkesroll.

 

[Badger]

Jag tycker att vuxen känns som ett konstigt alternativ. Det är ju inte för att de har en viss ålder som barnen vänder sig till dem, utan för att de är där i en yrkesroll.

Alltså fröken låter ju mycket artigare för mig, helt ärligt låter fröken artigare än att ropa Karin också men det är väl upp till var och en antar jag.

Och som sagt det här med yrkesroll, om något barn på förskolan ropar vuxen skulle jag nog reagera och hjälpa även om jag bara stod i hallen, ropar barnet fröken skulle jag vänta tills det tittar på mig och ber mig om hjälp. Det verkar rimligare, gemene vuxen är ju en okänd person. Att ropa pedagog låter inte rätt grammatiskt för mig, borde ju vara -hallååå finns det någon pedagog ledig. medan -fröken, fröken, (Karin, karin) låter som något man kan ropa . (Varav fröken är någon som är lite högre i rang, medan Karin är någon som är lägre i rang, om man ska vara gammeldags.)

 

[Eurydome]

Alltså fröken låter ju mycket artigare för mig, helt ärligt låter fröken artigare än att ropa Karin också men det är väl upp till var och en antar jag.

Och som sagt det här med yrkesroll, om något barn på förskolan ropar vuxen skulle jag nog reagera och hjälpa även om jag bara stod i hallen, ropar barnet fröken skulle jag vänta tills det tittar på mig och ber mig om hjälp. Det verkar rimligare, gemene vuxen är ju en okänd person. Att ropa pedagog låter inte rätt grammatiskt för mig, borde ju vara -hallååå finns det någon pedagog ledig. medan -fröken, fröken, (Karin, karin) låter som något man kan ropa . (Varav fröken är någon som är lite högre i rang, medan Karin är någon som är lägre i rang, om man ska vara gammeldags.)

Men det är ju inte så att barnen nödvändigtvis måste uttala sig på det sätt som är allra mest artigt? Det är ju en relation som ska fungera. På samma sätt som det kanske hade varit artigare av mig att tilltala min kollega med Fru Karlsson men jag säger Frida istället.

Jag tror inte att en sådan situation skulle uppstå, att ett barn står i hallen och ropar Vuxen. De ropar väl i så fall Olivia!! Och om inte Olivia hör så hör kanske Tanya och kommer och hjälper till. Förstår inte hur du menar med rang, det känns rätt otidsenligt att tänka och agera i de termerna, såväl inom förskolan som i andra sammanhang.

 

[Eurydome]

Jag tycker att vuxen känns som ett konstigt alternativ. Det är ju inte för att de har en viss ålder som barnen vänder sig till dem, utan för att de är där i en yrkesroll.

Men en fyraåring tänker ju inte så, att de vuxna som befinner sig i förskolan är där i en yrkesroll. För fyraåringen är det ju Tanya, Olivia och Camilla, och de är vuxna, till skillnad från hen själv, som är barn. Enligt min upplevelse har det här varit helt okomplicerat. Pedagogerna har själva omnämnt sig själva som antingen pedagoger eller vuxna, beroende på sammanhang, och barnen har tagit efter.

 

[Badger]

Men det är ju inte så att barnen nödvändigtvis måste uttala sig på det sätt som är allra mest artigt? Det är ju en relation som ska fungera. På samma sätt som det kanske hade varit artigare av mig att tilltala min kollega med Fru Karlsson men jag säger Frida istället.

Jag tror inte att en sådan situation skulle uppstå, att ett barn står i hallen och ropar Vuxen. De ropar väl i så fall Olivia!! Och om inte Olivia hör så hör kanske Tanya och kommer och hjälper till. Förstår inte hur du menar med rang, det känns rätt otidsenligt att tänka och agera i de termerna, såväl inom förskolan som i andra sammanhang.

Ja lite otidsenligt kanske. Men det är snarare ett uttryck för att jag inte förstår föraktet för ordet fröken riktigt. Vad är det för fel på det? För det känns som att vissa i tråden tycker det är aktivt fel på något sätt.

Sedan är det såklart skillnad på vad barnen själva tar upp och använder och vad de eventuellt uppmanas att använda. Om det bara blir på ett visst sätt, tex vuxen, vem klagar väl på en ettåring som precis kan prata. Så åter, jag förstår bara inte varför det skulle vara just fel med ordet fröken helt enkelt som tilltal från en tvååring till en manlig eller kvinnlig pedagog, vari ligger den eventuella förolämpningen från tvååringen?

 

[Eurydome]

Ja lite otidsenligt kanske. Men det är snarare ett uttryck för att jag inte förstår föraktet för ordet fröken riktigt. Vad är det för fel på det? För det känns som att vissa i tråden tycker det är aktivt fel på något sätt.

Sedan är det såklart skillnad på vad barnen själva tar upp och använder och vad de eventuellt uppmanas att använda. Om det bara blir på ett visst sätt, tex vuxen, vem klagar väl på en ettåring som precis kan prata. Så åter, jag förstår bara inte varför det skulle vara just fel med ordet fröken helt enkelt som tilltal från en tvååring till en manlig eller kvinnlig pedagog, vari ligger den eventuella förolämpningen från tvååringen?

Jag har svårt att tro att en pedagog skulle bli förolämpad av en tvååring som använder fröken, det har jag aldrig sagt och jag kan inte heller se att jag har uttryckt förakt för uttrycket.

Personligen tycker jag att uttrycket känns lite daterat bara och jag ser ingen direkt anledning att använda det. Men så länge alla är nöjda så fine.

I vårt fall antar jag att det är pedagogerna själva som använder varandras namn eller benämner varandra som pedagog och vuxen så uppenbarligen är det så de helst vill ha det.

En anledning att använda ett annat ord kan ju dock vara att det kan bli lite märkligt när det är manlig personal, vilket mina barn flera gånger har haft. De är ju inga fröknar. Så av den anledningen är det ju rent praktiskt enklare att använda något annat.

 

[Badger]

Jag har svårt att tro att en pedagog skulle bli förolämpad av en tvååring som använder fröken, det har jag aldrig sagt och jag kan inte heller se att jag har uttryckt förakt för uttrycket.

Personligen tycker jag att uttrycket känns lite daterat bara och jag ser ingen direkt anledning att använda det. Men så länge alla är nöjda så fine.

I vårt fall antar jag att det är pedagogerna själva som använder varandras namn eller benämner varandra som pedagog och vuxen så uppenbarligen är det så de helst vill ha det.

Jo det hade ju jag också innan jag läste den här tråden. Men det var några exempel där folk verkade bli irriterade över om en tvååring sa fröken. Som om det vore något objektivt sämre än ett namn.

En anledning att använda ett annat ord kan ju dock vara att det kan bli lite märkligt när det är manlig personal, vilket mina barn flera gånger har haft. De är ju inga fröknar. Så av den anledningen är det ju rent praktiskt enklare att använda något annat.

Fast det förstår jag inte, det blir ju inte konstigare än syster David hos primärvården.

 

[Eurydome]

Jo det hade ju jag också innan jag läste den här tråden. Men det var några exempel där folk verkade bli irriterade över om en tvååring sa fröken. Som om det vore något objektivt sämre än ett namn.



Fast det förstår jag inte, det blir ju inte konstigare än syster David hos primärvården.

Om man menar sämre i betydelsen "mindre ändamålsenligt samt ålderdomligt" så är jag beredd att hålla med. Men som sagt, bara alla inblandade är nöjda.

Jag tror inte att det är så vanligt längre att man använder benämningen "syster" inom sjukvården. Man säger inte "jag är syster David" eller "vänta här så kommer syster David alldeles strax" man säger "jag heter David och är sjuksköterska " eller "vänta här så kommer sjuksköterskan /David som är sjuksköterska alldeles strax".

Sen heter det ju sjuksköterska för båda könen men det är en skyddad titel som kräver legitimation och inte alls samma sak som användandet av fröken i min värld.