Att inte ha häst.

A

AnonymMedlem

Anonymt nick, helt enkelt för att jag vet att det här är lite barnsligt, men jag är så ledsen att jag måste klaga av mig lite någonstans.

Av lite olika anledningar som jag inte vill dra upp här just nu bor jag fortfarande hemma och är arbetslös. Jag har därför ingen inkomst, utan mina föräldrar försörjer mig fortfarande. Jag letar efter jobb, men som lågutbildad och oerfaren ung människa känns det som att man ligger på minus på "eftertraktad"-skalan. Jag är enormt frustrerad av att bara gå hemma.

Men till problemet.

Jag saknar hästarna något enormt mycket! Jag spenderar många timmar varje dag med att läsa på forum om hästar, kolla på bilder och drömma mig bort lite grann. Ofta, när man ser någon extra fin bild (speciellt inom min gren) eller någon som kommit över ett hinder med sin häst och utvecklats lite får jag det där stygnet "Jag vill också, jag vill åka till stallet nu".
Jag fick löfte av en bekant att jag skulle få åka med henne och lämna hennes häst på bete, bara för att kunna prata lite häst och kanske klappa på någon en minut. Av lite olika anledningar gick vi om varandra och det blev inte av, varpå jag gick hem och satte mig innanför vår ytterdörr och grät och grät och grät. Pappa var hemma och såg det (det är första gången på många, många år jag gråtit inför min pappa, jag gråter inte ofta).

Jag vet själv att hästdelen skulle vara ganska lätt löst genom ridskola eller att bli medryttare - förutom detaljen att jag är ridrädd och håller på med en ganska ovanlig gren inom hästsporten och det finns inte driekt hästar inom den grenen bakom varje buske.
Enda möjligheten att hålla på med min gren är alltså en egen häst. En häst jag har råd att köpa (inklusive all utrustning som behövs), det jag inte har råd med är dom löpande kostnaderna. Idag tog jag upp det med pappa, varpå han svarar "jag har inga pengar jag vill lägga på en häst" (betoningen på vill var hans egen, inte min).
Just nu känner jag mig bara så tom och ledsen. Jag förstår att det är hans pengar och att han får göra vad han vill med dom (som sagt, hela det här inlägget är lite barnsligt). Men jag har så svårt att släppa att han skulle kunna hjälpa mig utan problem, men han vill inte. Jag är också så arg, inte på pappa, utan på mig själv som var tvungen att ta upp det, fast att jag egentligen vet var han står.

Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget egentligen. Men jag tror att jag bara behöver skriva av mig lite anonymt, eftersom jag på något plan inte tycker att jag har rätt att bli så besviken som jag är.
 
Sv: Att inte ha häst.

Nej, jag tycker nog inte att du har rätt att vara besviken på din pappa. Du är en vuxen människa och ska du ha häst så får du sköta det själv, helt enkelt.

Däremot tycker jag allt att du sätter upp lite väl mycket hinder för dig själv! Det låter som att du framför allt vill börja syssla med hästar igen och hästar att syssla med finns det garanterat någonstans, bara du ser dig omkring lite. Man behöver inte rida! Det finns folk som bara vill ha skötare till sina pållar, någon som kommer och ger extra kärlek helt enkelt. Jag själv har en medryttare som inte alltid rider men som hemskt gärna åker ut och borstar, promenerar och skämmer bort min häst med godis, mys och kärlek. Det är värt hur mycket som helst! Mycket mer än själva motionen egentligen.

Jag vet inte vilken gren det är du talar om men du behöver nog bestämma dig för hur det ser ut just precis nu - är det viktigaste för dig att komma igång med hästar igen eller att utvecklas inom din gren? Det låter nämligen som att du mest behöver komma igång igen, när du blir så besviken över att inte få komma ut och släppa hästar på bete. Då kanske det inte är så viktigt att du just precis i denna stund inte kan syssla med just din gren. Det är kanske viktigast att bara få in foten och bli hästtjej igen. Din gren kan ju vänta till den dagen du hittar en häst som du kan utöva den med?

Ursäkta om jag var osammanhängande i min text nu, kan inte riktigt fokusera.
 
Sv: Att inte ha häst.

Men om du har råd att köpa häst men inte hålla den så borde du ju ha råd när du fått jobb? Sök allt möjligt ring till kommunen du bor i och fråga om dem behöver vikarier i äldrevården. Inte världens roligaste jobb men är man arbetslös kan man inte vara kräsen. Har du bara jobb så att du klarar dig så kan man söka bättre jobb i lugn och ro så länge det rullar in pengar under tiden. Och då kan du ju också hålla häst. Så se till att fixa ett jobb först och främst...
 
Sv: Att inte ha häst.

du har inte funderat på att leta upp ett stall som kanske behöver stallhjälp ngn dag i veckan? då kan du få pyssla med hästar och ha ngt att göra om dagarna fram tills du hittar ett jobb.
jag bor också hos föräldrarna, är lågutbildad och typ arbetslös(arbetar i butik ngn dag i månaden), för att ha ngt att göra i veckorna så började jag jobba i ett tävlings stall. ja lönen var obefintlig och det var tyvärr inte det trevligaste stallet att jobba i men man mår så mycket bättre av att ha fasta rutiner och få ansvar.

mig gren är hoppning, och det finns det ju fullt av i skåne. men även om jag höll på med voltige tex och var i din situation så hade jag skitit i vad det var för inriktning på stallet och varit glad över att jag får hålla på med hästar! man får inte vara kräsen! precis som att man inte får vara kräsen med jobb för då får man aldrig ngt.
 
Sv: Att inte ha häst.

Vi vet ju inte var i landet du finns men jag vet att det finns folk som hade uppskattat det väldigt mycket om de hade fått lite hjälp i stallet. Om det är så att du saknar hästarna.
Sedan finns ju möjligheten att om du hittar rätt ställe, så kanske de inte har råd att anställa dig men kan låta dig ha hästen stående där mot att du hjälper till i stallet. Det var så jag lyckades köpa och hålla min första häst. Jag jobbade av stallhyran helt enkelt och fick massor av erfarenheter på köpet.
 
Sv: Att inte ha häst.

Du kanske inte tycker det nu, men det sämsta din pappa kan göra för dig är att hjälpa dig att hålla en häst. Din föräldrar kan inte försörja dig för all framtid, du behöver skaffa dig ett jobb på ett eller annat sätt, flytta om det behövs - eller plugga. Det är bekvämt att bli försörjd men någon gång är det dags att stå på egna ben och att i framtiden kunna skaffa sig en egen häst är en bra motivation.

Jag tycker också du är lite barnslig när du menar att du måste ha en häst för att ägna dig åt din gren annars får det vara med hästar. Nu vet jag inte vad det är för gren, men är det så viktigt med just den grenen så att du inte vill se åt en häst förrän du får råd med en? Även om du inte kan ägna dig åt det du helst önskar så kan man lära sig mycket av "fel" gren och hästar är alltid hästar och det är bra att hålla uppe vanan, och du tycks ha tid nu så länge du är arbetslös.
 
Sv: Att inte ha häst.

Nu har du fått en massa råd om hur du ska göra och de är bra allihopa. Men jag ska inte ge dig något råd utan bara säga: jag vet hur du känner! Jag vet hur tom du känner dig utan hästarna, hur frustrerande det är att inte kunna få hålla på med det man helst av allt vill! Även frustrationen av att inte ha något att göra. Och att vara ridrädd, den känslan vet jag också hur den känns. Jag hoppas att du hittar en lösning så att du får ge en häst, eller flera, den kärlek du verkar ha inom dig och att du får utlopp för din frustration genom att syssla med det du vill!
 
Sv: Att inte ha häst.

Jag tror kanske att undertonen i det din pappa sa var att han tycker att du borde börja försörja dig själv.

Om du har svårt att få jobb så är det kanske bätter att satsa på att få en utbildning.
Om du börjar i den änden så ska du se att du snart kan stå på egna ben och således skaffa dig en häst..
 
Sv: Att inte ha häst.

Är det bara din gren du är intresserad av, inte hästar i allmänhet?

Jag har hästen långt borta för tillfället och fyller ut mitt "hästliv" med annat som att titta på träningar, hjälpa till på tävlingar osv. Funkar så länge! Hade jag haft mer tid hade jag varit medryttare eller på något vis mer involverad i en specifik häst.
 
Sv: Att inte ha häst.

Klart du har rätt att må dåligt, man har alltid rätt till sina känslor. Jag är ännu en som förstår precis hur du menar. I allt. Att inte ha råd, inte ha en häst att ens sniffa på och inte skuggan av en chans att ägna sig åt "sin" gren. Och att få sitta upp på en klassisk dressyrhäst släcker inte suget då tyvärr. Tror du skrev tråden när du var lite extra besviken och trumpen. Du kommer på fötter du med, man måste få gråta och ömka ibland. Men att skaffa ett jobb är långt ifrån omöjligt. Din dröm behöver inte vara åratal bort, snarare ett par månader.

Att din pappa inte vill betala förstår du ju. Så återstår gör att betala själv. Jag har garanterat sämre utbildning än dig, har aldrig visat något cv vid anställning. Dessutom måste jag jobba här i byn, på gångavstånd. Ändå kunde jag tom välja jobb. Om du vill skaffa dig ett så är mitt råd att ligga på. Gå dit du helst vill jobba och be att få kontakt med personalansvarig. Visa vem du är och att du är intresserad. Droppa inte av ett cv huxflux, utan ligg på lite. Matäffarer och mackar har ofta behov av extrapersonal! Tillägger att förskolor och vanliga skolor brukar kunna ta emot vikarier de med.
 
Senast ändrad:
Sv: Att inte ha häst.

mig gren är hoppning, och det finns det ju fullt av i skåne. men även om jag höll på med voltige tex och var i din situation så hade jag skitit i vad det var för inriktning på stallet och varit glad över att jag får hålla på med hästar! man får inte vara kräsen! precis som att man inte får vara kräsen med jobb för då får man aldrig ngt.
Jag skulle inte vara kräsen med gren om det inte var det att jag är ridrädd. Det begränsar utbudet lite... :crazy:

Du kanske inte tycker det nu, men det sämsta din pappa kan göra för dig är att hjälpa dig att hålla en häst. Din föräldrar kan inte försörja dig för all framtid, du behöver skaffa dig ett jobb på ett eller annat sätt, flytta om det behövs - eller plugga. Det är bekvämt att bli försörjd men någon gång är det dags att stå på egna ben och att i framtiden kunna skaffa sig en egen häst är en bra motivation.

Jag tycker också du är lite barnslig när du menar att du måste ha en häst för att ägna dig åt din gren annars får det vara med hästar. Nu vet jag inte vad det är för gren, men är det så viktigt med just den grenen så att du inte vill se åt en häst förrän du får råd med en? Även om du inte kan ägna dig åt det du helst önskar så kan man lära sig mycket av "fel" gren och hästar är alltid hästar och det är bra att hålla uppe vanan, och du tycks ha tid nu så länge du är arbetslös.
Var i mitt inlägg får du fram att jag vill bli försörjd för all framtid? :confused: Det är riktigt förödmjukande att som 20-åring bo hemma och bli försörja av sina föräldrar, åtminstone när man varit det i flera år - tycker jag, om jag ser på min egen situation. Jag hatar det och jag hatar att jag inte tjänar egna pengar utan måste fråga om "bidrag" dom få gånger jag ger mig ut på något. :(

Jag håller på med hästar, men precis som Bluefish säger så hjälper det inte mot suget för min gren, utan snarare förvärrar det lite "so close but yet so far"... Jag skulle som sagt inte ha något emot fel gren, men utbudet begränsas rejält av att jag är ridrädd.

Jag tror kanske att undertonen i det din pappa sa var att han tycker att du borde börja försörja dig själv.

Om du har svårt att få jobb så är det kanske bätter att satsa på att få en utbildning.
Om du börjar i den änden så ska du se att du snart kan stå på egna ben och således skaffa dig en häst..
Det tror jag inte :d Senast i förra veckan sa han att han egentligen inte är redo att jag ska flytta. :love: Men oavsett vad han tycker så vill jag kunna börja försörja mig själv, men det är inte så lätt utan jobb...

Är det bara din gren du är intresserad av, inte hästar i allmänhet?

Jag har hästen långt borta för tillfället och fyller ut mitt "hästliv" med annat som att titta på träningar, hjälpa till på tävlingar osv. Funkar så länge! Hade jag haft mer tid hade jag varit medryttare eller på något vis mer involverad i en specifik häst.
Jag är i närheten av hästar åtminstone någon gång i månaden på olika sätt, men som sagt, det snarare förvärrar suget efter en häst att ha hand om regelbundet och att kunna hålla på med min gren.

Klart du har rätt att må dåligt, man har alltid rätt till sina känslor. Jag är ännu en som förstår precis hur du menar. I allt. Att inte ha råd, inte ha en häst att ens sniffa på och inte skuggan av en chans att ägna sig åt "sin" gren. Och att få sitta upp på en klassisk dressyrhäst släcker inte suget då tyvärr. Tror du skrev tråden när du var lite extra besviken och trumpen. Du kommer på fötter du med, man måste få gråta och ömka ibland. Men att skaffa ett jobb är långt ifrån omöjligt. Din dröm behöver inte vara åratal bort, snarare ett par månader.

Att din pappa inte vill betala förstår du ju. Så återstår gör att betala själv. Jag har garanterat sämre utbildning än dig, har aldrig visat något cv vid anställning. Dessutom måste jag jobba här i byn, på gångavstånd. Ändå kunde jag tom välja jobb. Om du vill skaffa dig ett så är mitt råd att ligga på. Gå dit du helst vill jobba och be att få kontakt med personalansvarig. Visa vem du är och att du är intresserad. Droppa inte av ett cv huxflux, utan ligg på lite. Matäffarer och mackar har ofta behov av extrapersonal! Tillägger att förskolor och vanliga skolor brukar kunna ta emot vikarier de med.
Tack! :love:

*KL*
Tack alla som svarat. Jag mår lite bättre idag, som Bluefish gissade så skrevs tråden precis när vi pratade och jag var lite extra besviken och mycket ledsen just då. Jag tycker inte riktigt att jag får fram i TS att det mest är situationen jag är ledsen och besviken på, inte min pappa.
 
Sv: Att inte ha häst.

Var i mitt inlägg får du fram att jag vill bli försörjd för all framtid? :confused:
Ingenstans, jag har inte påstått att du vill det bara att det är bekvämt, bland blir det inte som man planerat och man vill. Det är inte helt ovanligt med överåriga blir fast i långt fler år än man tänkt sig, inte för att man egentligen vill det utan mer av slentrian och för att det är bekvämt. En morot som chansen att skaffa en egen häst gör det ännu mer attraktivt att hitta en lösning. Se det som en möjlighet inte ett hinder.

Nu vet jag inte vad för gren du sysslar med, ridning är inte ett måste när man håller på med hästar men innehåller din gren något mått av ridning är de bra om du vänjer dig igen innan du skaffar en egen.
 
Sv: Att inte ha häst.

Nej, jag tycker nog inte att du har rätt att vara besviken på din pappa. Du är en vuxen människa och ska du ha häst så får du sköta det själv, helt enkelt.

Däremot tycker jag allt att du sätter upp lite väl mycket hinder för dig själv! Det låter som att du framför allt vill börja syssla med hästar igen och hästar att syssla med finns det garanterat någonstans, bara du ser dig omkring lite. Man behöver inte rida! Det finns folk som bara vill ha skötare till sina pållar, någon som kommer och ger extra kärlek helt enkelt. Jag själv har en medryttare som inte alltid rider men som hemskt gärna åker ut och borstar, promenerar och skämmer bort min häst med godis, mys och kärlek. Det är värt hur mycket som helst! Mycket mer än själva motionen egentligen.

Jag vet inte vilken gren det är du talar om men du behöver nog bestämma dig för hur det ser ut just precis nu - är det viktigaste för dig att komma igång med hästar igen eller att utvecklas inom din gren? Det låter nämligen som att du mest behöver komma igång igen, när du blir så besviken över att inte få komma ut och släppa hästar på bete. Då kanske det inte är så viktigt att du just precis i denna stund inte kan syssla med just din gren. Det är kanske viktigast att bara få in foten och bli hästtjej igen. Din gren kan ju vänta till den dagen du hittar en häst som du kan utöva den med?

Ursäkta om jag var osammanhängande i min text nu, kan inte riktigt fokusera.

Jag håller med!

Till ts. Du har inte funderat på att utbilda dig? Jag har aldrig trott att jag skulle kunna skaffa en egen häst. Men nu har jag jobbat snart ett år efter fem års studier och skulle, rent teoretiskt (om jag gjorde mig av med hunden som kostar flera tusenlappar varje månad) kunna ha råd att skaffa att egen häst.

Jag har en kvarts miljon i studieskulder, världens roligaste jobb och det är inte alls en omöjlig dröm att skaffa häst, i alla fall ekonomiskt:D
 
Sv: Att inte ha häst.

Det tror jag inte :d Senast i förra veckan sa han att han egentligen inte är redo att jag ska flytta. :love: Men oavsett vad han tycker så vill jag kunna börja försörja mig själv, men det är inte så lätt utan jobb...

Fast att försörja sig själv behöver ju inte betyda att du ska flytta hemifrån..
Får man inget jobb för att man inte har en utbildning så måste man ju själv lägga manken till och lösa problemet. Inte bara skylla på att det inte finns några jobb.
Ibland är det inte jobbmarknaden det är fel på utan personerna som finns på jobbmarknaden.
Ursäkta den hårda tonen! Jag har en person i min närhet som vägrar se till sig själv i samma situation som du är i.
Det är fel på allt och alla och man har inget eget ansvar för sitt liv.
Precis som du så drömmer denna personen också om häst och eget boende men vägrar ta tag i sitt liv..
 
Sv: Att inte ha häst.

Ja jag skulle gärna ha "sällskap" i stallet, även av någon som är ridrädd eller kanske mindre an. Väldigt många har nog varit där någon gång!!;)

Kanske kan du annonsera och tala om att du är osäker, alternativt sprida bland vänner. Finns ofta folk som vill ha lite hjälp!
 
Sv: Att inte ha häst.

Hej!
Jag tycker, som en del andra, att du sätter upp en del onödiga hinder för dig själv.
1. Du är arbetslös och saknar inkomst.
Trist, men det går att åtgärda. Studera, flytta, söka alla arbeten. Om du på grund av sjukdom saknar arbetsförmåga så ställer sig saken något annorlunda, men du har fortfarande rätt till ekonomisk försörjning.
Sedan är den krassa sanningen att alla människor, även om de har fast inkomst, inte har råd att ha häst.

2. Du vill vara med hästar men sätter villkor: du behöver träna på att ändra tankemönster och försöka hitta andra positiva sidor med "hästeriet" än de ramar du sätter upp gällande "din gren". Du är rädd för att rida. Tja, då kan du ju jobba med hanteringsarbete från marken med hästar även om de inte är dina egna. Finns antagligen någon som uppskattar sådan insats från din sida (om du klarar att låta bli att beklaga dig över att det är det näst bästa och att det är trist att du inte kan ägna dig åt din gren).
Det kanske till och med kan ge något extra positivt att "tvingas" bryta mönster och prova på en annan inriktning än den man egentligen tänkt sig?

3. Du är besviken på din pappa.
Vad i all världen är det som gör att du får tanken att han ska hålla dig som vuxen med häst? Orimligt - faktiskt - att bli besviken på någon annan människa för att den inte vill sponsra din hobby.

Av dina formuleringar i ditt inlägg får jag tanken att du kanske lider av depressions/ångestsjukdom och då är det där du behöver lägga fokus för att förändra din situation. Men jag ber om ursäkt om jag misstolkat det hela...
 
Sv: Att inte ha häst.

Jag förstår precis hur du känner, jag höll på att förgås när jag pluggade på högskolan. Menjag åkte på tävlingar i området o tittade, surfade alldeles för mkt häst och mådde pest o pina utan hästlukt! Hade min gamla medryttarhäst jag fick hälsa på och rida när jag besökte hemorten. Tills jag sista året offrade alla slantar, levde på knäckebröd o havregrynsgröt och köpte min prins Andi :love:

Bor du i närheten av Göteborg så skicka ett pm. Du får gärna komma o sniffa häst o låna för en promenad! Jag har visst samlat på mig 5 stycken såhär några år efter plugget...

Vad är det för udda gren du håller på med?
 
Sv: Att inte ha häst.

KL:
Jag ska ge dig ett tips, gör dig själv till arbetsgivare och sök dig ut på landsbygden och banga inte för nåt. Bönder du träffar lär gärna upp dig och du lär dig själv, samt får umgås med djur dagen lång eller köra traktor tills du spyr, laga maskiner, lasta dynga, städa, passa barn mm. mm.

Jag har 2-årig verkstadsmekanisk utbildning i botten men skulle klarat mig galant utan den, jag har varit min egen arbetsgivare och kört både "Ö & sjö-service" med dykning, bryggbygge, snickrat, svetsat, lagat båtmotorer, jobbat extra på båtmack, bageri, sjökrog mm. tills jag "klev iland" och flyttade ut i spenaten för gott.

Det finns hur mycket jobb som helst bara man inte är kräsen och man kan allt man vill, och måste man kunna nåt speciellt så kan man lära sig det under vägen utan studielån, kurser och annat onödigt trams.

Man kan allt man vill!
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 334
Hästmänniskan Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
2 3
Svar
45
· Visningar
5 869
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 426
Senast: mamman
·
Hästmänniskan Hejsan! För första gången i mitt liv hade jag tänkt ha en betalande medryttare. Jag vill inte vara allt för kraftig och egentligen vill...
2
Svar
20
· Visningar
3 815
Senast: SwedEmB
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Atletix
  • Sabotage?

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp